Lindenfors blogg

Det är inte bara Lars Vilks yttrandefrihet som är hotad.

Ikväll klockan 19:00 är jag med i “En bok – en författare” på Kunskapskanalen och pratar om Gud finns nog inte. Så här lyder programpresentationen:

Med “Gud finns nog inte” vill författaren ge barn och ungdomar tillgång till en syn på världen utan myter och övernaturligheter. Tanken är att den ska passa alla som någon gång ifrågasatt Guds existens. Intervjuare: John Chrispinsson.

Det här är min TV-debut, så media-coaching i efterhand mottades tacksamt .

_______________________________

Edit: Här kan ni se programmet på nätet.

En massa män i färgglada klänningar samlas i rum pyntade med bling-bling för rituell samvaro. Vatikanen? Homosexuell prostitution? Ja, det verkar inte bättre.

Vatikanen har nämligen drabbats av en homosexuell prostitutionsskandal. Som om det inte vore nog med pedofilskandalerna i USA, Tyskland och Irland? Nu har en av påvens anställda och en körsångare i Peterskyrkan ertappats inblandade i en prostitutionshärva med homosexuella män.

All denna undertryckta sexualitet. Fördömde verkligen Jesus sex? Han sa ju i alla fall inte ett ord om homosexualitet (förutom vad gäller äktenskapet).

Ett Humanistiskt budskap: Kärlek mellan samtyckande vuxna är bra. Vem man älskar är ett personligt val, liksom vem man älskar med. Finns det något tydligare tecken på att Gud och kärlek inte är synonymer än den här benägenheten av religiösa att berätta för andra vilken sorts kärlek som är bra och vilken som är fel?

(Nej, det här är är inte ett försvar av prostitution som ju ofta innehåller ett inslag av ofrivillighet hos en av parterna. Det är heller inte ett försvar av pedofili som ju innehåller ett ojämnt maktförhållande. Det är ett försvar av kärleken.)

Har ni läst historien om späckhuggaren som dödade sin tränare häromsistens? Samma djur har tidigare förorsakat en annan tränares död 1991. Nu har en kristen grupp uttalat sig i frågan under rubriken “Bible ignored, trainer dies“. Det gäller den rätt extrema American Family Association (AFA[!]) som har konsulterat den enda källa en [protestantiskt fundamentalistisk] kristen behöver för att orientera sig i tillvaron: Bibeln.

Så här står det i Bibeln om djur som dödar en människa.

Om en oxe stångar ihjäl en man eller en kvinna, skall oxen stenas, och dess kött får inte ätas, men ägaren skall gå fri. Exodus 21:28.

Stena späckhuggaren! Med det blir värre. För den här späckhuggaren har ju som sagt dödat förut, och då gäller en annan regel.

Men om oxen brukar stångas och ägaren vet om det men ändå inte vaktar den, och om oxen dödar en man eller en kvinna, då skall oxen stenas och dess ägare skall också mista livet. Exodus 21:29.

Stena ägaren också!

Fast hur bokstavstrogen är man egentligen om man inte ser att de här föreskrifterna bara gäller oxar??

Filosofen AC Grayling menar att de nyvaknade intresset för Gud är att betrakta som religionens dödsryckningar. Som uppbackning för sin åsikt anför han många undersökningar som visar att unga är mycket mindre troende än äldre. Han menar också att utvecklingen mot mindre religiöst inflytande i samhället är oundviklig eftersom då fler religioner möts i olika samhällen runt världen så kommer behovet att minska inflytandet från varje enskild religion att öka. Detta medför ett behov för ett resonerande om vilka etiska regler som ska gälla och en därpå följande sekulär lagstiftning.

För er som är intresserade av evolutionsteorin så har New York Times en intressant artikel som beskriver hur människans kultur kan påverka vår genetik. Det enda jag har att invända mot artikeln är att även kultur har en evolutionshistoria, och att det således inte behövs någon genetisk förklaring till varför kultur förändrades så lite som den gjorde fram till för ungefär 50 000 år sedan (fast det datumet är baserat på eurocentriska data – 170 000 år sedan verkar vara ett bättre estimat).

