Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

oktober 2008
M T O T F L S
« sep   nov »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Kategorier

Dagenmedarbetare jämför livsåskådningar och kommer fram till – kristendomen!

Tidningen Dagen rapporterar att skribenten Per Ewert har skrivit en bok vid namn ”Vem tänder stjärnorna”. Den ställer sig frågan ”Vilken världsbild svarar egentligen bäst på människans djupaste frågor?” Eftersom titeln är tagen från en låttitel av en uttalad Humanist som Eva Dahlgren blir man lite nyfiken. Kanske boken tar frågan på allvar?

Läser man vidare sjunker dock förväntningarna en aning. Per Ewert är Dagenmedarbetare, Claphamfellow och ”lärljunge till Jesus Kristus”. Ingen direkt öppen hållning inför ämnet, således. Det behöver i och för sig inte betyda att boken är ointressant, Richard Dawkins är varken opartisk eller ointressant, men han utger sig inte heller för att göra en opartisk värdering.

Bokens hemsida är rakt på sak: ”Det här är ingen neutral hemsida. Långt därifrån. Den tar ställning i människans allra mest brännande frågor. Men trots detta vill författaren Per Ewert både i boken och på hemsidan ge en objektiv beskrivning av de tre grundläggande svarsalternativ som erbjuds på livsfrågornas marknadstorg.” Både objektiv och partisk på en gång. Wow!

Nåväl, kanske det ändå kunde vara en bok värd att läsa? Om Ewert jämför livsåskådningar och kommer fram till kristendom har han dragit slutsatser vi inte har dragit – antingen har han då annan information än oss, eller så är det nya insikter det handlar om. Låt oss granska hans argument för kristendomen såsom de summeras av Dagen:

1. Orsak. Allt i universum sker enligt lagen om orsak och verkan. Många filosofer menar därför att det måste finnas en Skapare som är orsak till själva universum.

Han måste skämta? Att ersätta en svår fråga (var kom universum ifrån) med en ännu svårare fråga (var kom Gud ifrån) är väl inget argument någon tar på allvar längre?

2. Design. Forskningen har allt tydligare visat hur otroligt välkonstruerad vår värld är – alltifrån de perfekt inställda värdena i universum till den intelligenta DNA-koden i våra celler.

För en biolog är det här ett både korkat och felaktigt arguement för kristendomen. Är det något vi verkligen har ett bra svar på så är det frågan om hur komplexitet och väl fungerande system kan uppkomma genom en naturlig process; den kallas naturligt urval.

3. Sökande. Människan är en obotlig sökare. Något på insidan strävar ständigt efter kontakt med något större. Det rimligaste svaret är att Någon lockar människan till gemenskap med sig själv.

Nej, det rimligaste svaret är att människan är nyfiken. Att föra in en Gud i förklaringen gör bara problemet större än vad det var från början.

4. Moral. Människan äger ett samvete som säger att det finns verklig godhet och verklig ondska. Objektiva moraliska värden kräver en absolut norm – Gud.

Moral är en annan sak som förklaras väl av det naturliga urvalet. Kristen moral handlar dessutom om att följa regler, inte om att reflektera över ondska och godhet, så här är religionen mer ett problem än en lösning på frågan om varför människor kan skilja ont från gott.

5. Erfarenhet. Miljontals människor berättar hur Gud har uppenbarat sig för dem personligen. Den viktigaste erfarenheten var när Gud föddes som människa, dog och sedan blev uppväckt.

Frågan är om ”miljontals” har något med saken att göra. Förmodligen inte, för en majoritet av jordens befolkning är inte kristna, och det finns ”miljontals” människor som istället berättar om Krishna. Är det den personliga erfarenheten som är viktig? Det kan det inte heller vara, för det finns människor som påstår att de har erfarenheten att de är Jesus – eller Osiris. Så det här argumentet är fullständigt tomt.

Det är förstås vanskligt att diskutera böcker man inte läst, men om Dagens sammanfattning är något att gå efter (författaren har inga invändningar på bokens hemsida) så är det inga nya insikter, inga nya slutsatser, bara gammalt redan avfärdat struntprat. Vill man läsa ett bra försvar för kristendomen verkar det bättre att vända sig någon annan stans. Den enda orsaken att bry sig om den här boken är för att Per Ewert har haft den dåliga smaken att sno Eva Dahlgrens låttitel.

(Även publicerat på Humanistbloggen)

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Joel Forsell
Tid: 31 oktober 2008, 14:46

”Han måste skämta? Att ersätta en svår fråga (var kom universum ifrån) med en ännu svårare fråga (var kom Gud ifrån) är väl inget argument någon tar på allvar längre?”

