Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

May 2010
M T W T F S S
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Kategorier

Jesús Alcala gillar inte Humanisterna

Vad är det för fel på det här sättet att argumentera?

  • De som hävdar att X är väldigt säkra på sin sak och viker inte från sin livsåskådning.
  • De som hävdar att Y är väldigt säkra på sin sak och viker inte från sin livsåskådning.
  • Eftersom både de som hävdar X och de som hävdar Y är väldigt säkra på sin sak och inte viker från sin livsåskådning är X och Y likvärdiga.

Ni ser förmodligen igenom argumentationsfelet utan någon större intellektuell ansträngning. Det går inte att dra någon som helst slutsats om X eller Y utifrån anhängarnas säkerhet. Ändå används den här formen av “slutledning” (kortslutledning?) ganska ofta, nu senast av Jesus Alcala i en analys av Humanisterna i SvD. Jämför ovanstående med det här citatet:

Religiösa fundamentalister och militanta religionsmotståndare har det gemensamt att de har trygghet i Bokstaven och Protokollen. Så här står det i Paulus brev, så här står det i suran si och så. Är du kristen eller muslim så måste du anamma och följa den här texten.

Så vi Humanister (“militanta religionsmotståndare”?) “har trygghet i Bokstaven och Protokollen” precis som de religiösa har? Den hårfina skillnaden som gör att hela argumentet bara blir dumt är att Alcala inte kan citera någon skrift – inte en enda! – som Humanisterna är trogna mot. Det finns nämligen ingen. Det är en av poängerna med Humanismen som livsåskådning, att inte hålla någon skrift eller lära för helig.

Så varför måste Alcala öppna med den här sortens vilseledande argumentation? Svaret uppenbarar sig senare i artikeln. Han gillar inte Humanisterna och vill gräva upp något smutsigt ur vårt förflutna. Ett sådant angreppssätt fungerar dock bara på ett förbund som håller fast vid gamla läror som om de vore heliga. Har man att göra med en idéströmning som tvärtom frenetiskt hävdar vikten av att förkasta dåliga idéer även om de kommer från den egna historien så fungerar angreppssättet inte alls.

Den person Jesús Alcala fokuserar på från Humaniströrelsens historia är Julian Huxley (vars farfar var Thomas Henry Huxley – “Darwins bulldogg” och den som myntade begreppet “agnostiker”). Julian Huxley var med och grundade IHEU (International Humanist and Ethical Union) och var, liksom sin farfar, framstående evolutionsbiolog och som sådan en av arkitekterna bakom den moderna syntesen.

Men Huxley var även en framträdande eugenetiker. Det är givetvis detta Alcala siktar in sig på. Alcala översätter eugenik med “rasbiologi” och menar att Humanisterna har “rasbiologiska rötter”. Det här är kopplingen som görs hos Wikipedia (klickar man på “eugenics” och sedan på “svenska” hamnar man på “rashygien” och vice versa). Läser man istället exempelvis Nationalencyklopedin står det dock klart att de två begreppen inte alls är synonyma.

Julian Huxley förespråkade eugenik utgående från att höja befolkningens IQ och försök att bli av med ärftliga sjukdomar. Det var klass som utgjorde Huxleys kategorisering av människor, inte ras. Det här är ett liknande synsätt som det som ledde fram till tvångssteriliseringarna i Sverige under 1900-talet. Huxley var dock inte ett offer för tidsandan utan en av de pådrivande forskarna. Han var till exempel ordförande för British Eugenics Society 1959-1962. Så visst, Huxleys åsikter är inte helt rumsrena i ett nutida perspektiv.

Det är förmodligen överflödigt att påpeka, men Humanisterna förespråkar varken eugenik eller tvångssteriliseringar.

Om Julian Huxley finns mycket intressant att säga. Han var inte bara med och grundade Internationella Humanistunionen, utan var även förste generalidirektör för UNESCO och en av grundarna av Världsnaturfonden. Vi vidarebefodrar därför även Alcalas fråga till dessa organisationer: Har ni gjort upp med era “rasbiologiska rötter”? Eller har ni, liksom Humanisterna, inget bokstavstroget förhållande till ert förflutna?

