Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

February 2010
M T W T F S S
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728

Kategorier

Vetenskapen granskar religion

Varifrån kommer religion? Frågan är inte bara intressant för en ateist (“Varför tror folk på saker som inte finns?”) utan även för religiösa som undrar över människor med annan religion än deras egen (“Varför tror folk på saker som inte finns?”). Forskningen inom området är kluven i två huvudspår, dels de som tror att religiös tro och religiösa beteenden fyller någon sorts funktion (till exempel gruppsammanhållning, bättre moral, högre lycka, tröst) och dels de som tror att religion är en bieffekt av sättet vår hjärna fungerar på (till exempel “besjälar” hjärnan sådant den ser i för hög utsträckning, den konstruerar förklaringar även på sådant den inte vet, den extrapolerar i för hög grad från ett fåtal observationer).

I en artikel i Trends in Cognitive Sciences har nu Ilkka Pyysiäinen och Marc Hauser gått igenom det vetenskapliga stödet för dessa båda teorier. De sammanfattar sina resultat så här:

We critically evaluate each approach, explore the link between religion and morality in particular, and argue that recent empirical work in moral psychology provides stronger support for the by-product approach. Specifically, despite differences in religious background, individuals show no difference in the pattern of their moral judgments for unfamiliar moral scenarios. These findings suggest that religion evolved from pre-existing cognitive functions, but that it may then have been subject to selection, creating an adaptively designed system for solving the problem of cooperation.

Samarbete har en lång biologisk historia, så religion kan inte ha uppstått före samarbete. Av den anledningen är det inte särkilt sannolikt att religion har evolverat för att upprätthålla samarbete – det behövs inte.

Cooperation is made possible by a suite of mental mechanisms that are not specific to religion. Moral judgments depend on these mechanisms and appear to operate independently of one’s religious background. However, although religion did not originally emerge as a biological adaptation, it can play a role in both facilitating and stabilizing cooperation within groups, and as such, could be the target of cultural selection.

Ursprungligen är religion förmodligen en biprodukt av vår kognition alltså, men sedan kan religion ha evolverat kulturellt för att även ge en funktion för gruppsammanhållning. Fortsättning lär följa, för den här forskningen är långt ifrån mål.

En annan studie, av Urgesi, Aglioti, Skrap och Fabbro, publicerad i tidskriften Neuron har undersökt hur hjärnan skapar självöverskridande andliga upplevelser. “Självöverskridande andlig upplevelse” definieras här som “en stabil tendens att överskrida sinnes- och motoriska representationer och identifiera sig själv som en väsentlig del av universum som helhet.”

Man har tidigare visat att det går att skapa religiösa upplevelser genom att stimulera hjärnan med magnetism (fast det funkade inte på Richard Dawkins (bilden)). Hjärnforskare har även börjat kartlägga vilka delar av hjärnan som är inblandade i andliga upplevelser. Det här har gjort att man har börjat undra vad som händer om vissa av de inblandade delarna av hjärnan utsätts för skador, och detta är vad forskarna nu studerat. Det visar sig att människor som på grund av t.ex. en hjärntumör får en specifik del av hjärnan bortopererad (“left and right posterior parietal regions”) efteråt lättare får självöverskridande andliga upplevelser.

Det finns religiösa forskare som studerar sambandet mellan andliga upplevelser och hjärnan för att de vill identifiera hur Gud kommunicerar med människan. Den här studien pekar åt ett helt annat håll och ger en ny innebörd till uttrycket “God of the gaps“.

Eller så har forskarna fel. Fördelen med vetenskap är ju att vem som vill kan gå och göra om studien om de inte tror att resultaten är riktiga.

