Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, danska, polska, holländska, persiska, som e-bok på engelska och snart även på italienska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

augusti 2016
M T O T F L S
« Jul    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031  

Kategorier

Finns Gud? Svar kanske ges den 6:e september

Bookmark and Share

Jesus and Mo kommenterar det franska burkiniförbudet

Bookmark and Share

Kreationistisk mission in Stockholms södra förorter

Bookmark and Share

Inför skolstarten: Realistiska förväntningar

Bookmark and Share

Hur datorer lär sig att vara kreativa

Bookmark and Share

”Burkiniförbudet gör kvinnors kroppar till politiskt slagfält”

Pernilla Ouis, docent i hälsa och samhälle med inriktning på etniska relationer vid Malmö högskola, skriver i Dagens DN om det franska burkiniförbudet.

Kulturella konventioner om korrekt klädsel förändras över tid. Burkinin är faktiskt ett intressant exempel på hur klädkoden för badkläder utmanas. Många icke-muslimer har välkomnat den som ett utmärkt skydd mot solens skadliga strålning och en möjlighet till ökad kroppslig integritet, vilket gör det ännu mer förvånansvärt att det är just burkinin som ses som hotfull och ska förbjudas. Dessutom anser jag att burkinin är ett utmärkt exempel på integration: möjligheten att ingå i samhället med bibehållen religiös och kulturell identitet. Det franska förbudet spelar islamisterna rätt i händerna när de argumenterar att västvärlden hatar muslimer.
Det påpekas ofta att religion handlar om den subjektiva, mänskliga tolkningen av heliga urkunder. Man kan tolka Koranen eller Bibeln på många vitt skilda sätt, och därför finns inga entydiga regler om någonting i någon religion. Det pågår alltid en inomreligiös kamp om vem som har den legitima uttolkningen av vad som är gällande och vem som har detta tolkningsföreträde. Därför går det inte att säga att exempelvis islam kräver att kvinnor har viss klädsel. Muslimer tolkar klädkoden på olika sätt, och därför exkluderar inte burkiniförbudet i sig alla muslimska kvinnor från franska stränder. Att särbehandlas utifrån ett aktivt val av religionstolkning bör inte likställas med diskriminering grundad i exempelvis funktionsvariation eller etnicitet.
Men precis samma tolkningsprocesser som pågår inom en religion sker i det sekulära samhället. Vad är den korrekta sekulära klädkoden för att få bada på stranden? Naken? Nej, tydligen inte. Bara bröst? Nja, kanske. Baddräkt? Ja, uppenbarligen. Långärmad dräkt med ben? Va? Burkini? Absolut inte! Kulturella gränssättningar är förvisso obegripliga och godtyckliga.
Kulturella tolkningar och omförhandlingar pågår lyckligtvis hela tiden. Det gemensamma i alla kontexter verkar dock vara att det är kvinnors kroppar som är föremål för reglering och som därigenom blir politiska slagfält. Att män kan ta sig ett dopp endast iförda kortbyxor är fullständigt oproblematiskt i de allra flesta kontexter, kulturer som religioner. Simma lugnt!

Läs hela texten här.

Personligen anser jag att jag inte har något att göra med andra vuxna människors klädval. Låt folk ha på sig vad det vill. Sen har jag förstås estetiska åsikter ändå, som ”Det där var snyggt” eller ”Det där passar dig mindre bra”. Där ingår även ”Konstigt val för en kvinna, att ta på sig en patriarkal förtryckarsymbol”. Men det går en absolut gräns mellan åsikt (som alla är fria att ha) eller synpunkt (som man ibland kan tillåta sig att ha vad gäller andras klädval) och förbud (där man aktivt förhindrar andras klädval).

I konsekvensens namn innebär det kanske att man skulle få gå naken om man ville det, utan att dömas för förargelseväckande beteende? Men att lämna fritt fram för alla blottare medför en rad följdproblem, så lagstiftningen är förmodligen rätt bra som den är, pragmatiskt sett.

Den verkligt problematiska diskussionen handlar förstås om barnen. Vad har man rätt att tvinga på sina barn? Mina föräldrar har en ”gullig” fotoserie på mig när jag som treåring skrikande vägrar ha på mig svensk folkdräkt. Hade det varit lika ”gulligt” med en treåring som vägrar hijab, eller hade de varit ett religiöst övertramp? Så länge det inte är ett hindrande plagg eller något som orsakar fysiska men (t.ex. D-vitaminbrist) spelar det liten roll. Det är väl rimligtvis där gränsen borde gå.

Sen finns en annan gräns att upprätthålla. Moralpoliser som springer runt och säger åt kvinnor vad de ska ha på sig – vare sig de menar att burkinin/slöjan ska vara av eller på – bör högljutt motarbetas. Gärna offentliga åsikter (annars skulle modebranschen dö), men låt kvinnor på stan vara ifred.

