Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, danska, polska, holländska, persiska, som e-bok på engelska och snart även på italienska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

januari 2017
M T O T F L S
« Dec    
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Kategorier

The Unbelievers – hela filmen

Bookmark and Share

Camilla Elfving, spiritualistiskt medium, kommenterar Silvias spöktro

Mycket ska man läsa innan ögonen tränger ur sina hålor och rullar iväg i förskräckelse. Nu har jag fått en kommentarmin Expressen-artikel om Silvias spöktro av Camilla Elfving, ett ”spiritualistiskt medium”.

När Drottningen uppfattar energier i dessa gamla byggnadsverk så är det i regel vad ett medium benämner som ”platsminnen”. Energispår från människor och händelser som ägt rum på platsen, i en annan tid. Sedan finns förstås möjligheten att Drottningen kan få kontakt med nära och kära eller personer som tillhört hovet. Varför inte Hertig Karl, som var livligt intresserad av mystik och esoterik eller Gustav III.
[…]
Det pågår hela tiden försök att förklara paranormala fenomen och med tillämpad vetenskap. Ett utmärkande exempel är International Academy of Consciousness (IAC) som gjort imponerande studier på medvetandet och hela området som rör vår möjlighet att uppfatta något bortom våra kända sinnens förmedling, något som bl.a. presenteras Projectiology – en avhandling på hela 1.232 sidor av Waldo Vieira.

Hela 1232 sidor minsann. Ja jösses. Läs allt, om ni orkar, hos Newsvoice.

Vi får hoppas denna artikel gör Jack Werner glad, som verkar ha fått för sig att jag inte gillar spökhistorier. Inget kunde vara längre från sanningen.

Bookmark and Share

En nystart för religion?

I en tid när religiöst motiverad extremism orsakar enorm skada över hela världen och de traditionella religiösa ritualerna blivit urvattnade, uttråkande och otidsenliga, finns det något utrymme för en nystart för religion? Sharo Brous – judisk rabbi från Los Angeles – menar det. Jag ser det mest som religionens dödsryckningar. Vad ser ni?

Notera hur hon i princip inte alls pratar om gudar, utan om vanlig medmänsklighet. Det kan vi inte låta religionerna claima åt sig själva. En bättre lösning är allmänmänsklig Humanism. Alltid. Bli medlem nu.

Bookmark and Share

Årets folkbildare och Årets förvillare 2016

Amina Manzoor och Maria Gunther. Foto: DN

Föreningen Vetenskap och Folkbildning har för 30:e året i rad utsett Årets folkbildare och Årets förvillare.

Årets folkbildare 2016 är Dagens Nyheters vetenskapsredaktion. När andra nyhetsredaktioner skär ner på vetenskapsjournalistiken har DN i stället valt att utöka.

Vetenskapsredaktör Maria Gunther och medicinreporter Amina Manzoor har under året tillgängliggjort medicin och annan vetenskap på ett lättbegripligt och insatt sätt för allmänheten. Utmärkelsen är förenad med en prissumma på 25 000 kronor.

Årets förvillare 2016 är Karolinska Institutets tidigare rektor professor Anders Hamsten och de övriga i KI:s ledning som medverkade till att tysta ned det forskningsfusk som begicks av kirurgen Paolo Macchiarini. Även personer i ledande ställning på Karolinska sjukhuset har agerat förvillande vid hanteringen av kritiken mot Macchiarinis operationer.

Läs hela prismotiveringarna här.
Bookmark and Share

Spöken finns nog inte

Bookmark and Share

Men gör det själv då…

Bookmark and Share

Jul

Bookmark and Share

Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd

Jackpot i goda nyheter. Via Aftonbladet:

Sveriges Unga Muslimer blir av med sitt statliga miljonstöd.
Organisationen påstås ha koppling till islamistiska Muslimska brödraskapet och bedriver inte en verksamhet som ”respekterar demokratins idéer”, enligt statliga MUCF som betalar ut stödet.
Även Ung Vänster och Sverigedemokratisk ungdom får stödet indraget.