___________________________________

Edit: Apropå replikering av resultat har jag nu fått veta att magnetstimulering av hjärnan inte alls verkar leda till andliga upplevelser. Istället var det ursprungliga resultatet en effekt av hur lättsuggerade försöksperonerna var. Det är en svensk forskargrupp vari bland annat Dan Larhammar ingick som gjort om försöket och slagit hål på de ursprungliga resultaten. Här är deras studie.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från mirakelpojken
Tid: 11 February 2010, 11:08

Artikeln formulerar sig lite konstigt, men det beror kanske på att de blandar ihop historia med nuvarande situation. Jag förstår inte om de stöder en nuvarande biproduktsteri eller en exaptationsteori för religion.

Vore för övrigt bra om Humanisterna kommenterade DS Wilsons böcker om religion och evolution. Det har varit märkligt tyst om det.

För övrigt visade Dan Larhammar m.fl. att Persingers hjälm inte fungerar, så du kan ta bort det påståendet.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 11 February 2010, 11:17

En historisk biproduktsteori, som jag förstår det. Vad gäller DS Wilson har jag läst hans bok och den är … underhållande. Dock ger jag som evolutionsbiolog inte mycket för hans gruppselektionistiska resonemang.

Har du någon källa angående Larhammar m.fl.? Jag har missat den studien.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 11 February 2010, 11:24

Hittade den! Hade missat den studien – rättar omgående.

Kommentar från mirakelpojken
Tid: 11 February 2010, 13:14

Bra att du hittade studien!

Jag är nyfiken på vad du anser är felaktigt med Wilsons argument. Utgå gärna från den här artikeln i Quarterly Review of Biology från 2007 som han skrev med E.O. Wilson och som citerats 126 gånger hittills:
http://www.journals.uchicago.edu/doi/pdf/10.1086/522809

Eller menade du gruppselektionistiska argument i samband med religion? Tyckte du inte att exemplen med Calvin och Starks redogörelse för den tidiga kristna kyrkan spridning var övertygande?

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 11 February 2010, 14:22

Jag ska läsa studien, har bara läst boken än så länge. Men rent principellt så håller inte gruppselektionistiska argument sådär i allmänhet. DS Wilson brukar definiera om gruppselektion till att betyda något annat än den normala betydelsen för att sedan i alla fall använda den normala betydelsen i sina resonemang, så han är väldigt förrädisk på den punkten. EO Wilson har blivit gammal, så han är ursäktad…

Kommentar från Olof Johansson-Stenman
Tid: 11 February 2010, 17:25

“rent principellt så håller inte gruppselektionistiska argument sådär i allmänhet.” Jag är het enig om att det förefaller osannolikt att gruppselektion skulle ha någon större funktion vad gäller gener, men för kulturell evolution är detta mycket mindre uppenbart för mig, och om det inte är det för dig skulle jag gärna vilja ha bra argument, eller hänvisning till bra argument.

Kommentar från Kristian Grönqvist
Tid: 11 February 2010, 19:23

Intressant teori om att pat som har fått delar av hjärnan bortopererade, har lättare för religiösa upplevelser.
Det har jag länge misstänkt…:-)

Kommentar från mirakelpojken
Tid: 12 February 2010, 13:52

“rent principellt så håller inte gruppselektionistiska argument sådär i allmänhet”

Men Price visade väl (vilket Hamilton senare förstod om jag fattat rätt) att gruppselektion principiellt fungerar. Och släktskapskoefficienten i Hamiltons regel behöver ju inte enbart stå för fysiskt släktskap: “The Hamilton’s rule condition, rB — C > 0, is independent of whether r is caused by additive genetic correlation among partners, or some other process that associates the phenotype of social partners with the breeding value of the recipient.”
http://stevefrank.org/reprints-pdf/97Evol-Causal.pdf

Det har ju också visat sig att diploida (inte bara haplodiploida) insektsarter är eusociala.
Och multi-level selection är väl ganska accepterat på organismnivå och lägre? Cancer, meiotic drive, fuskande Dictyostelium osv.

Det kontroversiella med Wilson är väl snarare att han tydligt tar ställning för gruppselektion för religion och att han anser att människan är senaste “major transition” (vilket ju Richerson & Boyd bara går med till hälften på).

