Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

April 2010
M T W T F S S
 1234
567891011
12131415161718
19202122232425
2627282930  

Kategorier

Detaljrättelse: ett citat som inte är Ratzingers

En citat förekommer ofta i debatten om Katolska kyrkan och Påvens personliga ansvar. Det är ett direktiv till biskopar om hur de ska handskas med övergrepp mot barn:

“in the most secretive way…restrained by a perpetual silence…and everyone (including the alleged victim) …is to observe the strictest secret, which is commonly regarded as a secret of the Holy Office…under the penalty of excommunication.”

Den här tystnadsordern är förstås fruktansvärd, men trots vad som sägs i debatten är citatet inte Ratzingers från 2001, utan härrör från ett direktiv från 1962, Crimen Sollicitationis. Ansvarig är därför i det här fallet Johannes XXIII.

Det Ratzinger sa 2001 kan ni istället läsa här. Föreskrifterna rör mest hanteringen av förtrollade kex och vin, men även “Brott mot det Sjätte Budet i Dekalogen med en minderårig under 18″. (Det sjätte budet är “Du skall icke begå äktenskapsbrott” om man inte är troende jude, för då är det “Du skall icke dräpa.” Men vad vet de om sin egen bok?) Det Ratzinger gör i sin rekommendation är att meddela att brott som rör förtrollade kex och vin samt övergrepp mot barn ska rapporteras till Troskongregationen (det som förut gick under namnet Inkvisitionen).

Men så står också den här lilla svårtolkade detaljen: “Cases of this kind are subject to the pontifical secret.” Vad betyder det? Vad betyder resten av hans föreskrifter? Det krävs en jurist för att förstås sig på texten.

Påven bör förstås ställas till svars för det systematiska undangömmandet av brottslingar inom hans organisation, men han bör anklagas på rätt grunder.

______________________________

Edit: Enligt CBC backade den nuvarande påven upp de gamla föreskrifterna genom att skicka ut dem på nytt 2001. Är det någon som vet vem som har rätt i den här soppan? Så här skriver CBC:

Created in 1962, the now infamous document was issued in secret to bishops. Called Crimen Sollicitationis, it outlined procedures to be followed by bishops when dealing with allegations of child abuse, homosexuality and bestiality by members of the clergy. It swore all parties involved to secrecy on pain of excommunication from the Catholic Church.

This document was reissued in 2001 by Cardinal Joseph Ratzinger and sent to all bishops. How he interpreted and enforced both it and the previous document is at the heart of today’s controversy.

Critics say that rather than ordering more openness and cooperation with the authorities as demanded by both law enforcers and the victims, Cardinal Ratzinger reiterated its policies and ensured that the Code of Silence be applied to all cases of child abuse involving a priest. Cardinal Ratzinger also instructed that all cases should now be referred to his office directly and that he would maintain ‘exclusive competence’ over the handling of allegations. Cardinal Ratzinger is now Pope Benedict XVI.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Björn Nilsson
Tid: 19 April 2010, 16:28

Jaha, där sprack en påve som ansågs vara “liberal” också. Snart finns det väl bara de pålitliga bovarna kvar att lita på – de vet man ju från början att de är bovar!

Skriv en kommentar