Den populärvetenskaplige författaren Simon Singh har (för ganska länge sedan) blivit stämd för förtal. Han blev stämd på grund av en artikel han skrivit där han kritiserade den falska marknadsföring som kiropraktiker bedriver. I marknadsföringen hävdar kiropraktorer ofta att deras metoder kan hjälpa barn med kolik, astma och mycket mer utan några medicinska belägg. Singh varnade också för farorna med manipulation av nacken.

Brittiska kiropraktikerförbundet (BCA) fick möjlighet att svara på kritiken men avstod. Istället valde de att stämma Singh för förtal. Det här har lett till en kampanj för reformering av den brittiska förtalslagstiftningen.

De som stöder Simon Singh har nu funnit ytterligare ett sätt att uppmärksamma absurditeten i stämmningen. De har systematiskt gått igenom alla BCAs medlemmar för att sedan anmäla de som falskeligen utlovar kiropraktiska bot mot diverse sjukdomar för falsk marknadsföring. Det här har resulterat i att var fjärde kiropraktor som är medlem i BCA nu är under granskning. Förutom att det här kostar BCA enorma summor så får även kiropraktikens trovärdighet sig en törn. Istället för att tysta kritiken har stämmningen av Sing visat sig få motsatt effekt.

Läs mer hos The Guardian.

Här en kommentar från den kristna friskolan Vindruvans rektor Philip Holmberg apropå förslaget till ny kursplan.

I den nya skollagen står det att undervisningen ska vara konfessionsfri och det tolkar vi som att våra morgonböner kan hotas.

Detta enligt Norrköpings tidningar. Ett citat från den kristne filosofen Sören Kirkegaard kanske kan vara på sin plats?

Kristen tro kräver att man framhärdar i sin tro även när den är omöjlig, och att människor har kapaciteten att samtidigt tro på två motsägande saker.*

Det är väl rätt tveksamt om Kirkegaard menade att man skulle anamma alla motsägelsefulla utsagor?

(*Översatt från engelskan: “Cristian faith requires that faith persists in the face of the impossible, and that humans have the capacity to simultaneously believe in two contradictory things.”)

Nu uppmärksammar Dagen den dåliga evolutionärpsykologiska studien jag skrev om härmodagen. Det kan vara värt att påminna om att det är en mycket tveksam tolkning av resultaten den gode forskaren gör sig skyldig till. Sämsta sortens evolutionärpsykologi, helt enkelt. Fast Dagen lyckas på något sätt skruva feltolkningarna ett varv till.

Allt bygger på evolutionsteorins tro att människan blir intelligentare och intelligentare. Ju intelligentare en man är, desto otroligare är det att han lurar sin partner eftersom han då kan inse värdet i en exklusiv relation.

“Evolutionsbiologins tro”? Jag har då aldrig trott något liknande. Jag brukar tvärtom ta upp det som ett av missförstånden av evolutionsbiologin. Evolutionen har ju inget mål. Bara för att intelligens har varit bra förut i människans utveckling betyder inte det att intelligens alltid är bra eller ens att intelligens kommer att vara bra i framtiden. Det givna exemplet på motsatsen är sjöpungen som äter upp sin egen hjärna när den inte behövs längre. En annan evolutionär lösning på problemet om vad man ska ha hjärna till.

Men vetenskapsjournalistik är väl inte Dagens mest prioriterade inslag.

Hur ska det bli med skolverkets förslag på en ny läroplan för religionsämnet? Humanisterna hävdar bestämt vår åsikt att ingen livsåskådning ska främjas framför någon annan, helt i enlighet med Skolverkets förslag.

Skolverkets förslag speglar på ett bra sätt vårt land idag. Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika livsåskådningar samexisterar. Både de som inkluderar en eller flera gudar (kristendom, judendom, islam, hinduism med flera) och de som exkluderar gudar, som den sekulära humanismen.

Kristna företrädare försöker hävda att Humanisterna vill ha mindre religionsundervisning  i största allmänhet. Så här skriver man till exempel  på Dagens ledarblogg:

I en tid när grundläggande kunskaper om religion behövs mer än någonsin – inte minst i det mångkulturella samhället – väljer alltså Humanisterna att i stället försöka degradera religionens roll, och de fakta och reflektioner kring detta som skolan har i uppdrag att förmedla.

Fast det är inte sant. Humanisterna vill inte degradera någon religionsundervisning – vi vill bredda den. Det finns stor anledning att förbättra undervisning i religion så att vi bättre kan förstå varandra, något som inte minst framtida ledarskribenter på Dagen kunde ha nytta av.

