Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

January 2010
M T W T F S S
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Kategorier

Hedenius i nyutgåva

Bokförlaget Fri Tanke har nyligen gett ut Hedenius “Tro och vetande” i nyutgåva. Den finns till och med gratis att läsa på nätet.

– Hedenius verk är så pass viktig att vi vill sprida den till andra och nya målgrupper, dels genom att ge ut den i nyutgåva och dels genom att göra den läsbar på nätet. Nu kan den också rekommenderas till studenter, utan att belasta deras budget, säger Christer Sturmark, förlagschef på Fri Tanke.

En viktig bok? Nu kan du avgöra själv.

Någon som har gjort en nyläsning av boken är Magnus Alkarp, arkeolog, författare, musiker, etc. Han resencerar boken – och Humanisterna – i Uppsala Nya Tidning. Alkarp gillar varken bok eller förbund.

Som filosofiskt verk var det visserligen mediokert och kritiken var i första hand inomakademisk, men dess stora popularitet hade sin naturliga förklaring: Hedenius gav röst åt något som det svenska folket hade gått och retat upp sig på sedan Botolf från Gottröras dagar. Verket var en svidande kritik mot den organiserade kristendomen, med skärpa pekade han på den uppenbara klyftan mellan sekulär humanism och religiös dogmatik, mellan förnuftet och de religiösa föreställningar som tycktes hålla mänskligheten i ett vidskepligt mörker.

Ett mediokert filosofiskt verk minsann. Varför då? För att Hedenius skriver något självklart? I så fall har budskapet ännu inte nått fram i samhället, självklart eller inte. Eller menar Alkarp att Hedenius har fel?

Hedenius budskap var väldigt enkelt – han hävdade att ingen bör tro på något som det inte finns förnuftiga skäl att tro på. Även om slagfärdigheten i en sådan enkel maxim gör den näst intill oemotståndlig är den naturligtvis långt ifrån oproblematisk: Det kan ju finnas fullt förnuftiga skäl att tro på sådant som vi inte med säkerhet kan veta.

Men vad nu då? Alkarp är akademiker. Nog ser han skillnad på dessa två meningar:

  • Ingen bör tro på något som det inte finns förnuftiga skäl att tro på.
  • Ingen bör tro på något som inte med säkerhet går att veta.

Hedenius poäng är den första. Alkarp kritiserar den andra. Ser han inte felet? Jodå:

Om [människan] aldrig hade föreställt sig att det kunde finnas något där på andra sidan havet och om hon inte hade hoppats på att förfädernas andar beskyddade henne under resan dit så hade hon aldrig vågat sätta sig i båten. Något annat påstod inte heller Ingemar Hedenius, ändå är det vad hans efterföljare tror sig veta att han har sagt.

Aha! Det är inte Hedenius fel att hans verk är filosofiskt mediokert. Det är hans efterföljares!

På slutet av recensionen blir det klart varför texten inte hänger ihop. Alkarp tycker så hjärtligt illa om Humanisterna att han fullkomligt tappat bort all analysförmåga:

Vad säger oss Hedenius verk i dag? Tja, för det första säger det oss en hel del om 1900-talets kyrkohistoria och för det andra säger den oss något om det stora intellektuella bråddjupet mellan filosofiprofessorn Hedenius och de som i dag påstår sig följa honom men som i brist på annat än fragmentariska historisk-filosofiska kunskaper blandat samman försvaret av det sekulära samhället och vetenskapen med ett murket förakt för den tänkande, undersökande och skapande människan.

Hedenius angrepp på de kvasifilosofiska jönsigheter och klockrena pekoral som kyrkans “tänkare” helt oförskräckt levererade, skulle lika gärna gälla de nutida så kallade humanisterna. […] Att jubileumsutgåvan av Tro och Vetande skulle hamna i så dåligt sällskap hade gjort den allt annat än intolerante eller religiöst likgiltige Hedenius fruktansvärt olycklig.

Jag tror Hedenius hade blivit olyckligare av att få sin bok resencerad av någon som egentligen hade velat skriva om något annat. Alkarps avfärdande av Humanisterna är dock för kort för att hinna bli intressant. Det blir bara slentrianinvektiv och nedvärderande tillmälen av det.

Hedenius bok “Tro och vetande” är knivskarp. Tror ni mig inte (finns det förnuftiga skäl…?) så läs den själva. Här till exempel.

Bookmark and Share

Skriv en kommentar