Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

October 2009
M T W T F S S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
262728293031  

Kategorier

Dopet borde vara en frivillig handling

Åke Bonnier, domprost i Stockholms domkyrkoförsamling (given akronym: Stodom?), kräver i en märklig debattartikel på Dagen respekt för för det kristna dopet. Han menar att det finns “gränser för vad man som kristen stillatigande kan acceptera och den gränsen, menar jag, är nådd och näst intill överträdd av Unga Humanister Väst när man på bokmässan helt respektlöst lanserade ett avdopsritual.”

Hårda bandage. Unga Humanister Väst hävdar tvärtom att avdopet är mer respektfullt än dopet eftersom det är ett fritt val till skillnad från en ritual administrerad på en helt försvarslös individ. På vilket sätt menar Bonnier att avdopet är respektlöst?

Den lilla bebisen får i dopet veta att han eller hon aldrig någonsin är övergiven av Gud, oavsett allt. Dopet registreras i kyrkans dopbok. Dopet kan aldrig göras ogjort. Det kan aldrig suddas ut, som om Guds kärlek skulle upphöra. En gång döpt – alltid döpt. Inga avdop i världen kan ändra på den saken.

Ok, han spenderar sex meningar på att berätta för oss att dopet för kyrkans del är oåterkallerligt, så vi får anta att han menar det. Han upprepar det dessutom på fler andra ställen i texten, så det är förmodligen viktigt för hans resonemang. Man kanske skulle kunna sammanfatta hans åsikt så här?

Kyrkans magi är överlägsen Humanisternas satir.

Bara så att det blir övertydligt: den förra meningen var inget autentisk citat utan ett skämt.

Det Unga Humanister väst försökte göra var att visa på det centrala i det individuella fria valet vad gäller val av livsåskådning. Ingen ska kunna skriva in t.ex. Åke Bonnier i Hare Krishna utan hans personliga medgivande. Detta oavsett Åkes ålder eller Åkes beroendeställning till dem som gör honom tjänsten att för alltid och för evigt sätta honom under Shivas beskydd. Det är faktiskt till och med värre att begå en sådan handling mot en försvarslös individ än mot en vuxen.

Har Åke Bonnier missat detta? Nejdå. Men det gills inte.

Unga Humanister Väst är kritiska till dopet som medlemsgrundande och menar att barnet självt måste få välja. Om barnet har öppna och kloka föräldrar lyssnar de naturligtvis till den ungdom som, efter eget moget ställningstagande, vill gå ur kyrkan och skriver under barnets utträdesblankett i godkännande syfte. Ingen får tvingas att vara kvar mot sin egen bestämda vilja. Men oavsett om man lämnar Svenska kyrkan kan dopet aldrig göras ogjort – hur mycket man än försöker påstå det från Unga Humanister Väst.

Hur tänker han här? Ställningstagandet “ingen får tvingas att vara kvar” möter redan i nästa mening åsikten att “oavsett om man lämnar Svenska kyrkan kan dopet aldrig göras ogjort”.

Jag är ledsen Åke Bonnier, men respekt är något man förtjänar, inget man kräver. Jag respekterar till fullo din person och din personliga tro att man kan ge magiskt beskydd ifrån Gud genom att hälla vatten på någon. Ett sådant personligt ställningstagande som du gör borde det vara allas ynnest att få göra.

Men hur kan du kräva respekt för en i ditt tycke oåterkallerlig handling som man utsätter ofrivilliga individer för? En handling som du menar ger ett livslångt medlemsskap “i den världsvida kristna kyrkan som består av alla döpta genom alla tider”? Ett medlemskap som i Sverige till och med administeras av vår så kallat sekulära stat?

Nej, sådana dumheter möts bäst med sarkasm. Får jag därför föreslå alla läsare ett hemkit för avdöpning. Det enda man behöver är en rosa hårtork och ett glatt humör. Fast om man vill vara arg och använda något annat instrument (rosa handduk?) så går det förstås också bra. Ritualen kan du hitta på själv, men ett förslag är att säga “nu räcker det med de här dumheterna”. Alternativt kan du välja att helt enkelt ignorera att du är döpt. Det är precis lika verkningslöst.