Vad gäller den semantiska biten om hur man ska definiera ordet “gruppselektion” är det dels en fråga om vad som är praktiskt, dels en prestigefråga.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 12 February 2010, 14:12

Här är min egen favoritartikel som visar under vilka omständigheter genetiskt kodad gruppselektion kan fungera: http://www.ped.fas.harvard.edu/people/faculty/publications_nowak/Nowak_Science06.pdf

Det krävs dock att individselektion är svag och grupper stabila för att det hela ska fungera. Vad gäller diploida insektsarters eusocialitet så går den att förklara via individselektion genom cykliska perioder av inavel och utavel – dvs precis den form av leverne som t.ex. termiter och nakenråttor utövar. Men det här vet du väl eftersom du uppenbarligen är påläst? 😉 (identifiera dig – din skojare).

Det kontroversiella med Wilson är att han definierar gruppselektion som en sak (multilevel selection) men sedan applicerar den på exempel som kräver den klassiska definitionen av gruppselektion (att offra sig för gruppens bästa).

Vad gäller den semantiska biten finns det numera två versioner av vad gruppselektion betyder, och det är Wilsons fel. Det gäller således att hålla tungan rätt i mun.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 12 February 2010, 14:15

@Olof: Du har rätt. Det är på den genetiska nivån gruppselektion inte håller (eller rättare sagt: är mycket ovanlig, se ovan). Vad gäller kulturell evolution är det inte klarlagt ännu. Jag får fundera på saken ytterligare för att ha något vettigt att säga.

Kommentar från Kristian Grönqvist
Tid: 12 February 2010, 18:58

Mycket intressant debatt på TV om en död dotter som spökar på riktigt och ett program som handlar om spöken på riktigt?

Kommentar från Anders Åberg
Tid: 1 April 2010, 18:31

Jag tror frågan är så busenkel så det är svårt att se svaret bara därför.
Religion har antagligen ända sedan den första makthavaren såg dagens ljus helt enkelt varit nödvändig för att kontrollera många människor samtidigt.
Det som hittills diskuterats här tror jag handlar mer om varför människans hjärna tenderar att fantisera ihop förklaringar till sådant som hon inte vet något om.
Vidskepelse helt enkelt, som väl då kan antas vara golvet som religionen sedan byggt sina palats på.
När en människa för första gången i historien kunde producera mer än vad den själv åt upp, så lades grunden för att någon, kanske elakare, starkare eller smartare kunde få andra att arbeta åt honom (det var säkert en man).
Folk fattade säkert ganka snart att dom blev lurade och utnyttjade och protesterade.
Under lång tid var nog det rena våldet det sätt som makthavarna säkrade sin position, men tillslut blev säkert dom nertryckta för många och för arga för att makthavarna skulle vara säkra på att ens överleva det hela.
Det rådde kort sagt ett skriande behov av något sätt att komplettera brutaliteten med och vad kunde då vara bättre än att utnyttja den befintliga vidskepligheten och kanske hitta på några nya gudar som chefen påstod sig stå i kontakt med och få folk att tro att om dom inte följde denne den gudomliges talesmans regler skulle dom straffas med sjukdomar, missväxt, svält och elände.
Hammurabis lagar från gamla Babylon är ett bra exempel på sådana regler, men dom bör ha funnits i olika tappningar långt tidigare.
Kunde man dessutom få folk att tro på ett liv efter detta om dom arbetade hårt och kanske var villiga att riskera jordelivet som soldater så var det ju helt fantastiskt.
Oanade möjligheter öppnade sig för den som var tillräckligt lömsk och hänsynslös.
Sedan dess och fortfarande så fyller religionen funktionen att hindra människor från att tänka och agera som självständiga individer och således låta sig styras och utnyttjas och fortfarande vill jag påstå är det dom lömska och hänsynslösa som styr på många ställen.

Skriv en kommentar