Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

November 2009
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

Kategorier

Vetenskaplig Gudstro? Nej, bara förvirring

Det är inte lätt att vara kristen alla gånger. Samhället har förändrats och kristendomen släpar sakta och sprattlande efter. Vad göra?

En vanlig taktik är att hävda att alla goda beslut som tagits under århundradena har varit sprungna ur kristendomen, eftersom det var den vanligaste religionen då besluten fattades. Senaste personen att hävda detta är Alf Svensson, som reagerar på Nyamko Sabunis önskan att begränsa det religiösa inflytandet över politiken. Svensson säger så här, enligt tidningen Dagen:

– Jag trodde ju att en minister i alliansregeringen var bättre historiskt bevandrad och hade mer klart för sig om vad religionen, för mitt vidkommande kristendomen, betytt i att bygga upp social välfärd, sjukvård, skolväsendet och att skapa respekt för människors integritet.

Wow! Social välfärd, sjukvård, skolväsendet OCH respekt för människors integritet! Han försöker få det att låta som att Sabuni är oinformerad, men det är ju han själv som bara hittar på.

  • Social välfärd – Naj, jag tror socialdemokrater och liberaler runt om i Europa har en ganska stor rätt att ta åt sig större delen av äran för detta. Eller menar han Frälsningsarméns soppkök och liknande? Det kallas välgörenhet och är inte ett sätt att förändra människors situation, utan att rädda dem för stunden. Nog så vällovligt, men social välfärd är det inte.
  • Sjukvård – När den väl började fungera så var det tack vare kompetenta forskare som tog fram botmedel. Vetenskap och kristendom är inte samma sak.
  • Skolväsendet – Vad menar Svensson? Är det folkskolan han vill lägga beslag på? Eller den moderna grundskolan?
  • Respekt för människors integritet – Hit har kristendomen inte ens kommit. Eller varför låter inte en av världens mest moderna kyrkor – Svenska kyrkan – myndiga människor själva fatta beslut om att bli medlemmar? Andra kyrkor ska vi inte tala om.

Kristendomen har en rik och varierad historia med både framåtsträvare och bakåtsträvare väl representerade i sina led. Man kan lika lite framhålla kristendomen som grunden för allt gott som man kan hävda att den är grunden för allt ont. Den råkade bara vara den vanligaste religionen under en dynamisk fas av människans kulturhistoria. Men att gå från samtidighet till att hävda ett orsakssamband kräver mer än så. Det vore väl inte för mycket begärt att EU-politikern Svensson kunde föra ett sådant resonemang. Vidare:

Alf Svensson tar FN-stadgar, mänskliga fri- och rättigheter som exempel

Det finns inga religiösa inslag i dessa stadgar och rättigheter. Det är liksom en del av grundidén, att de ska vara till för alla, inte bara för kristna – och det är sannerligen inte en del av den kristna läran.

Ska vi skramla till en historiebok åt den gode Alf?
_____________________________________
Edit: Som ett brev på posten kommer anklagelserna om historielöshet från dem som tror att kristendomen är roten till allt gott. Men så är det faktiskt inte. Kristendomen är heller inte roten till allt ont. Kristendomen har bara råkat existerat parallellt med västerlandets utveckling. Att påstå att kristendomen därför orsakat alla de saker som hänt under västerlandets utveckling är att förväxla samtidighet med ett orsakssamband, en felaktig slutledning helt enkelt.

Ett exempel: Skolan
Vi akademiker räknar vår historia tillbaks till Platons akademi, grundad år 385 innan Jesus födelse. Lärdom och vetenskap har sin grund i den grekiska idévärlden, inte i den “judeo-kristna traditionen”. Under den här perioden gick elitens barn i skolor och lärde sig om antik filosofi. Det är i den här idétraditionen skolning har sitt ursprung.

Skolväsendet hade ingenting med kristendomen att göra ända fram till Romarriket antog kristendomen som statsreligion. Sedan “föll” den västra delen av Romarriket samman pinsamt nära i tiden efter att de övergett polyteismen för den kristne krigarguden (in hoc signo vinces). Det betyder dock inte att kristendomen orsakade Romarrikets fall – det är samma typ av felaktig slutledning som Alf Svensson gör sig skyldig till.

Var tog lärdomen vägen? Länge är frågan ganska svår att svara på, men sedan dyker den upp – i kyrkans regi. Riktig fart får den dock inte förrän under skolastiken som försökte förstå kristendom med hjälp av förnuft. Problemen inträffade när Aristoteles “återupptäcktes” – via den muslimska världen (nej, det innebär inte att Islam är orsaken till skolväsendet heller) – och man förstod vilken lärdomsskatt hans skrifter innehöll. Men han var ju en hedning! Kyrkan försökte förbjuda läsningen av Aristoteles, sedan förbjuda vissa delar av hans skrifter, men sen gav man upp och försökte få ihop hans läror med kristendomen. Här kan man hävda att kyrkan var motvillig och försvårade, eller så kan man hävda att all lärdom skedde i kyrkans regi – båda perspektiven är riktiga.