[…]
MUCF motiverar avslaget med att Ung Vänster ”inte har god ordning på sin ekonomiska hantering och därför inte kan beviljas organisationsbidrag”.
Sveriges Unga Muslimer får avslag för att de bedriver en verksamhet som inte respekterar demokratins idéer inklusive principerna om jämställdhet och förbud mot diskriminering.
”Det har handlat om individer som uttryckt sig på sätt som inte är förenligt med förordningens syfte men också om kopplingar till andra organisationer som kan betraktas som icke förenliga med demokratins idéer, exempelvis till Muslimska brödraskapet”, skriver MUCF i sin bedömning.
[…]
Ytterligare ett par organisationer får avslag på sökt stöd, däribland Sverigedemokratisk ungdom (SDU) som numera är ett fristående förbund utan koppling till Sverigedemokraterna. SDU skriver i ett pressmeddelande att MUCF motiverar avslaget med att SDU:s tolkning av svenskhet och nationalism inte är förenligt med respekten för demokratins idéer, jämställdhet och förbud mot diskriminering.
– Vi har som många andra myndigheter i uppdrag att motverka rasism, främlingsfientlighet och intolerans i samhället. Vi gör nu en striktare bedömning av vad det innebär att respektera demokratins idéer i enlighet med förordningen, säger Lotta Persson, avdelningschef MUCF.

Bookmark and Share

Julklappstips: Giving What We Can

Bookmark and Share

En spirituell jul

Bookmark and Share

Experimentella fabler

Många vetenskapsintresserade har sett dem – filmer på kråkfåglar som släpper stenar i provrör för att få en matbit på ytan att flyta upp. Det ser ut som fåglarna betraktar situationen, tänker efter hur de ska lösa problemet och sedan implementerar sin lösning. Experimenten har tagits som intäkt för att kråkfåglar kan lösa problem på ungefär samma nivå som primater – de har till och jämförts med 5- till 7-åriga barn. Men nu gör nya analyser från Stockholms universitet att resultaten från experimenten måste omvärderas i grunden.

Ett av de famösa experimenten.

Experimenten kallas ”Aisopos fabel-experiment” efter den grekiske fabeldiktaren Aisopos berättelse om en törstig kråka som hittar en kanna vatten. Genom att släppa ner småsten i tillbringaren lyckas kråkan till slut höja vattennivån tillräckligt för att dricka. Sensmoralen i fabeln har omväxlande tolkats som att handla om uppfinningsrikedom och uthållighet.

Uppfinningsrika och uthålliga har även de forskare som kom på att använda den här typen av problem för att testa kråkors kognitiva förmågor tvingats vara. Problemet de har ställts inför är att om man släpper in en kråkfågel (man har gjort experimentet på råkor, Nya Kaledonienkråkor och nötskrikor) i en bur med ett provrör fyllt med vatten så kommer fåglarna normalt inte på tanken att släppa i stenar för att höja vattennivån, inte ens om det flyter en smaskig godbit på vattenytan, precis utom räckhåll.

Gav man inte fågeln några ledtrådar vad den skulle göra skulle den förmodligen törsta eller svälta ihjäl utan att komma på lösningen. Beteendet att höja vattenytan med hjälp av småstenar är helt enkelt inte del av det naturliga explorativa beteendet hos kråkfåglar. För att kunna testa om fåglarna kan lösa den här typen av problem måste man därför först lära dem att det finns en lösning inom räckhåll. Därför är man tvungen att träna fåglarna först.

Fast med träning kan man lära alla möjliga djur lite vad som helst. Ett nyligt exempel är att man har lärt humlor att dra i ett snöre för att få mat. Först fick humlorna lära sig att hitta mat i artificiella blommor. Efter att de hade lärt sig detta puttade man de artificiella blommorna längre och längre in under en plexiglasskiva. En del humlor lärde sig efter lång träning att dra ut blomman för att komma åt maten i mitten. Till slut hade det gått så långt att vissa humlor (men inte alla) lyckats lära sig att dra ut blomman med hjälp av ett snöre.

På samma sätt går man tillväga för att lära kråkfåglar släppa stenar i provrör. Först belönar man ett naturligt beteende – Nya Kaledonienkråkor pillar till exempel gärna i hål med hjälp av pinnar. Sen övergår man till att bara tillhandahålla stenar, varpå fåglarna använder dessa istället och på så sätt lärs att släppa ner stenar i rör. Till slut fördröjer man belöningen så att kråkorna bara får en belöning efter att ha släppt ner till exempel 4 stenar röret.