Pyttsan! Snarare är det väl ingen som tar frågan ”var kom Gud ifrån?” på allvar länge. Argumentet går ju ut på att visa att universum i är självexisterande, och måste alltså ha något självexisterande (Gud) som orsak. Det som är självexisterande behöver dock ingen orsak utanför sig själv. Frågan ”var kom Gud ifrån?” är alltså en falsk fråga.

”Är det något vi verkligen har ett bra svar på så är det frågan om hur komplexitet och väl fungerande system kan uppkomma genom en naturlig process; den kallas naturligt urval.”

Observera dock att design-argumentet inte endast gäller biologin, utan hela universum. Många forskare menar ju dessutom att komplexitet inte alls kan uppkomma ur naturlig urval.

”Moral är en annan sak som förklaras väl av det naturliga urvalet.”

Visst skulle den kunna göra det. Ewerts argument handlade ju dock inte om detta, utan om objektiva moraliska värden. Om moralen är ett resultat av naturligt urval så kan den ju knappast vara objektiv.

Kommentar från Joel Forsell
Tid: 31 oktober 2008, 14:50

*Rättning*

Det skulle stå:

”Argumentet går ju ut på att visa att universum _inte_ är självexisterande”.

Jag glömde visst tre bokstäver i ordet ”inte”.

Kommentar från Anders B Westin
Tid: 1 november 2008, 0:16

Joel
Visst är människan kreativ. När vissa delar av mänskligheten inser att logikkjedjan leder fram till orimligheter så skapar man det självklara.

Dvs det självexisterande. Det som bara finns helt utan förklaringar.

För oss med lite mer ödmjuk hållning konstateras: Vi vet inte. Vi förstår inte. Det finns ingen relevant förklaring.

Vi lever med denna insikt.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 2 november 2008, 21:23

”Det som är självexisterande behöver dock ingen orsak utanför sig själv. Frågan “var kom Gud ifrån?” är alltså en falsk fråga.” Tror du verkligen att hokus-pokus-argument är giltiga? Man kan inte bara hitta på saker och använda dem som argument. ”Troll är självexisterande. Alltså behöver de ingen förklaring!”

”Många forskare menar ju dessutom att komplexitet inte alls kan uppkomma ur naturlig urval.” Nej, ingen forskare som har förstått hur naturligt urval fungerar.

”Om moralen är ett resultat av naturligt urval så kan den ju knappast vara objektiv.” Nej, det har du faktiskt rätt i. Jag backar på den punkten.

Kommentar från Per Ewert
Tid: 3 november 2008, 20:51

Patrik, du är inne på ett resonemang som har sin grund i ett vanligt förekommande, men likväl ett felslut. En förste rörare kan inte falla offer för Occams rakkniv. Det finns nämligen bara tre logiskt möjliga lösningar på universums existens. En av dem måste vara korrekt, de andra två felaktiga.
1. Universum uppstod utan orsak ur ingenting.
2. Universum är evigt och själv-existerande.
3. Universum skapades av någon som i sig är evig och själv-existerande (dvs en standarddefinition av den varelse vi brukar kalla Gud)
Vi måste välja något av dessa alternativ. Jag menar att de två första alternativen antingen strider mot kända fakta (nummer två) eller är strider mot allt vi vet om universum och lagen om orsak och verkan. Återstår gör nummer tre, som dessutom har de andra fyra huvudargumenten som talar för sig.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 3 november 2008, 23:01

Hej Per Ewert och tack för ditt besök på min blogg!

Ditt argument nummer 3 är det jag referar till som ”hokus-pokus-argumentet”. Detta eftersom det är framtrollat ur tomma intet – ur en definition. Jag kan göra samma trolleri-trick: [sagt med mässande ton] ”Jag definierar härmed ”den heliga strumpan” som en evig och själv-existerande varelse.” Så, nu har jag definierat fram en likadan varelse som den du åkallar – en förste rörare av annat namn och form, men som fyller samma funktion.

Förklaringen på universums existens är nog tyvärr inte så enkel som en åkallan av en gud genom en trollformel.

