Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

November 2009
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
30  

Kategorier

En blind fläck i nyhetsrapporteringen

Anita Goldman resencerade boken “Blind spot” av Paul Marshall, Lela Gilbert och Roberta Green Ahmanson i Expressen häromdagen. Boken handlar enligt Goldman om den oförmåga som finns i västerländska sekulära samhällen att se religiös tro som bevekelsegrund för människors handlingar, på både gott och ont.

Som Goldman påpekar har många människor som gjort storartade goda insatser för mänskligheten varit motiverade därtill av sin religiösa tro, t.ex. Desmond Tutu, Martin Luther King, Mahatma Gandhi, Moder Teresa och Dalai lama. (Hon kallar dem intressant nog för “ljusbärare” vilket får mig, som inte läst Goldmans bok, att undra varför hon alluderar till Lucifer? Med tanke på Goldmans religiositet måste det vara medvetet.) Vi Humanister lyfter å vår sida ofta fram religion när den motiverar till dåliga handlingar, men det är samma andas barn – religion kan vara en starkt motiverande faktor till handling.

Västerländska journalister och intellektuella ser dock inte detta. För en genomsekulariserad människa är det förstås obegripligt att religiös tro spelar roll i det dagliga livet. Detta gör ibland analyserna parodiska i sin oförmåga att inkludera religionen. Goldman beskriver det bra:

Förväntningarna på hur moderniseringen och demokratiseringen per automatik skulle leda till en sekulariserad värld har kommit på skam. Det är till och med så att demokratiseringsprocessen kan leda till en ökning av religionens politiska roll – inklusive radikal religion – över hela världen, menar författarna till en av bokens essäer: ”God is winning: Religion in global politics”.

Andra essäer i volymen betitlas, här översatta: ”Religion och terrorism: hur man missade al-Qaida”, ”Tre decennier av felrapportering från Iran och Irak”, ”Påvarna”, ”Underskattandet av religionen i 2004 års presidentkampanj”, ”Förstå religionen på redaktionen”.

Det har nog inte undkommit någon att den religiösa kopplingen till världens konflikter gått från att betraktas som perifer eller anakronistisk – ”Är Gud död?” frågade Times omslag 1966 – till att inta en central ställning i den globala politiken.

Dagens västerländska journalistkår – uppvuxen med det sekulära paradigmet, vad en av bokens författare kallar ”den sekularistiska vanan” – missar eller missförstår stora händelser. På grund av sin bakgrund och sin attityd gör de helt enkelt inte ett bra jobb.

“Det handlar inte om religion – det handlar om politik” är en tröttsam felanalys av många av världens konflikter. Man måste inte vara eller ha varit religiös för att förstå att människor kan motiveras av tro. Väl?

Goldman drar dock en märklig slutsats. Hon skriver så här:

Men minst 80 procent av de tillfrågade i folkrika länder som Indonesien, Filippinerna, Indien och Bangladesh och i en rad afrikanska länder har i stora globala attitydundersökningar angett att religionen är ”mycket viktig” för dem.

Eftersom födelsetalen är långt högre i dessa länder än i våra kommer religionen att växa av rent demografiska orsaker.

Skum slutsats, för inte är väl religion en genetisk egenskap? Var kommer i så fall alla atister i västerlandet ifrån? En ateistisk sekt som förökat sig som kaniner? Frågan är om inte den här kampanjen behövs även i Sverige.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Gunno Ivansson
Tid: 28 November 2009, 0:15

Jag har inte läst boken och vet inte hur den är vinklad, men jag är övertygad om att författarna har en poäng.
Har inte funderat i de banorna tidigare, men det är en rimlig förklaring till att svenska journalister och debattörer så fullständigt negligerar de negativa sidorna med religion, i synnerhet islam. De tar inte religionen och dess kraft på allvar.

Skriv en kommentar