När fåglarna kommer in till experimentuppställningen vet de således redan vad de ska göra: släpp ner stenar i röret så kommer det nog en belöning till slut. Därför brukar experimentet inte gå ut på att det är detta som fåglarna ska upptäcka, utan de testas istället på om de till exempel kan skilja effekten av att släppa ner stora stenar jämfört med små, ihåliga respektive solida föremål, vad som händer om rören är fyllda med sand eller med vatten, eller om rören är breda eller smala. Kan fåglarna förstå skillnaden mellan dessa försöksuppställningar?

Den gängse slutsatsen har länge varit att fåglarna förstår den här typen av skillnader. Ett resultat kan exempelvis vara av typen att efter 20 försök använder fåglarna rätt lösning i mer än 70 % av fallen. De har förstått problemet och löst det.

Men det är två problem med den slutsatsen. För det första – om fåglarna verkligen förstått skillnaden, varför gör de då inte rätt hela tiden, i 100 % av fallen? För det andra – varför behövs 20 försök för att komma upp i den höga frekvensen rätta svar? Om fåglarna – som experimentledarna påstår – kontemplerar situationen och tänker sig fram till rätt resultat, då borde de göra rätt på första försöket. Det är här de nya analyserna kommer in, för Stockholmsforskarna – Stefano Ghirlanda och Johan Lind – visar att om man bara ser på vad fåglarna gör i första försöket är resultaten oftast slumpmässiga. Analyser visar istället att fåglarna lär sig genom trial-and-error under experimentets gång.

Vad alla dessa ”Aisopos fabel-experiment” visar är därför inget annat än att man kan träna kråkfåglar att utföra väldigt komplicerade beteendesekvenser och att de inte slutar att lära sig bara för att ett experiment har börjat (hur skulle de kunna veta det?). Motsvarande experiment visar att barn som är sex eller äldre klarar de här experimenten på en gång och sen löser problemen konsekvent rätt, 100 % hela tiden – jämförelsen med 5- till 7-åringar är betydligt överdriven.

Betyder det då att kråkfåglar inte är lika intelligenta som apor? Nja, det vi vet är att kråkfåglar är generalister och som alla andra generalister har en väldigt rik beteenderepertoar. Dessutom kan de – liksom alla andra djur – lära sig saker. Eftersom de i sin roll som generalister provar väldigt många saker så kommer de också att råka på och lära sig beteenden som blir belönade oftare än djur som är specialister. Så om vi med ”intelligens” menar ”provar många saker och därför hittar många lösningar” så visst är de utifrån den definitionen ”intelligentare” än många andra fåglar. Kanske till och med lika intelligenta som apor, i det hänseendet.

Men vad gäller själva grundfrågan – om de kan tänka sig fram till en lösning på ett problem – så verkar svaret vara nej. Medan en människa som får betrakta ett problem en stund innan hen får försöka lösa det kommer att lösa problemet snabbare än någon som inte får tid att tänka efter, så finns fortfarande ingen liknande observation på djur – inte på något djur. Eller så har man bara inte konstruerat ett experiment som är listigt nog för att verkligen undersöka problemet. Aesops-fabelexperimenten ger i alla fall ingen ledtråd.

Originalartikel: Ghirlanda S and Lind J 2017 ‘Aesop’s fable’ experiments demonstrate trial-and-error learning in birds, but no causal understanding. Animal Behaviour 123: 239–247.

Bookmark and Share

Det kinesiska rummet – en kort problematisering

Bookmark and Share

”Svenska normer är moderna och progressiva”

Min kollega, Pontus Strimling, pratar värderingsforskning med Fjärde Uppgiften.

Varje människa har en egen moraluppfattning. Det kan handla om synen på abort, på arbete eller på brott. Men dessa normer skiljer sig mellan olika länder och även över tiden. Pontus Strimling och hans forskningsgrupp använder matematiska formler för att förstå hur normer förändras och framför allt, vilka drivkrafter som får oss att ändra vår moraluppfattning. Han ger de politiker som pratar om svenska värderingar rätt – det finns sådana och de präglas av ett extremt progressivt synsätt. Men de har inte alltid funnits och därför är det fel att kalla dem typiskt svenska.