Vissa kristna tidningar har bedrivit en brevskrivningskampanj för fortsatt särbehandling av sin egen religion. Gärna likhet inför lagen, religionsfrihet, jämlikhet, och pluralism – men först en rejäl dos av KRISTENDOM till alla barn! Men vi har faktiskt inte längre statskyrka. Religionsfrihet är det som gäller i kungariket Sverige (utom för kungen).

Det vet de kristna kampanjmakarna förstås. Så de går en omväg för att försöka smussla in kristendom i religionsämnet ändå. Man kan kanske inte behandla kristendom speciellt som livsåskådning, men kristendom har ju en unik ställning i svensk historia! Utbildningsminster Jan Björklund går helt på den här linjen, så här skriver han till exempel i dagens SvD.

I svensk skola skall eleverna lära sig om alla de stora världsreligionerna. Men i Sverige intar kristendomen en särställning bland religionerna. Kristendomens påverkan på vårt lands historia och kultur har varit omfattande.

Det var bland annat det här tricket Humanisterna belyste i debattartikeln i SvD i söndags. Svaret på Björklunds påstående gavs redan då.

Felet Björklund gör är att han inte skiljer på kristendomens religionshistoria och dess kulturhistoria. Självklart intar kristendomen en särställning i den svenska kulturhistorien. Om detta tvistas icke. Den undervisningen sker lämpligast på historielektionerna, i svenska och i samhällskunskapen.

Det är religionsundervisning vi diskuterar – inte historia. I svensk historia har kristendom sin givna särställning. I religionsundervisningen har den det inte, där måste alla behandlas lika. Humanisterna propagerar inte för att sekulär humanism ska framställas som den främsta av livsåskådningar (fast vi förstås tycker det). Vi argumenterar för likabehandling, och inte bara av vår livsåskådning utan också av till exempel Islam, Judendom, Hinduism och Buddhism.

Om Jan Björklund vill idka ministerstyre och köra över Skolverkets experter i den här frågan får han faktiskt vara så god att förklara varför kristendomen ska särbehandlas som livsåskådning, inte som historiskt fenomen.

En ny sekt har sett dagens ljus i USA: The New Apostolic Reformation. Sektens medlemmar gör kartor över Amerika där de märker ut var det bor demoner. Sekten ämnar ta kontrollen över samhällen genom nätverk av “bönekrigare” vars andliga krigföring består i att driva ut och förstöra de demoner som orsakar samhällsproblem. “Så fort de territoriella demonerna, häxorna och generationsförbannelserna är borta så kommer ‘pånyttfödda’ kristna ta kontroll över samhället.”

Ännu en knäpp sekt att skratta lite i förbigående åt medan världen fortsätter sin utveckling mot mänskligare etik och större välstånd för alla? Tänk igen. Denna sekt har som en av sina anhängare förre vice-presidentkandidaten i USA Sarah Palin samt flera senatorer och kongressledamöter. Det här är knäppskallar med politisk makt.

Läs mer hos AlterNet.

Det är inte bara i Utah man kan få lagliga problem under graviditeten. Här en nyhet från Iowa:

Life can’t get much worse for Christine Taylor. Last month, after an upsetting phone conversation with her estranged husband, Ms. Taylor became light-headed and fell down a flight of stairs in her home. Paramedics rushed to the scene and ultimately declared her healthy. However, since she was pregnant with her third child at the time, Taylor thought it would be best to be seen at the local ER to make sure her fetus was unharmed.

That’s when things got really bad and really crazy. Alone, distraught, and frightened, Taylor confided in the nurse treating her that she hadn’t always been sure she’d wanted this baby, now that she was single and unemployed. She’d considered both adoption and abortion before ultimately deciding to keep the child. The nurse then summoned a doctor, who questioned her further about her thoughts on ending the pregnancy. Next thing Taylor knew, she was being arrested for attempted feticide. Apparently the nurse and doctor thought that Taylor threw herself down the stairs on purpose.

Läs hela historien på hemsidan womensrights.

För bara några veckor sedan röstade Utahs lagstiftande församling om man skulle spara på delstatens budget genom göra sista året i High School frivilligt. Man röstade nej.