  • Renässansen: uppstod då de “hedniska” filosoferna återupptäcktes. Detta ledde till en blomstringstid. Kyrkan var både motsträvig och pådrivande.
  • Upplysningstiden som vi Humanister vurmar lite extra för. Orsakades av naturvetenskapliga framsteg. Kyrkan var både för och emot.
  • Den industriella revolutionen var ej heller den kristendomens verk, utan orsakades av tekniska framsteg. Kyrkan stod återigen inte helt ivägen.
  • Slutligen kommer vi då till nutiden då kyrkornas makt äntligen bröts. I och med detta kunde en skola för alla förverkligas. Men inte på grund av kristendomen.

Hade kyrkorna skolor under de här epokerna? Givetvis, det hade de det. De var den maktfaktor som människor som var intresserade av lärdom var tvingade att vända sig till. Men hade kristendom varit orsaken till skolväsendet hade vi haft en skola för alla för 1500 år sedan. Det hade vi inte. Skolan har sitt ursprung i den grekiska idétraditionen och omvandlades till allmän skola först då kyrkornas makt avtog. Historien visar på något annat än vad Alf Svensson påstår.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Terra
Tid: 5 November 2009, 10:50

I stort håller jag med dig på alla punkter. Men du framställer kunskapsutvecklingen i västvärlden på ett sätt som är lite gammaldags där medeltiden alltså skildras som en “paus”. Det är inte alls fallet. Europas ekonomier blev helt agrara efter att västrom “föll”. Folk bodde på landsbygden och inte längre i städerna. De flesta av romarna anlagda städer tappade befolkning. Folk hade bott där eftersom Romersk ekonomi var urban. Nu ägde folk åter sina egna gårdar och grödor levererades inte längre till Rom, utan till det egna matbordet så att säga.

I detta samhälle finns det inget som helst behov av teoretisk kunskap, utan fokus hamnar helt på praktisk sådan, allra helst agrar. Det är därför som det under just medeltiden sker väldigt många framsteg inom jordbruksteknologin.

Den enda plats som existerade under den här tiden där teoretisk kunskap faktiskt fortsatte att existera och bejakas är i klostren. Jag är hardcore motståndare till bejakandet av kristendomen som arv till all vetenskap i västvärlden, men det är ett faktum att klostren inte bara förvaltade kunskaper, de utvecklade också dem. Renässansen trillade inte ner från skyn så att säga, utan är mycket ett resultat av att klostrens munkar (som faktiskt ofta troligen var ateister) drev fram en sekulär teoretisk kunskapsutveckling. Det finns många nämnda och anonyma munkar som ska ha credit för att västvärlden öht har vetenskap idag. Det har indirekt med kristendomens utveckling i munk-led att göra. Du, jag och alla andra med törst på kunskap – vi hade suttit i kloster för 1000 år sen – för endast där hade vi kunnat bejaka det.

Så, klostren, de är kristendomens rätt viktiga arv till vetenskapens utveckling, det går inte att förneka. Men det handlar ju mest om miljön som ett kloster var, snarare än religionen i sig såklart.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 5 November 2009, 10:55

Du har förstås rätt, jag var inte tydlig nog. Monasticismen förmedlade lärdom, men inte metoden att söka lärdom. Man förväntades lära sig, inte tänka själv. Allt detta bröts upp i och med skolastikens intåg – också i kyrkans regi. Visst har kyrkan förvaltat lärdom, som du skriver, men den är inte så central som Alf Svensson försöker hävda.

Kommentar från Björn Nilsson
Tid: 5 November 2009, 12:06

De mest nyttiga katolska ordnarna var väl de som drevs som ekonomiska företag och som därmed kunde sprida kunskaper i jordbruk, arkitektur, hantverk och andra nyttigheter. Resultatet blev väl feta, nöjda och inte särskilt religiösa munkar (de som var verkligt religiösa gick väl till tiggarordnarna).

Riktigt tidiga skolor (utbildning för skrivare) fanns ju i bronsålderskulturerna tusen år innan grekerna kom loss med sin filosofiska revolution. Och där var de ju hedningar allihop!

En tanke: vad händer om man vänder på resonemanget och hävdar att bättre seder i samhället beror av att samhället i sig blir mindre tolerant mot oseder och att de religiösa samfunden tvingas att anpassa sig till det? Måste man tro att samfunden alltid har initiativet?

Skriv en kommentar