I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar han också vad sociala medier gör med våra normer. Det kan öppna upp för annorlunda verklighetsuppfattningar och även ett snävare synsätt på världen när människor bara behöver konfronteras med sådant de vill se.

Intervjuare: Pontus Herin
Längd: 13:13

Bookmark and Share

”Därför hjälper vi varandra”

Bookmark and Share

Nordiskt humanistmanifest 2016

I samband med att norska Human-Etisk Forbond i år fyller 60 år passar vi i de nordiska humanistförbunden på att släppa ett Nordiskt Humanistmanifest. Vi har varit en samarbetsgrupp från Sverige, Norge, Island, Danmark och Finland som hjälpts åt att sätta ihop manifestet. När vi var klara anslöt sig även det nybildade humanistförbundet från Färöarna. Alla förbund har ställt sig bakom manifestet. Men kom ihåg – det här är ingen helig skrift utan en text tänkt som bruksvara och inspiration, att förhålla sig kritiskt till. Det är förmodligen den enda dogm vi håller oss med: det finns inga dogmer. Håll till godo.

Manifestet finns att ladda som vikbar folder på svenska och engelska.
Manifestet finns också att ladda ner i alla översättningar: på svenska, norska, danska, finska, isländska och engelska.

Nordiskt humanistmanifest 2016

  1. Humanism är en sekulär livsåskådning. Den utgår ifrån att människan är en del av naturen, född fri och lika i värdighet och rättigheter, utrustad med förnuft och samvete.
  2. Humanister menar att det inte finns någon förutbestämd mening med livet. Vi är alla fria att finna mening och meningsfullhet i våra egna liv; genom individuell reflektion, sociala interaktioner och den rika kultur som mänskligheten har skapat genom vetenskap, filosofi och konstarterna.
  3. Humanister förespråkar rationellt tänkande. Kritiskt ifrågasättande, informerade resonemang och vetenskapliga metoder är våra bästa verktyg för att nå pålitlig kunskap om världen.
  4. Humanismen uppmanar till kritiskt ifrågasättande av alla idéer och åsikter, inklusive våra egna. Vi bör söka efter de bästa argumenten och sträva efter att ändra oss när vi visas ha fel. Yttrandefrihet har avgörande betydelse för att åsikter ska kunna prövas i öppen debatt.
  5. Humanister anser att demokratin, rättssamhället och de mänskliga rättigheterna är viktiga, rationellt försvarbara värden. Vi är del av ett samhälle och har ansvar för våra medmänniskor och miljön, både lokalt och globalt. Vi måste säkerställa att vår planet är beboelig för framtida generationer.
  6. Humanism förespråkar jämlikhet för alla. Humanister försvarar religionsfriheten och rätten för alla människor att välja sin egen livsåskådning. Staten bör vara sekulär och inte ge någon livsåskådning några speciella privilegier.
Bookmark and Share

Tips inför julpyntningen: Hipster-julkrubba

Bookmark and Share

Humanisterna: Tio teser för en mer human kyrka

På inbjudan av Svenska kyrkan kommer Påven idag till Lund och Malmö, 500 år efter reformationen. Lunds kommun lägger en miljon skattekronor på välkomstarrangemang, innerstaden spärras av och mediebevakningen är betydande.

Humanisterna ser skäl till både uppmuntran och kritik. Svenska kyrkan är en av världens mest progressiva, och Påvens fagra ord om mänskliga rättigheter är välkomna. Men Katolska kyrkan orsakar fortfarande stor skada i världen.

Vi i Humanisterna vill därför ge förslag på ämnen Svenska kyrkan kan ta upp när man möter påven: 10 teser för en mer human kyrka. Vi har föga förhoppning om att detta kommer att ske, men vill ändå uppmärksamma att en bättre lära är möjlig. Teserna följer här nedanför och presenteras även på Aftonbladets Debattsida.