Nu har man istället röstat igenom ett förslag som kan göra missfall olagliga. Förslaget, som väntar på guvernörens underskrift, avser att likställa missfall orsakade av en “avsiktlig, medveten eller oförsiktig handling” med olagliga aborter, och således straffbara med livstids fängelse. Förslaget tillkom efter att en kvinna påstås ha betalat en man för att slå henne för att på så sätt orsaka missfall.

Några Humanister rättar till begreppen i Svenska Dagbladet.

Svenska värderingar har inte formats tack vare kristendomen, utan trots den. När utbildningsministern hävdar motsatsen är han historielös, skriver Christer ­Sturmark, Morgan Johansson, P C Jersild och Olle Häggström.

Den skummast kyrka jag hittade när jag bodde i Kenya var “The Lord of the Rings Church”. Jag gick aldrig in för jag misstänkte att kyrkan trots namnet hade mer med Jahve än Sauron att göra. Och vad det gäller maktfullkomliga despoter är Sauron faktiskt mer underhållande. Där fanns också “Absolute Miracle Church” och en kyrka som kidnappade barn för att använda till att bota andra familjers barnlöshet med.

Men nu har det dykt upp en stark medtävlande till ‘knäppaste Kenyanska kyrkan’: Kingdom Seekers Fellowship Church. Enligt TV-inslaget från Kenya Citizen TV här nedanför har de genom intensiva böner och sånger försökt väcka två avlidna pastorer till liv igen.

Den nya kyrkoledaren, William Kimani, menar att landet står på tröskeln till något nytt, och att det därför finns gott hopp om att de två pastorerna, som avled i en trafikolycka, ska återuppstå från det döda. Dock rapporterar Kenyansk media nu att miraklet aldrig blev av.

Inslaget avslutas med att reporten undrar vad det är frågan om. “Living in denial or simply a case of absolute faith?” Berättigad fråga, men går den att svara på?

SvD har en intressant serie om Gud just nu: Guds återkomst. Idag hade turen kommit till postmodern teologi. Följ med tillbaka till 90-talet:

Nu har positivismen förlorat sin ställning inom stora delar av den internationella filosofiska diskussionen, säger Jayne Svenungsson. Fast det är inte bara det som möjliggjort Guds renässans. Hela idén om moderniteten – där man har tänkt sig att människan genomgår en utveckling från ett mytiskt och religiöst tänkande mot ett allt mer förnuftigt tänkande – har i sig börjat betraktas som en myt.

De filosofer som genom filosofiska argument plockat sönder, dekonstruerat, dessa myter brukar kallas postmoderna – de verkar alltså i en tid då vi lämnat det moderna tänkandet. Genom denna dekonstruktion har de öppnat upp för möjligheten att åter diskutera gudsfrågan, vilket alltså också görs – livligt. Gud behöver ju inte vara mer myt än något annat.

Ett försvar av postmodernismen alltså. Att kalla det nytt och försöka placera det tänkandet i “nu” är ganska magstarkt. Har Svenungsson inte hört talas om Sokalaffären? Eller förstått vad den betyder? Reportern indikerar dock snyggt att Svenungssons tankar kanske inte är helt stringenta.

Hänger ni med? Det är inte helt lätt att följa Jayne Svenungssons utläggningar. Hon blir så engagerad att jag då och då tappar tråden, fast hon för mig också tålmodigt tillbaka till punkten där jag gick förlorad.

Eller vad sägs om det här:

Liknande tankegångar finner man hos Jean-Luc Marion, den som bäst illustrerar Guds återkomst inom samtida filosofi enligt Jayne Svenungsson. Han kritiserade ateismen för att den ”förnekar Gud rätten till existens genom att luta sig mot ett begrepp om Gud”. Men Gud låter sig inte begränsas av begrepp och de flesta begrepp om Gud har föga att göra med gudomligheten, menar Jean-Luc Marion, som är verksam vid Sorbonne i Paris.

Samtidigt använder förstås han själv begrepp. Förvirrande, eller hur?

Minst sagt.

Det verkar finnas kvar en hel del postmodernt tankegods inom Svensk modern teologi? Jag har till exempel haft förmånen att lyssna på Antje Jackelén som förde sådana resonemang. Den som vet mer får gärna lägga ut texten i kommentarerna.