Bookmark and Share

”Stoppa religiösa friskolor – bli kvitt hedersnormer”

Noomi Andemark, som vuxit upp inom Jehovas Vittnen och nu är verksamhetsansvarig i Föreningen Hjälpkällan (ett nätverk av personer runt om i Sverige som tagit sig igenom ett avhopp eller uteslutning från en sekt och som ställer upp frivilligt som stöd för andra i samma situation) skriver insatt om vikten av konfessionsneutral skolor i Göteborgsposten – särskilt för de som växer upp i slutna religiösa miljöer.

Nu ser jag hur allt större grupper av unga växer upp i liknande utanförskap, men med ytterligare försvårande omständigheter: kontrollen utövas inte bara i familjen och församlingen utan även i skolmiljön och ibland i hela bostadsområdet. Att bryta mot reglerna kan – utöver total utfrysning – innebära konkret fara för deras liv.
Och än en gång tycks samhället svara med en naiv förhoppning om att dogmatiskt religiöst ledarskap kan motverkas genom prat om gemensamma värderingar. Som om människor vars identitet till stor del bygger på att ta avstånd från ett samhälle de ser som moraliskt förfallet bara ivrigt väntade på att få integreras. Som om det vore möjligt att hindra föräldrar från att uppfostra barn enligt det trossystem de anser vara sanning, det som de anser vara bäst för sina barn.
Vi måste inse att alla inte ser en gemensam, sekulär, demokratisk värdegrund som det bästa alternativet. Men om vi menar allvar med att våra friheter och rättigheter ska vara tillgängliga för alla, måste vi våga genomföra åtgärder som säkerställer att de som växer upp med andra förutsättningar kan få en rimlig chans att utöva dem.

Stoppa de religiösa friskolorna! Religiös skolning enligt föräldrarnas värdegrund kan ske i hemmet och utanför skoltid.

Bookmark and Share

Universalmedicin

Bookmark and Share

Gore Vidal om monoteismen

Bookmark and Share

Trosbekännelsen 2016 #svenskakyrkan

Vi har tillit till Gud Förälder halvsmäktig,
himmelens och jordens metaforiska skapare.

Vi har också tillit till att Jesus var en bra människa,
Hens enfödda barn, vårt föredöme,
bildligt talat avlad av den helige Ande,
född av Maria,
pinad av cis-mannen Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nedstigen till ”dödsriket”,
på tredje dagen ”uppstånden” igen ifrån de döda,
uppstigen till ”himmelen”,
bildligt talat sittande på halvsmäktig Gud Förälders vänstra sida,
därifrån inte igenkommande till att döma
levande och döda, för det vore ju orättvist,
om vissa blev dömda men andra inte,
så domen har vi tagit bort.

Vi har också tillit till Muhammed,
en velig allmännelig kyrka,
där man får tro vad man vill,
allas samfund, ”syndernas” förlåtelse,
och de dödas begravning efter ett lagom långt liv.

_________________________

*All brist på språkkänsla och teologisk konsekvens är avsiktlig och i enlighet med riktlinjerna för den nya Kyrkohandboken. Den som inte är bekväm med trosbekännelsen är fri att byta den mot en annan, ändra den, eller tolka om den efter eget gottfinnande. Vi hoppas att ingen blivit kränkt och vill passa på att be om ursäkt om någon upplever korset i logotypen som exkluderande.

Bookmark and Share

Några evidens för evolutionen på din egen kropp

Bookmark and Share

God-o-metern

Bookmark and Share

Fångad av poesi

Bookmark and Share

Söndagsfördjupningen: De tio budorden

Bookmark and Share

”Women: Know Your Limits”

Bookmark and Share

Myten om rymdpennan

Bookmark and Share

Söndagsträning? Prova ”Cross Fit”

Bookmark and Share

Sounds Like Humanism

Bookmark and Share

Legal status för homosexuella i världens länder

Tidskriften ETC har gått igenom de samfund som får statsbidrag i Sverige. Det visar sig att över hälften av dem är uttalat emot äktenskap för homosexuella.

21 samfund tar öppet avstånd från gayäktenskap, medan elva tvekar, inte vill svara eller säger att det är upp till individerna själva även om deras samfund inte utför vigslarna.
Svenska alliansmissionen svarar på frågan så här:
– Vi viger kvinna och man, så då kan man väl säga att äktenskapet är för kvinna och man.

Läs hela ETC:s granskning här.

Bookmark and Share

Buddhismen håller vad den lovar

Bookmark and Share

Påven löser terrorismen

Bookmark and Share

John Searle – Vad är fri vilja?

Bookmark and Share

Svenska värderingar extremast i världen

Idag har jag en artikel på DN Debatt om forskningen kring värderingar och om under vilka förutsättningar man kan tala om ”svenska värderingar” – det är lite nationalchauvinistiskt att hävda att de värderingar som råder i Sverige är de som är universella. Den titel jag hade satt var ”Svenska värderingar extremast i världen” men DN tyckte den mer provocerande titeln ”Önsketänkande att svenska värderingar är universella” var bättre. Och det är de som bestämmer.