  1. Ge kvinnor samma rättigheter som män. Kvinnor inom katolska kyrkan får inte bli präster, biskopar eller påvar.
  2. Ge hbtq-personer samma rättigheter som andra. Hbtq-personer har inte rätt till äktenskap inom katolska kyrkan.
  3. Respektera barns religionsfrihet. Spädbarn döps till medlemmar i katolska och Svenska kyrkan vid en ålder då de varken kan ge samtycke eller avstå.
  4. Respektera kvinnors rätt att bestämma över sina egna kroppar. Katolska kyrkan motarbetar abort.
  5. Sluta motarbeta preventivmedel. Katolska kyrkan motarbetar kondomer och andra preventivmedel och har därmed bidragit till spridningen av bland annat hiv.
  6. Respektera alla människors rätt att bestämma över sitt eget liv. Katolska och Svenska kyrkan är mot dödshjälp.
  7. Polisanmäl övergrepp på barn. Katolska kyrkan har länge praktiserat enbart internutredningar av prästers barnövergrepp.
  8. Sluta blockera livräddande forskning. Katolska kyrkan motarbetar stamcellsforskning.
  9. Sluta låtsas att någon människa kan vara ofelbar. Påven kan välja att uttala sig ex cathedra och hävdar då att han är ofelbar.
  10. Ta eget ansvar i stället för att basera moral på övernaturliga föreställningar. Kyrkan menar att moralen är given av en Gud.
Läs hela vår debattartikel på Aftonbladet Debatt.
Magnus Timmerby, ordförande i Humanisterna Syd, genomförde tillsammans med några meningsfränder en manifestation utanför Lunds Domkyrka i lördags och tejpade (man kan inte spika i kulturminnen) upp teserna på kyrkporten (något som det tydligen är tveksamt om Luther gjorde på sin tid). Ni kan se manifestationen här.
Ni kan också ladda ner en affisch på teserna på svenska eller på engelska.
Bookmark and Share

Katolska kyrkan behöver fortfarande reformeras

Idag skriver jag på Dagens Samhälle om den institution hela Sveriges mediebolag gått ner på knä inför: Den Katolska kyrkan. Skulle man tro på det som skrivs har den nya påven reformerat kyrkan och fört den in i 2000-talet, men han har faktiskt inte ändrat läran alls. Det är fortfarande i grunden samma medeltidsinstitution vi har att göra med, skyldig till otaliga illdåd, homofobi, misogyni, barnövergrepp och ett kontinuerligt gullande med diktatorer. Katolska kyrkan behöver fortfarande reformeras.

Bookmark and Share

This app knows how you feel – from the look on your face

”Our emotions influence every aspect of our lives — how we learn, how we communicate, how we make decisions. Yet they’re absent from our digital lives; the devices and apps we interact with have no way of knowing how we feel. Scientist Rana el Kaliouby aims to change that. She demos a powerful new technology that reads your facial expressions and matches them to corresponding emotions. This “emotion engine” has big implications, she says, and could change not just how we interact with machines — but with each other.”

Bookmark and Share

What a driverless world would look like

”What if traffic flowed through our streets as smoothly and efficiently as blood flows through our veins? Transportation geek Wanis Kabbaj thinks we can find inspiration in the genius of our biology to design the transit systems of the future. In this forward-thinking talk, preview exciting concepts like modular, detachable buses, flying taxis and networks of suspended magnetic pods that could help make the dream of a dynamic, driverless world into a reality.”

Bookmark and Share

The son of Richard Dawkins surpasses the son of God on Google (sort of)

Bookmark and Share

What happens when our computers get smarter than we are?

Favorit i repris: ”Artificial intelligence is getting smarter by leaps and bounds — within this century, research suggests, a computer AI could be as ”smart” as a human being. And then, says Nick Bostrom, it will overtake us: ”Machine intelligence is the last invention that humanity will ever need to make.” A philosopher and technologist, Bostrom asks us to think hard about the world we’re building right now, driven by thinking machines. Will our smart machines help to preserve humanity and our values — or will they have values of their own?”

Bookmark and Share

Machine intelligence makes human morals more important

”Machine intelligence is here, and we’re already using it to make subjective decisions. But the complex way AI grows and improves makes it hard to understand and even harder to control. In this cautionary talk, techno-sociologist Zeynep Tufekci explains how intelligent machines can fail in ways that don’t fit human error patterns — and in ways we won’t expect or be prepared for. ”We cannot outsource our responsibilities to machines,” she says. ”We must hold on ever tighter to human values and human ethics.””

Bookmark and Share

BBC India: The Indian women taking off the veil

Bookmark and Share

Det rationella valet

Bookmark and Share