Senaten i South Dakota har lagt fram ett viktigt lagförslag om hur global uppvärmning ska läras ut i de allmänna skolorna. De som har läst lite om hur man i vissa amerikanska delstater försöker lura in kreationism på skolschemat kommer att känna igen både språkbruk och tankevurpor.

“LÅT DET HÄRMED DÄRFÖR VARA BESLUTAT, av Representanthuset i deras åttiofemte årliga sammanträde i staten South Dakota, Senaten samtyckande däri, att South Dakotas lagstiftande råd påbjuder att den offentliga skolans undervisning som berör global uppvärmning inkluderar följande:

(1) Att global uppvärmning är en vetenskaplig teori hellre än ett bevisat faktum;

(2) Att det finns flertalet klimatologiska, meterologiska, astrologiska [sic], termologiska [sic], kosmologiska och ekologiska dynamiker som kan framkalla värld-väder-fenomen och att signifikansen och interrelativiteten av dessa faktorer är mestadels spekulativa; och

(3) Att debatten om global uppvärmning har kommit att inkludera politiska och filosofiska perspektiv som har komplicerat och skapat fördomar inom den vetenskapliga granskningen av globala uppvärmningsfenomen; och

LÅT DET VIDARE VARA BESLUTAT, att det lagstiftande rådet yrkar att all undervisning om global uppvärmningsteori är anpassad för studentens ålder och akademiska utveckling, och de rådande omständigheterna i klassen.”

(1) Självklart är den globala uppvärmningen en vetenskaplig teori och inte ett bevisat faktum. Bevisar saker gör man i matematiken. I alla vetenskapsgrenar som rör verkligheten kallas dessa beskrivningar “vetenskapliga teorier”. Men förslagsställaren syftar genom att skriva denna uppenbara sanning till att förvirra läsaren att tro att en vetenskaplig teori är något som inte har uppbackning ifrån fakta. Mycket försåtligt skrivet, även om det är lättgenomskådat för den som diskuterat med kreationister.

(2) Det finns många variabler som påverkar klimatet, det är sant. Men det är inte spekulativt till vilken grad de påverkar klimatet eller hur de samverkar. Tvärtom är det precis det klimatvetenskapen sysslar med. Här börjar förslagsställaren slira på verkligheten. Särskilt som astrologi (!) och termologi (vad är det?) är med som variabler.

(3) Klimatdebatten har börjat handla mer om politik och filosofi än om själva vetenskapen, det är sant. Och detta har smittat av sig på vetenskapssamhället, javisst. Men det påverkar inte de grundläggande sambanden inom själva fysiken, kemin, geologin, kvartärgeologin, meterologin, etc. Vill man till exempel visa att koldioxid inte är en växthusgas får man faktiskt vara så god att visa detta genom fysiska experiment eller kalkyler. Inom vetenskapssamhället räcker det inte med att skrika högst (vilket verkar vara den rådande teorin inom förnekosfären). Förslagsställaren blandar här ihop den allmänna debatten med den vetenskapliga.

Extra ironiskt är det att förslagsställaren klagar på politiseringen av vetenskapen genom att föreslå ett politiskt beslut om vetenskapen.

Om ni vill jämföra taktik så är det här samma typ av formuleringar som kreationister i USA använt med varierande framgång för att försöka tvinga in kreationism på skolschemat.
(1) Evolution är bara en teori.
(2) Naturen är komplicerad.
(3) Evolution är mer ett politiskt ställningstagande än en vetenskap.
Slutsats: Därför ska man diskutera kontroversen om evolutionsteorin i klassrummen.

Är det någon som tror att det är en slump att Maggie Thauersköld Crusell får blogga regelbundet just i den högerkristna tidningen Världen Idag? Även om hon inte delar deras åsikter så delar de hennes.

(Även publicerat hos Uppsalainitiativet.)

Under titeln “Kan man hitta Gud i atomerna?” skriver fysikprofessor emeritus Bengt E. Y. Svensson om förhållandet mellan teologi och naturvetenskap. Först avfärdar han dock något som liknar Humanisternas och Richard Dawkins tankar om samma ämne.

Har förbundet Humanisterna rätt när de hävdar att Gud inte finns?

Nej, hade Humanisterna hävdat det så hade de förstås haft fel. Istället heter kampanjen Gud finns nog inte – en central skillnad som inte Svensson låtsas om. Han gör en liknande felrepresentation av Dawkins.

