Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

November 2009
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

Kategorier

Religionsfrihet? Inte för barnen

Engelska Humanisterna (British Humanist Association) har en kampanj igång igen. Den här gången handlar det om religionsfrihet för barn. Ett nog så aktuellt ämne så här 20 år efter formuleringen av FNs barnkonvention. Affishen, som syns nedan, har som slogan “Snälla, ge mig ingen etikett. Låt mig växa upp och välja själv.”

Times religionsreporter Ruth Gledhill missar dock budskapet på någon sorts fundamental nivå och utropar skadeglatt att “De två barnen som är på affishen är evangeliska kristna!” Hon har dessutom grävt fram pappa Brad, som påstår att barnens kristenhet lyser igenom.

Uppenbarligen är det någonting i deras ansikten som är annorlunda. Så de bedömde att barnen var lyckliga och fria utan att veta att de är kristna. Det är en verklig komplimang. Jag antar att det visar att vi har uppfostrat våra barn på ett bra sätt och att de är lyckliga.

Vad menar karln? Barn till ateistika föräldrar kan inte vara lyckliga? Eller att barn inte kan vara lyckliga som ingen berättat för att “Nej nej, den HÄR sagan är sann, den DÄR är på låtsas”?

Ingen har ifrågasatt om barnen är lyckliga. Frågan lyder istället: “är de verkligen kristna?” Har de fått möjlighet att lära sig om andra religioner och alternativa livsåskådningar? Har de fått möjligheten att värdera dessa läror mot varandra? Har de fått utöva sin rätt till religionsfrihet?

Jag tycker inte det. Jag tycker att det krävs större intellektuell och känslomässig mognad att fatta ett sådant beslut. Att man därför bör vänta tills man närmar sig vuxen ålder.  Det är skrämmande att det finns vuxna som ser något gott i att förvägra sina barn denna frihet.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 18:23

Hur skall barn kunna “välja” om de inte av sina föräldrar presenteras för människans andliga sidor. Då måste man bekanta sig med religion, inte ur ett vetenskapligt intellektuellt perspektiv utan just utifrån ett andligt perspektiv Jag tror att det är ganska ovanligt att en icke-troende förälder presenterar tro ur något annat perspektiv än det intellektuella. Självklart kan troende föräldrar – liksom ateister – vara olika öppna i sin generella attityd gentemot andra livsåskådningar men att tro att barnen skall kunna “välja” utan att ha fått det nadliga verktyget i sin hand är överoptimistiskt.

Om Lindenfors är seriös med sittt inlägg menar han alltså att interkonfessionell ekumenik är den rätta medicinen? För han menar väl inte att religionsfrihet är detsamma som ateism?

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 25 November 2009, 18:44

Nej, det gör jag sannerligen inte. Jag menar att religionsfrihet är just rätten att få välja själv.

Du verkar höra till dem som tror att “andlighet” är något förbehållet religiösa. Det är ett vanligt misstag, men icke desto mindre ett misstag.

Kommentar från Gunnar Lundh
Tid: 25 November 2009, 18:58

Mina barn har fått en allsidig, faktabaserad uppfostran. Min livssyn håller för att barnen får välja själva. Ingen normal humanist låter barn matas med ateistiska uppfattningar, kommer på tanken att sätta barnen i ateistskola eller dylikt. Att direkt eller indirekt smygvägen tala om för sina barn att de skall bli ateister, är mig fullständigt främmande.

Det är när man börjar famla i begreppen, som “andligt”, man är ute i ogjort väder. Det finns bättre ord; kulturellt t.ex. Vi har ett psyke, ingen själ, ytterligare ett begrepp som religiösa gärna vill prägla.

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 20:05

Patrik: för att välja krävs att man har verktygen till samtliga val. Om man inte presenteras för andlighet ur ett andligt perspektiv kan det finnas risk att man inte får detta verktyg. Men om man som ateist låter sina barn utveckla sina andliga sidor är det naturligtvis bra. Skulle vara intressant att höra om ateistisk andlighet. Jag har uttalat agnostiska föräldrar men deltog i kyrkans barntimmar och ett KFUM-läger (dvs inte jätteuttalat kristet) sommartid och har blivit starkt troende och döpt som vuxen. Tveksamt om detta hade hänt utan att jag inte hade ingått i en troende kontext utanför familjen.

Gunnar: roligt inlägg då ju psyke betyder just själ på grekiska. Men den lilla missen måste ju varit medveten eftersom du i övrigt verkar vara en oerhört reflekterande person som undviker “Att direkt eller indirekt smygvägen tala om för sina barn att de skall bli ateister”. Min uppfattning av forskningen kring värdeöverföring är att man överför ganska mycket grundläggande värderingar till sina barn. Det är nog ärligare att berätta för barnen vad man tror och inte tror och ge dem möjlighet att ifrågasätta detta när de blir gamla nog att göra det. Att låtsas om som att man kan uppfostra dem i ett livsåskådningsmässigt vacuum tills de är arton och att de därefter gör ett fritt val är naivt.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 25 November 2009, 20:15

Jag har svårt att mörka min ateism för mina barn eftersom jag skrivit en barnbok om ateism. Så istället får det bli kyrko-, moske- och tempelbesök. Min yngsta går för övrigt i kyrkokören, så han är väl den som blir mest indoktrinerad.