Kommentar från Per Ewert
Tid: 4 november 2008, 11:07

Det spelar ju ingen avgörande roll för själva resonemanget vilken benämning vi sätter på den förste röraren i alternativ 3. Det står dig naturligtvis fritt att kalla en evig, icke-materiell och oändligt mäktig varelse som skapat universum för ”den heliga strumpan”. Du kommer ändå inte undan sakfrågan. Och det verkar på något sätt rimligare att istället använda det begrepp som vanligen brukas i den filosofiska debatten – nämligen Gud.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 4 november 2008, 11:22

Sakfrågan är just den som liknelsen med strumpan/Gud är menad att påvisa: man kan definiera vilken slags varelse man vill, men det är inget argument för den varelsens existens. Att tro att en definition är ett bra argument är att tro på trollformler: ”Om jag säger så här: [definition], så existerar den varelse jag definierat.” Logik funkar inte på det sättet.

Kommentar från Per Ewert
Tid: 4 november 2008, 12:00

Nu är du inne och snuddar lite på det ontologiska argumentet, som även Bertrand Russell höll högt. Det argumentet är iofs intressant, men inget som jag tar upp i min bok.
Du kan däremot inte bara avfärda det kosmologiska argumentet genom att kalla det för ”trollformel”. Du måste istället visa goda skäl till varför alternativ 1 eller 2 skulle ha en högre grad av rimlighet än alternativ 3 om vi ska kunna tro att ateismen är sann.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 4 november 2008, 14:35

Att det kosmologiska argumentet kollapsar till det ontologiska enligt den argumentkedja jag redovisat är ett av argumenten mot det kosmologiska argumentet. Det finns ingen metod att nå fram till just ”Gud” genom det kosmologiska argumentet, utan den första orsaken kan vara precis vad som helst.

Men det finns fler fel på det kosmologiska argumentet om du inte tycker det problemet räcker:
– Antagandet att allt behöver en orsak är baserat på induktion. Antagandet är dessutom falsifierat: inom kvantfysiken har inte allt som händer en orsak.
– Antagandet att allt behöver en orsak kräver att tid existerar innan universums tillblivelse, vilket är att anta existensen av något man vill bevisa.

Kommentar från Per Ewert
Tid: 4 november 2008, 17:26

Jag har jobbat ganska ingående med det kosmologiska argumentet (se det utvecklat i boken) och vill kort besvara dina invändningar.
1: Argumentet är absolut inte falsifierat, eftersom allt vi känner till i universum har en orsak. När det gäller kvantfysiska fenomen förväxlar du orsak med förutsägbarhet. Allt talar för att dessa fenomen har en orsak, även om vi inte alltid känner den.
2: Här förväxlar du orsak med tidssamband, men när Gud skapade universum var han orsak till att tid och rum blev till. Detta är välkänt bland alla som disuterar det kosmologiska argument. Den som vill fälla argumentet måste alltså presentera goda skäl till varför alternativ 1 eller 2 är mer rimligt än alternativ 3 – Gud.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 4 november 2008, 23:50

Kul att du arbetat så mycket med ämnet! Här kommer några invändningar mot dina slutsatser:
1. Att gå från ”allt vi känner till i universum har en orsak” till ”allt i universum har en orsak” är ett induktivistiskt resonemang. Induktion förkastades som du förmodligen vet av David Hume. Dessutom är den första ingående premissen inte sann då vi vt saker (kvantfysiska fenomen) som vi känner till men som vi inte vet har en orsak.

2. Den exakta betydelsen av ”orsak” kräver (utom inom kvantfysiken) att orsaken inträffar innan det som orsakas. Därför är tiden viktig. Finns inte tiden så kan du heller inte använda ordet ”orsak” på det sätt du gör.

Det är därför Augustinus är så intressant då han faktiskt lyckades visa att tiden inte finns (formellt bevisat senare av filosofen McTaggart). Han visade också på den teologiska orimligheten i att anta att universum först inte finns för att senare bli till, eftersom detta betyder att Gud ändrade sig från att inte vilja att världen fanns till att vilja det. Men genom att visa att tiden inte finns försvinner problemet – men tyvärr också det kosmologiska argumentet.

För övrigt håller jag inte med om det här resonemanget: ”Det finns bara tre logiskt möjliga lösningar på universums existens. En av dem måste vara korrekt, de andra två felaktiga.
1. Universum uppstod utan orsak ur ingenting.
2. Universum är evigt och själv-existerande.
3. Universum skapades av någon som i sig är evig och själv-existerande (dvs en standarddefinition av den varelse vi brukar kalla Gud)
Vi måste välja något av dessa alternativ.”