I den här aktuella boken har han en relativt enkel uppgift med att vederlägga bland annat Dawkins rätt svepande domslut över religionen. Han närmast fnyser åt Dawkins grunda teologiska kunskaper.

Som om Dawkins bok handlade om teologi? Den handlar ju om religionsfilosofi! Inom vissa intellektuella kretsar verkar det vara ett tecken på tankemässig förfining att ignorera den här distinktionen, men det börjar bli anligen tröttsamt. För att inte tala om pinsamt.

Så betyder det att Svensson inte kan läsa? Nej, vad det verkar behandlar han resten av det han läst med större noggranhet. Artikeln är trots allt faktiskt läsvärd och informativ.

Ett särskilt ambitiöst projekt har varit The Divine Action Project, DAP, som under ett tiotal år drivits av Vatikan- observatoriet i samarbete med Centrum för teologi och naturvetenskap i Berkeley, Kalifornien (ingen formell anknytning till Californiauniversitetet). Genom en serie konferenser med deltagande av en rad framstående teologer inom området, plus en och annan mera neutral naturvetare, har man sökt belysa olika aspekter på hur Guds eventuella handling skulle kunna manifesteras på ett sätt som är förenligt med dagens naturvetenskapliga kunskap.

Intressant nog kommer Svensson fram till slutsatser som är exakt samma som Humanisternas slutsatser om förhållandet mellan teologi och naturvetenskap.

Ibland ger faktiskt DAP-artiklarna en känsla av déjà vu: försöken att använda de senaste rönen inom fysiken, eller natur-vetenskapen över huvud, för att legitimera religiösa–eller för den delen andra andliga trosföreställningar–har prövats flera gånger tidigare genom historien och alltid måst överges.
[...]
Hur man än vänt på alla möjligheter så har man inte blivit ense om något enda skeende där Guds handling ovedersägligen ger sig tillkänna. Man tycker då att slutsatsen bör vara: ”Nå, då verkar väl inte Gud på det sätt som vi trodde.” Men nej, utgångsförutsättningen, att Gud fortlöpande handlar i världen, går inte att rucka på. Det är en metodisk inställning som en naturvetare har mycket svårt att förstå. Om man prövar en förutsättning och trots upprepade försök inte lyckas visa att den leder till de resultat man väntat sig, finns bara alternativet att istället anta att utgångsförutsättningen måste ändras.
[...]
Som utomstående är jag fortfarande förvirrad, möjligen på ett högre plan. Förvirrad, på gränsen till frustrerad, därför att jag inte kan förstå vad teologi i grunden sysslar med. Teologi som studier av religionens yttringar är självfallet OK. Men konfessionell teologi som försvar för en (kristen) tro: Nej! Jag har som utomstående agnostiker helt enkelt ingen referensram där jag kan placera Gud. Kan man till exempel ens vara säker på att det är samma Gud som olika personer inom en och samma trosriktning åsyftar?

Så var går Humanisterna och Svensson skilda vägar? I vilken åsikt bränner det till? Vi får vänta till allra sista stycket för att få en aning – och inte ens då skrivs det ut:

Ingenting av detta talar naturligtvis mot att det skulle finnas en Gud, och andra aspekter får betydelse när intellektet skjuts i bakgrunden och religion istället blir en personlig upplevelse, en högst mänsklig aktivitet med förankring i den mänskliga erfarenheten och för vilken mänskliga känslor, attityder, värden och ideal sätts före apologetik, dogmatik och retorik. Även om jag inte är delaktig i en sådan tro respekterar jag den i hög grad.

Personlig respekt för personlig tro alltså. Sådan respekt har Humanisterna också för personlig tro. Men när tro går ut över grundläggande mänskliga rättigheter säger de stopp.

Att tala om religion som “personlig” är att ignorera en central aspekt av det som utgör religion – att helt och hållet bortse från problemet. Hade religion varit personlig hade inte kristendomen existerat. Vem skulle då ha lärt ut alla trossatser? I vilka lokaler hade Guds ord predikats? Vem hade då öst en förmögenhet på att försöka hitta ett tecken – ett enda naturvetenskapligt godtagbart tecken! – på att försöka belägga den kristne gudens existens? Vem hade då fördömt sina medmänniskor på grund av vem de älskade?

Professor Svensson har nog haft tur och sluppit drabbas av de opersonliga aspekterna av religion.