För en handling som är mer i nuet kan du gå över till artikeln på Dagens hemsida och berätta vad du tycker om åke Bonniers åsikt. Längst ner, under artikeln, kan man besvara frågan “Artikelns innehåll gör mig: Upplyst Glad Förvånad Ledsen Arg. Personligen klickade jag på “Arg”, men vad du tycker är förstås helt upp till dig. Ett fritt val, som sig bör. Det går också att kommentera, både här och hos Dagen.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Stig Svensson
Tid: 8 October 2009, 11:17

Jag tro “hissen” har stannat mellan våningarna på den här prosten. Men det kanske är en nödvändighet för att kunna bli prost.

Kommentar från Bitte
Tid: 8 October 2009, 12:03

Bra inlägg! Jag har skrivit ett i min blogg också, lär gärna och säg vad du tycker!

Kommentar från Bitte
Tid: 8 October 2009, 12:03

Det ska förstås stå “LÄS GÄRNA”! Inte lär…

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 8 October 2009, 12:04

Freudiansk felskrivning. 🙂 Den var faktiskt väldigt rolig!

Kommentar från Olle H
Tid: 8 October 2009, 17:07

Ibland kan man få för sig att Dagen försöker inta den nisch som saligen insomnade Svenska MAD på sin tid ockuperade.

Kommentar från larvad
Tid: 9 October 2009, 10:45

Jag kan som kristen förstå Åkes harm men inte hans teologi. Om vi ska få en vettig dialog, så måste vi sluta med pajkastning, för det är just vad avdopet är; en barnsligt söt och rosa liten paj som inte klär intellektuell humanism, så bättre kan ni rent retorisk/estetiskt.
Men poängen bakom hårtorken är spännande och viktig där svek onekligen min kollega Åke Bonnier när han bara slängde ingredienser till en paj mot ung- humanisterna, ingredienser som dessutom bara föll platt på golvet mellan er.

Barndopet är i svenska kyrkan fortfarande en stridsfråga, just utifrån samma argument som humanisterna har, men detta döljs snyggt bakom officiella klyschor som att “barnet får i dopet veta…..”. Faktiskt skulle man kunna hävda att dopet aldrig ens är giltigt och genomfört utan dopkandidatens “Ja!” och då faller hela barndopets giltighet eftersom man då ändå måste vänta tills konfirmationen innan man kan hävda att NN är döpt i ren “tros-juridisk” bemärkelse, och då behövs bara avdop om man råkat konfirmera sig. Därom tviste mången teolog. men många präster är i hjärtat anhängare av vuxendop, men lyder givetvis sin arbetsgivare – även i tanken. Man skulle säkert mycket väl kunna göra om dopets juridik ganska lätt, om den grå teologin vågar erkänna sig ha halkat på sin egen halhet,

Problemet är att största delen av de föräldrar som vill döpa sina barn faktiskt tror på något gudomligt som kretsar i närheten av kyrkans tro om än sällan helt inom, dessutom vill de ha en kärleksfull ritual för att säga “Välkommen, älskade barn!” och därför ställer vi i kyrkan givetvis upp: Gud säger aldrig nej till ett barn – precis som vi människor. I religionsfrihetens namn vill vi inte sätta oss inte till doms över nyblivna föräldrars gudstro och vägra en kärlekshandling mot en nydanad familj , Vill ni?

Det är bra att ni vill ha diskussion, men låt oss båda strunta i att kasta pajerna. Vi kan äta dem vid ett gemensamt samtal istället – på väg mot en lämplig lösning.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 9 October 2009, 10:58

Svårt det där, för visst måste man få bli ungdomsmedlem i olika förbund? Jag är egentligen inte en så stark motståndare till dopet – för en icke-troende är det är ju en harmlös ritual utan annat än symbolisk betydelse. Värre då att skära kroppsdelar av sina små. Det är mer permanent.

Men om man hävdar att dopet är oåterkallerligt på det sätt som Åke gör så blir väl det enda rimliga ställningstagandet från den kristna sidan att man måste vara vuxen och vid sina sinnens fulla bruk när man ska gå igenom ritualen?

Problemet är också medlemsförfarandet. Om man skriver in sina barn i exempelvis Hammarby så måste man aktivt vid regelbundna tidpunkter ta beslutet att betala medlemsavgiften. Annars åker man ur. Kyrkan borde fungera likadant.

Sedan borde man som myndig (eller tonåring) behöva bekräfta sitt medlemsskap. Låter man bli att konfirmera sig nu så händer det ju ingenting med medlemskapet.

Till sist tycker jag det är lite fånigt med att tro att man kan ge magiskt beskydd med hjälp av lite vatten på huvudet. Det tycker jag hårtorken belyser på ett utmärkt sätt. Där är dialogen kanske knepigast.

Skriv en kommentar