Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

November 2009
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

Kategorier

Tro och vetenskap verkar svåra att förena

Föreningen Vetenskap & Allmänhet har genomfört en intervjuundersökning som visar att religiösa har en mer negativ syn på vetenskap än icke-troende. Bloggaren Scaber Nestor fäller följande kommentar om resultatet:

No shit Sherlock…. Nästa vecka ska de undersöka om påven bär en lustig hatt och om björnar skiter i skogen…

Förutom det uppenbara finns det dock andra resultat att kontemplera. Så här står det i pressmeddelandet:

Nära åtta av tio menar att det finns fenomen som vetenskapen aldrig kommer att kunna förklara. Drygt fyra av tio instämmer i att ”den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt” och tre av tio i att ”det är bättre att lita till sin egen erfarenhet än till forskningen”.

Om det första är det inte mycket att säga; det är riktigt att vetenskapen inte kan förklara allt. Men vad menas med “den bästa kunskapen finner man om man lyssnar inåt” och ”det är bättre att lita till sin egen erfarenhet än till forskningen”. Det måste väl i rimlighetens namn bero på frågan? Om jag undrar vilken livspartner som är rätt för just mig eller om jag verkligen kan gå med på att göra det där jobbet, då har jag ingen vidare hjälp av vetenskapen. Men om frågan är vad universum är gjort av eller hur det kommer sig att människor har just fem fingrar, då kan jag lyssna inåt hur mycket som helst utan att komma närmare ett svar.

De som tror att en högre makt var involverad i människans uppkomst anser oftare än andra att vetenskap och teknik är för svårt att förstå.

Ett hoppfullt resultat! Allt är en fråga om bättre pedagogik.

Det finns en tydlig koppling mellan förtroende för forskare och förtroende för olika samhällsinstitutioner. Även de som är tillfreds med sig själva och sina liv har högre tilltro till vetenskapen, liksom de som regelbundet skänker pengar till hjälporganisationer.

Ungefär vad man kunde misstänka, tycker ni inte?

______________________________________

Eric Wadenius gör en djupdykning i studien på sin blogg och på Humanistbloggen.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från MrArboc
Tid: 12 November 2009, 19:07

”det är bättre att lita till sin egen erfarenhet än till forskningen”.

Enligt min erfarenhet har kvällstidningarna alltid rätt, därför ska jag inte vaccinera mig mot “svinfluensan”.

Eller kanske inte. Jag fick första sprutan för tre veckor sedan…

Kommentar från Erik Svensson
Tid: 13 November 2009, 11:02

“Det finns en tydlig koppling mellan förtroende för forskare och förtroende för olika samhällsinstitutioner.”

Här hänger jag inte riktigt med…Jag har personligen inte särskilt stort förtroende för en del samhällsinstitutioner som t. ex. SÄPO, FRA eller Kungliga Hovet. Det tror jag (bl. a.) beror på politiska prefenser, men också för att som forskare så blir man skolad i att tänka kritiskt. Är det inte forskningens uppgift att också föra ut detta vetenskapliga förhållningssätt, även om det också rubbar förtroendet för en del samhällsinstitutioner? Är det i grunden bra för demokratin om man har alltför stort förtroende för alla samhällsinstitutioner?

I Sverige kanske det är bättre än på andra ställen, men om vi t. ex. går till Iran så menar jag att ett vetenskapligt förhållningssätt bör vara att vara oerhört kritisk mot de flesta av den teokratiska statens samhällsinstitutioner och propaganda. Och även om Sverige har mer utvecklade demokratiska fri- och rättigheter så tycker jag att forskare har en skyldighet att ifrågasätta mycket, även här hemma.

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 18:09

Det finns inget motsatsförhållande mellan en tro och ett vetenskapligt förhållningssätt. Det viktiga är att man är medveten om dessas begränsningar och egentliga riktning. Båda förhåller sig till en antagen existerande sanning (eller verklighet). Vetenskapen beskriver denna sanning genom observationer filtrerade genom de mänskliga sinnena, t ex synen, hörseln och språkförmågan. Den är i epistemologisk mening subjektiv, dvs den kräver ett subjekt (ej att förväxla med subjektiv i vardaglig mening). Vetenskapen är alltså en mänsklig beskrivning av sanningen/verkligheten, inte identisk med sanningen/verkligheten. Detta sagt med insikten att en del tänkare uppfattar det som att det är först i själva beskrivningen som sanningen uppstår men det bygger ju på uppfattningen att sanningen inte skulle finnas om den ej betraktades.

Tron försöker närma sig denna sanning på ett annat sätt. Tron är svår att beskriva i ord eftersom orden i sig är begränsade. De religiösa skrifterna är alltså inte detsamma som sanningen utan sanningen klädd i mänsklig språkdräkt, dvs också en tolkning av densamma. Som kristen uppfatter jag det som att anledningen att Jesus kom till världen var att just förmänskliga Gud, dvs göra Guds mening till förståelig ur ett mänskligt persektiv eftersom han (enligt Jesus) uppfattar det som att människorna förvanskar skrifterna och gör sina tolkningar större än själva sanningen (jmfr Jesus kritik mot fariséerna).

Det sålunda riktigt att det nog är svårt att vara fundamentalist och forskare men att jämställa tro med fundamentalism är väl inget som en så initierad person som Lindenfors gör (=ironi eftersom så görs på flera ställen på denna blogg)?

/Tronde forskare (neurologi)

PS om Lindenfors vill kritisera begreppet kristen etik bör han nog ändra uppfattning om att det bara är att “följa regler”. Den kristna etiken är en väl utvecklad och mångfacetterad tanketradition med sin största tänkare hos Tomas av Aquino och mer nutida tänkare som Jaques Maritain, som för övrigt var mycket inblandad i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, ett dokument som man ju gärna lyfter fram i ateistiska kretsar trots att det bara handlar om dogmatiska antaganden helt utan vetenskaplig grund.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 25 November 2009, 18:41

Jag bugar och bockar inför denna beskrivning av tro och vetande utifrån ett kristet perspektiv. Tack!

Den kritik jag försöker rikta mot religion är tveeggad. Dels mot fundamentalister för att de alltför slaviskt följer den gudomliga verkligheten beskriven i mänsklig språkdräkt som den ser ut i Bibeln. Dels de som tror att de kan förstå Guds sanna mening trots alla problem med den mänskliga språkdräkten. Jag tycker det finns problem med båda versionerna.

Jag antar att du hör till den senare kategorin?

Vilken metod menar du gör att man kan förstå Guds sanna vilja, den mänskliga språkdräkten till trots? Hur vet du i så fall att du har valt rätt metod? Vad jag vet finns det inget facit (i detta livet), så man får göra mer eller mindre troliga tolkningar. Det godtycke detta medför gör att den kristna etiken – i din version – faller.

Jag läser inte de mänskliga rättigheterna som dogmatiska antaganden, utan som en räcka överenskommelser. Det verkar som FN gör min tolkning eftersom man kunde skriva på överenskommelsen – eller låta bli.

Skriv en kommentar