Det har pratats mycket om svenska värderingar på sista tiden, men få har specificerat vilka värderingar det skulle vara och varför dessa skulle vara just svenska. När i princip alla partier längs hela den politiska skalan säger sig vilja värna ”svenska värderingar” väcks misstanken att uttrycket fungerar mer som ett retoriskt grepp, som en projektionsyta för egna fördomar och önskemål. Det är beklagligt, för det finns faktiskt högkvalitativ forskning om värderingar som visar vilka de är, var man får dem ifrån och varför vissa av dem kan anses värda att värna.

I artikeln gör jag en del faktapåståenden som en del av er kan tänkas vilja ha källhänvisningar till. De kommer här.

  1. Informationen i stycket som börjar med ”Med detta sagt så finns det viktiga lärdomar att hämta från värderingsforskningen…” kommer från en av Forskning och Framstegs eminenta artiklar om värderingsforskning (Vad kan siffror lära oss om integration? av Henrik Höjer, FoF 19/1-2016). Jag har kollat att informationen stämmer men fann inget skäl att byta ut exemplen mot andra, utan tog istället tillfället att kunna rekommendera er att klicka er vidare till FoF för att läsa även den artikeln.
  2. Den senaste versionen (2015) av World Values Surveys globala kulturkarta kan ni hitta här.
  3. Antje Röder och Peter Mühlaus forskning kan ni läsa om i artikeln Röder A and Mühlau P 2014 Are They Acculturating? Europe’s Immigrants and Gender Egalitarianism. Social Forces 92: 899-928.
  4. Veronica Kostenkos forskning kan ni läsa om i artikeln Kostenko V 2014 Gender attitudes of muslim migrants in Western and northern Europe. SGEM2014 Conference Proceedings 1: 155-164. (Artikeln är bakom en betalvägg, så vill ni läsa hela, skicka ett mail.)
  5. De fyra kanadensarnas forskning kan ni läsa om i artikeln Olson JM, Vernon PA, Harris JA and Jang KL 2001 The heritability of attitudes: a study of twins. Journal of Personality and Social Psychology 80: 845-860. Läser ni den upptäcker ni att en stor del av våra värderingar har en genetisk förklaringskomponent, men utrymmet på DN Debatt är inte tillräckligt för att föra in även den aspekten.
Läs hela min debattartikel här. Läs sen även Marie Demkers artikel på GP Debatt, Partiledarna bör akta sig för att leka med elden, om faran med nationalistisk retorik kring värderingar.
Bookmark and Share

Därför klassar Gud makrill som ren föda och räka som oren

Aja baja.

Tidningen Dagen skriver om teologisk forskning i framkant:

Varför sa Gud att man kan äta makrill men inte räkor?Teologen Leif Carlsson gav sig under ett seminarium i kast med de verkligt svåra bibliska frågorna.

Som vi har undrat. Carlsson angriper problemet med sedvanlig teologisk metod: ”texttolkning” – ej att förväxla med vanlig tolkning av t.ex. underförstådda budskap i filmer, eller av metaforer i dikter. Här handlar det om tolkning för att trycka in texten i en egen redan färdig världsbild. Ibland blir det svårt.

Han berättade att den vanligaste förklaringen är att Gud vill visa på den mat som är mest hälsosam för israeliterna. Men i Femte Moseboken står att israeliterna kan ge bort eller sälja orent kött till invandrare och utlänningar.
— Om man har en hälsotolkning innebär det att Gud inte skulle ha samma omsorg om alla människor. Det är problematiskt, sa Leif Carlsson.

Problematiskt? Samma bok innehåller konkreta uträkningar i siklar silver om hur människor är olika mycket värda, så det handlar mer om det normala. (Glöm inte heller att vi syndare enligt uppgift ska brinna i all evighet efter sållningen på livets slutstation. Lika mycket värda? Pffft.)

Men var det helt slumpmässigt vilka djur som sågs som rena eller orena? Leif Carlsson knöt an till en brittisk antropolog som insett när hon läste föreskrifterna att de orena djuren på ett sätt är onormala. Det är idisslare som inte har klövar, skaldjur som inte simmar som fiskar.
— Kan det vara så att Gud knöt an till iakttagelser som israeliterna redan gjort och använde dem för att förstärka deras identitet? sa Leif Carlsson.

Eller så är allt påhittat.

Bookmark and Share

”Ingen gräddfil för antroposoferna”

Det blir ingen speciallösning för de antroposofiska preparaten, utan de måste anpassas till övriga kategorier i läkemedelslagstiftningen. Men Vidarkliniken får fem år på att finna sig i den nya ordningen.

Så sammanfattar DN regeringens beslut idag, om att alla läkemedel nu måste genomgå  samma granskning, istället för den ordning som råder nu, att vissa läkemedel inte behöver prövas vetenskapligt för att få användas på människor (Macchiarini kanske kan göra sina tester där under övergångsperioden?).

I grund och botten vilar läkemedelslagstiftningen på vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vi gör nu är ett slags förtydligande, men vi ger samtidigt en möjlighet i enlighet med de regelverk som redan finns för att ansöka om registrering av de här preparaten. Det tycker jag är en bra avvägning. Det skapar ingen gräddfil och samtidigt större tydlighet. Det viktiga är att det inte kommer att finnas möjlighet att ge undantag för antroposofiska preparat, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström

Bookmark and Share