När Alcala så har hittat en i hans tycke tveksam figur återstår att kleta personens ideer på Humanisterna. Ett försök var att låta påskina att vi förhåller oss bokstavstroende till vårt förflutna. Ett annat försök gör Alcala genom den här manövern:

  • “Humanisterna säger sig vara ”ett förbund av människor som tar ställning för en vetenskaplig syn på faktafrågor”.”
  • “Men vad mer konkret innebär Humanisternas vetenskapliga syn? Vart ska befrielsen, vetenskapen och den fria forskningen leda människan?”
  • Julian Huxleys vetenskapssyn ledde till eugenik.
  • Humanisternas vetenskapssyn leder kanske till ett liknande otäckt ställe.

Gör den? De amerikanska humanisterna har ett center för bioetik (The Appignani Bioethics Center) vars syfte är att diskutera bioetik – i syfte just att inte hamna fel. I oktober kommer det här centret att ha konferens till sammans med en transhumanistisk forskningsstiftelse (The Institute for Ethics and Emerging Technologies). Det var Julian Huxley som 1957 myntade begreppet “transhumanism” som samlingsbegrepp för strävan att förbättra människan genom teknologi och vetenskap. Alcala har hittat programmet och ger exempel på några debattämnen:

  • Att förlänga ett friskt liv – Är åldrandet en sjukdom?
  • Att göra diagnoser och vårdmetoder personliga – Skräddarsydd medicin för din genetiska sammansättning
  • Att bygga en bättre hjärna – Kan vi bli smartare och lyckligare?

Vad menar egentligen Alcala? Att Humanisterna skulle vara en bättre organisation om man inte diskuterade bioetik? Att man inte bör förbättra människans levnadsvillkor med modern vetenskap och medicin? Att man måste frigöra sig från all sin historia för att vara ett trovärdig organisation?

Alcalas artikel är så sörjigt tänkt och utförd att det känns som om han grävt och grävt utan att hitta något verkligt sunkigt, men ändå vill skriva något negativt. Avslutingen på artikeln går i samma anda. Den är komplett befriad från artikelns sammanhang och framför en generell sanning utan att direkt koppla den till Humanisterna – eftersom det inte finns någon koppling. Alltid smetar väl något av sig?

Kommer vi att bli smartare och lyckligare när Humanisterna har befriat oss?

Vad vi än svarar på den frågan är det viktigt att konstatera att varje tänkande som institutionaliseras och blir en rörelse kommer att vilja frälsa omvärlden. Där är allt sig likt, sen årtusenden.

Den typen av tricksande som Alcala gör sig skyldig till i sin artikel är helt enkelt inte ärligt.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Anders Ekman
Tid: 25 May 2010, 21:17

Ännu ett bra inlägg Patrik. Det är en fröjd att läsa din blogg.

Men å andra sidan har ju nu äntligen Humanisterna fått möta Jesus. På riktigt. ^^

Mvh
Anders

Kommentar från Jr
Tid: 27 May 2010, 13:40

Rasbiologi är en fullt försvarbar översättning av eugentik. Det svenska rasbiologiska institutet sysslade nämligen just med det till stor del, speciellt under sin andra generaldirektör Gunnar Dahlberg. Helt följdriktigt bytte de också namn till institutet för medicinsk genetik på 50-talet.

Dahlberg förespråkade också just sterilisering med argumentet att det skulle spara pengar för “samhället”. Han var dock inte nazist, utan anti-nazist, socialdemokrat och förmodligen knappt ens rasist.

(En lustig sak ni förmodligen inte visste: hans bok om “Arv och Ras” översattes till tyska och användes som led i avnazifieringen av segermakterna i andra världskriget.)

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 27 May 2010, 13:51

Man behöver inte vara rasbiolog för att vara eugenetiker, och inte heller vara eugenetiker för att man är rasbiolog, så det är inte alls någon bra översättning. Rasbiologiska institutet må ha sysslat med eugenik, men de sysslade även med biologi. Det gör inte rasbiologi och biologi till synonyma begrepp.

Kommentar från Myrtel Källbacka
Tid: 22 July 2010, 19:02

Bra skrivet. Jag tycker Alcalás artikel var grötig och sörjig, egentligen förstod jag inte helt vad han ville säga. Är det samme Jesus A, som förr skrev i DN? som sen försvann tystnad? Nu i SvD! Oj.

Skriv en kommentar