Dels är argumentet filosofiskt oriktigt eftersom du inte på något sätt visat att dessa tre alternativ är de enda möjliga utan bara antagit detta, dels utesluter inte alternativ 2 och 3 varandra, dels är listan rent faktiskt otillräcklig då det finns andra alternativt: 4. Universum är en datorsimulation, eller 5. Universum går igenom crunch-bangcykler och är på så sätt både evigt och föds på nytt, eller 6. Vi är i ett av många parallella universa där naturlagarna råkar stämma bra nog för att möjliggöra liv, etc, etc.

Kommentar från Anders B Westin
Tid: 5 november 2008, 20:34

Universum uppstod ur något.
Ingen vet svaret.
Vill man kalla det för Gud så kan man väl göra detta.
Vill man kall det för ”okänt” så går det bra.

Den Gudsbilden har i vart fall ingenting med den Gudsbild som finns i religionerna.

Att döpa det vi inte begriper till Gud är väldigt lätt. Det är bara att göra det.
Men inget annat har hänt än att man satt ett namn på något som man inte vet.

Jaha! Sen då.

Kommentar från Per Ewert
Tid: 7 november 2008, 0:09

Patrik! Humes resonemang slutar i en epistemologisk självmotsägelse som han inte tar sig ur (annat debattämne). Därtill medgav han att hans extrema kritik mot induktionen snarast var en intressant idé från studierummet som han inte förmådde leva efter i verkligheten.

Sedan bygger samtliga av dina extra förklaringsmodeller till universum – förutom deras uppenbara orimlighet – på att det trots allt finns en första singularitet någonstans. Och då är vi tillbaka i just de tre möjligheter som jag beskrev.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 7 november 2008, 14:13

Du menar väl inte på allvar att du försvarar induktion som vetenskaplig metod?

Mina alternativförklaringar är på intet sätt uppenbart orimliga. Det finns till och med en statistik beräkning som visar att det sannolikaste alternativet faktiskt är att vi lever i en datorsimulering. Jag kan gräva fram den om du vill, den är rätt berömd bland oss som tycker det här ämnet är intressant.

Däremot har mina alternativ förstås har det problem du påpekar att de förutsätter en första singularitet. Men poängen med det jag skrev var inte att visa på att jag hade en bättre förklaring, utan att det finns andra förklaringar. Och där var inte exemplen det viktiga utan själva principen: du har inte påvisat någonstans att de alternativ du redovisar är de enda möjliga. Du bara förutsätter att så är fallet. Det är inte ett riktigt sätt att resonera på utan ställer människor inför enbart de alternativ som du tycker verkar troligast.

Sen har du lämnat kvar min fråga om vad ”orsak” betyder i ett tidslöst tillstånd. En central fråga vad gäller det kosmologiska gudsbeviset – vilket Augustinus insåg för 1700 år sedan. Du kan inte bara låtsas att problemet inte finns!

Kommentar från Anders B Westin
Tid: 8 november 2008, 0:12

Patrik
Jag skrev en kommentar här i slutet efter att läst dina och Pers kommentarer.

Jag måste få fråga.

Är frågan mer komplex än vad jag försökte formulera på mina få rader.

När jag läser er diskussion verkar frågan vara mer komplex. Men jag kan inte se denna komplexitet annat än i ordens utfyllnad.

Jag har en läggning i att reducera för att få det så enkelt som möjligt.
Ungefär som man gör i matematiken när man försöker hitta den enkla och rena lösningen.

MVH

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 8 november 2008, 21:11

Anders, du skrev så här:
”Universum uppstod ur något.
Ingen vet svaret.
Vill man kalla det för Gud så kan man väl göra detta.
Vill man kall det för “okänt” så går det bra.

Den Gudsbilden har i vart fall ingenting med den Gudsbild som finns i religionerna.

Att döpa det vi inte begriper till Gud är väldigt lätt. Det är bara att göra det.
Men inget annat har hänt än att man satt ett namn på något som man inte vet.”

På det vill jag svara att vi inte vet om universum uppstod ur något eller ur intet. Men i princip verkar du vara överrens med Per om att det finns tre alternativ. Jag tror inte att frågan är riktigt så enkel, utan att det kan finnas fler.

Men både du och jag riktar in oss på det alternativ Per har valt ut som det sanna. Nämligen någon sorts enhet som skapade universum som han vill kalla Gud. Du och jag verkar däremot vara överrens om att det är omöjligt att sluta sig till vad det skulle kunna vara för varelse.

Jag tror nyckelpoängerna för mig är två:
1. Om skapelsealternativet är det riktiga ger det oss ingen ledtråd om Guds egenskaper? Ond, god, blå?
2. Alla tre av Pers alternativ kan vara falska.

Skriv en kommentar