Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

February 2009
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
232425262728  

Kategorier

Könens matematik

Min forskning handlar till stor del om kön. Varför är hanar och honor olika hos vissa arter men lika hos andra? Vilka egenskaper är det som blir olika när hanar och honor är olika? Man kan säga att Darwin löste gåtan på ett generellt plan i sin bok om människans härkomst och sexuell selektion 1871. Men man måste förstås testa Darwin och fylla i detaljerna. Det är sådant jag gör för min lön.

Därför har jag alltid kryssat i “Genus”-rutan på mina forskningsansökningar. Min forskning handlar ju nästan enbart om frågor som handlar om kön och genus. Det är för övrigt en av biologins stora slutsatser på senare år: det går inte att separera arv och miljö när man undersöker varför organismer är som de är. Det går därför inte heller att separera kön och genus, hur mycket vissa än skulle vilja.

Men jag förstås alltid varit chanslös i genuskategorin. Det är inte inom den här typen av forskning man ska bedriva forskning för att få genuspengar. Detta blev än mer tydligt i år, då Vetenskapsrådet fann det lämpligt att ge en halv miljon kronor till projektet Trumpeten som genussymbol. Här är ett utdrag ur projektbeskrivningen:

”Den övergripande frågeställningen är att undersöka vilka mekanismer och sociala och kulturella sammanhang i tid och rum som gestaltas, skapas och återskapas genom trumpeten som genussymbol.

För att kunna utkristallisera dessa blir det nödvändigt att problematisera begreppen manligt och kvinnligt och undersöka närmare de föreställningar som är verksamma och skapar trumpeten som markör för manlighet.

Vilka normer ligger bakom detta? Hur kommer dessa till uttryck och hur tvingande tycks de vara?

Frågor som leder mig är: Vilken klang i trumpetens breda klangspektrum blir till norm och vilken klang uppfattas som avvikande och kallas för kvinnlig respektive manlig? Vad händer med klangen, när trumpetaren spelar med en ’kvinnlig klang’?

För att komma åt konstruktionen av trumpetbilden ska jag även analysera trumpetdiskurser både i akademisk tradition och i populära sammanhang.

Någon liknande studie har inte tidigare gjorts. Genusperspektiv har länge inte tagits i beaktning inom trumpetforskningen. På det viset innebär det planerade projektet ett viktigt kunskapstillskott inom forskningsfältet.

Intresset för genusforskningen ligger i att undersökningen kommer att belysa hur genus konstrueras i musiksammanhang, kopplat till instrumentet trumpet.”

Matematikern Tanja Bergkvist har uppmärksammat det hela på SvD Brännpunkt. Hon har formulerat en liknande variant. Njut av följande forskningsansökan för ett genusprojekt inom matematik:

Jag tänkte börja med att ur ett genusperspektiv problematisera klassen av ekvationer i två variabler x och y, där x utgör den kvinnliga komponenten och y den manliga. Hur ofta förekommer y i förhållande till x, och vilken av dessa variabler tilldelas genomgående den högsta exponenten i såväl forskningsartiklar som studentlitteratur?

Hur påverkar detta i ekvationen inbyggda könsmönster den kvinnliga studentens självbild, och vilka mekanismer ligger bakom den förtryckarstruktur som döljer sig inom flerdimensionell analys?

Vilka matematiska normer (olika sätt att mäta längden av en vektor i ett normerat rum) ligger bakom detta problematiska faktum?

För en heltäckande analys måste man här även inkludera begreppet intersektionalitet, som innebär att ekvationen skapar sin identitet även utifrån övriga ingående variabler, utöver x och y.

Frågor som leder mig är: Kan man könsneutralisera en godtycklig ekvation i flera variabler genom en transformation eller social konstruktion som återför alla variabler på en icke könskodad variabel z?

Vad kan man i så fall säga om den primitiva funktion som erhålls efter integration med avseende på z? Är den primitiva funktionen manligt könskodad medan den komplexa variabeln z är kvinnlig?

Denna hypotes har starkt experimentellt stöd men måste ledas i bevis.

Hur kan man i så fall problematisera att kvinnligt/manligt gestaltas, skapas och återskapas i ekvationen även efter könsneutraliseringsprocessen?

Detta genusperspektiv är helt nytt – ingen liknande studie har tidigare gjorts för att problematisera flervariabelanalysen utifrån de könsroller som de olika variablerna påtvingar ekvationerna.

Tyvärr tror jag Tanja skulle fått anslag på studs. Bättre är verkar inte genusforskningen vara här i landet.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Anders B Westin
Tid: 28 February 2009, 21:30

Patrik
Det stora problemet är väl ändå att Genusvetarna bär på en ideologisk dröm att den “sexuella selektionen” skall upphöra i den stund att de definierat begreppet “att göra kön”.

De har väl en postmodernistisk dröm om att dekonstruktion av mänskliga beteenden skall få beteenden att upphöra.

Där har vi den stora inkompetensen.

Nästa manliga attribut att dekonstruera måste väl bli “dataservercentralen” eller varför inte skateboarden och mountainbiken.

Själv funderar jag på att köpa en EnduroMC för “att göra kön”.

Många prylar finns att dekonstruera.

Skriv en kommentar