Ateistisk andlighet handlar om att låta sig översköljas av diverse upplevelser, t.ex. konst, musik, eller natur. Det går också att meditera med olika slags tekniker. Allt en religiös gör, helt enkelt, minus den övernaturliga åkallan.

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 20:58

Med denna lilla information som grund tycks du ge dina barn en god möjlighet att välja fritt. Hoppas att andra ateister är lika ihärdiga.

Jag har också reflekterat över ateistisk andlighet men kan inte undvika att min existentiella fråga avseende t ex musiken är var den kommer ifrån (för att travestera Ingmar Bergman).

Jag har svårt att se vad skillnaden är mellan religiös och ateistisk andlighet förutom att du använder begreppet övernaturlig. Som du ser i mitt inlägg i en annan debatt uppfattar jag – och sannolikt många troende – inte Gud som övernaturlig utan som naturen själv, dvs Verkligheten. När man “låter sig översköljas av diverse upplevelser, t ex konst, musik…” menar ju en troende att man just får kontakt med Verkligheten på ett annat sätt än det sinnliga/vetenskapliga. Förutom spekulativa uppfattningar/antaganden om musikens och konstens betydelse för evolutionen har jag inte funnit någon vetenskaplig förklaring på dessa fenomen och varför de finns.

Det är också lätt roande att läsa många uttalanden (och nu avser jag nte främst dig) om vårt medvetandes beskaffenhet. Jag forskar själv i klinisk neurovetenskap och har detta som mitt stora intresse. Trots detta har jag svårt att ge en glasklar vetenskaplig bild av det mäsnkliga medvetandets egentliga varande.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 25 November 2009, 21:24

Ah, du är panteist. Jag trodde du var kristen. inte lätt att veta vem man diskuterar med alla gånger.

Jag är väldigt intresserad av musik och konst i förhållande till oss och evolutionen. Det är inte helt lätt att förstå förrän man blandar in kulturell evolution. Då blir det lättare, om än inte helt klart fortfarande. Ett spännande forskningsområde, liksom medvetandet. Det är kul att forska just i detta nu när vi börjar ta itu med sådana frågor, tycker du inte?

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 21:46

Jag är kristen och tror att Gud finns i allt. Att jag är kristen innebär att jag tror att Gud kommit till jorden som människa (dvs Jesus) för att ge oss insikt i Gud i mänskliga termer, på ett sätt som vi kan förstå. Som en parentes tycker jag det är en fin teologisk parallell till min syn på verkligheten.

Visst är det intressant att försöka beskriva Verkligheten på ett så avancerat sätt som vi kan. Att vi börjar ta tag i sådana frågor nu är kanske lite tveksamt. Jag är ju mest insatt i medvetandeforskningen och vill nog påstå att den finns belagd i alla fall sedan antiken.

Självklart håller jag med om att det finns korkade och enögda religiösa men vill påstå att den egenskapen är de egenskaperna är allmänmänskliga.

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 21:51

För att förekomma: du har inte skrivit att det finns korkade och enögda människor. Det var mer ett påstående fårn min sida. Kan tillägga att jag tror att egenskaperna är normalfördelade över troende och ateister.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 25 November 2009, 22:09

Jag tycker du har ett sällsynt vackert sätt att vara kristen på!

Kommentar från troende medicinare
Tid: 25 November 2009, 22:36

Kommentaren uppskattas! Tänkte försöka sammanfatta detta i mer omfattande skriftlig form någon gång, när jag skaffat mig en tillräckligt gedigen filosofisk skolning för att inte uppfattas som oreflekterat troende.

Visst är det så att man ofta förundras över hur lika man ändå är trots olika världssyn, bara man tar sig tid att passera de första plakatargumenten som vi ju alla använder oss av. Vi fick båda en positiv utveckling av diskussionen eftersom jag blev positivt överraskad av din generösa hållning till dina barns andliga erfarenheter.

Kan tillägga att jag inte använder mitt namn för att jag i andra liknande nätdebatter har kallats saker som kristen tokdoktor, man har tyckt att min legitimation skall dras in, man har uppmanat folk att söka en bilmekaniker istället för mig etc etc. Det är naturligtvis besvärligt att mitt namn vid en patients googling står bredvid sådana uttalanden. Detta är tyvärr de stämningar man möts av som kristen i Sverige av idag.

Nåväl, nu bör jag nog ägna resten av dygnets tid till praktisk tillämpad vetenskap (även om dylika diskussioner inte är tidsslöseri för en läkare)…

Skriv en kommentar