Lindenfors blogg

Vissa inslag i katolicismen är fundamentalt oförståeliga.

Religiösa är fortfarande så ovana att få sina trosföreställningar ifrågasätta att man blir kallad intolerant och raljerande så fort man kritiserar religion. I USA har det gått så längt att det inte ens går att sätta upp affischer med ”ateist” på innan människor börjar riva ner, klottra på och anmäla. Amerikanska ateister har därför börjat ta till desperata metoder för att få ha sina affischer ifred. Vad tror ni om det här alternativet – är det oförargligt nog?

Men kom ihåg – det kan alltid betyda motsatsen!

Idag är jag och diskuterar vetenskap och religion på Newsmill med artikeln Därför är vetenskap och religion oförenliga. Artikeln är ett svar på Mats Selanders artikel häromdagen som Anders Hesselbom redan svarat så förtjänstfullt på.

Våra hjärnor är för lättlurade.

”Is it mere coincidence that god approved slavery when man kept slaves and god disapproves slavery now, after man has outlawed slavery? Or that god approved the consummation of a marriage between a man and a 9 year old girl when this was common, and paedophilia today is now a grave sin? Your god doesn’t set the tone for morality. We humans do. You merely shape your god to fit your belief system. God is nothing more than your ego.”

Låt inte rädslan att misslyckas hålla kreativiteten tillbaka. Någonsin.

Vad svarar du på den här frågan: Tror du på Gud?
Blir det annorlunda om jag frågar så här istället: Tror du på Gud?

Remarkabelt nog så visar forskning av Will Gervais och Ara Norenzayan att frågans typsnitt gör att människor svarar olika. Ett typsnitt som är svårare att läsa gör det mer sannolikt att man svarar ”Nej. Jag tror inte på Gud.” Effekten är inte liten heller. När man testade den på Kanadensiska studenter blev det 20% mindre sannolikt att de svarade ja på frågan om de trodde på saker som Gud, djävulen eller änglar.

Forskarna tror att det här har med tänkandestrategier att göra. Enligt en teori som kallas ”dual-process theory” finns två distinkta men interagerande tänkandesystem. Det ena systemet förlitar sig på snabba tumregler och ger upphov till mer intuitiv informationsbehandling. Det andra är intentionellt viljestyrt analytiskt tänkande. Det går med enkla trick att få människor att växla mellan dessa.

När vi läser en mening i ett typsnitt som är svårare att läsa måste vi koncentrera oss mer. Själva koncentrationen gör att vi går över från att tänka intuitivt till att tänka analytiskt, och detta har i sin tur inverkan på vad vi har för inställning till gudar. Gervais och Norenzayan visade samma effekt på fler sätt. Till exempel, visade man en bild av ”Tänkaren” (vänster) minskade självrapporterad tro på Gud med en tredjedel jämfört med om man visade en bild på Discobolus (höger). Fick man lösa ordpyssel som innehöll ord som ”reason” och ”think” var det 20% mindre sannolikt att man rapporterade en tro på övernaturliga ting än om pysslen innehöll ord som ”hammer” och ”jump”.

Det experiment som fått mest uppmärksamhet i media är dock ett där man ställer kluriga frågor till försökspersonerna, frågor där det finns ett intuitivt felaktigt svar och ett rätt svar som man kommer fram till om man tänker efter lite. Här är en typisk fråga: ””Ett slagträ med boll kostar totalt 1 dollar och 10 cent. Slagträet kostar 1 dollar mer än bollen. Hur mycket kostar bollen?” (Tänker du efter lite så blir det uppenbart att svaret inte är 10 cent, fast det ”känns” rätt.) Till skillnad från de föregående exemplen, som alltså manipulerar individers tänkande och på sätt manipulerar deras svar, så visar det sistnämnda på skillnader mellan individer. Ju mer benägen man är att förlita sig på intuitivt tänkande istället för på analytiskt tänkande, desto mer benägen är man att rapportera en tro på gudar och andra övernaturligheter.

Det här betyder dock inte att icke-religiösa är mer ”tänkande” och religiösa mer ”kännande”. I en annan studie som kom häromdagen har man nämligen visat att icke-religiösa är mer motiverade av empati än vad religiösa är. Hos icke-religiösa har graden av empati man känner stor effekt på hur generös man är, medan generositet hos religiösa grundar sig mindre i känslor och mer på saker som läran, den religiösa identiteten, eller tankar på ryktet. Detta enligt Rob Willer, en av medförfattarna till studien.

Sensmoral? Tänk efter. Känn efter. Det blir bättre så.

…eller: Hur man köper lycka.