Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

januari 2011
M T O T F L S
« Dec   feb »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930
31  

Kategorier

Känner du dig lite krasslig? Bli religiös så blir det bättre

Det är inte lätt att förstå hur man ska tolka resultaten av den avhandling som Cecilia Melder la fram på teologen i Uppsala för en vecka sedan. Här är pressmeddelandet:

Många i vårt moderna sekulariserade samhälle lider av existentiell ohälsa vilket i förlängningen leder till att vi mår sämre även psykiskt och fysiskt. Det menar religionspsykologen och uppsaladoktoranden Cecilia Melder. I sin avhandling, som läggs fram i januari, föreslår hon att man utformar samhälleliga insatser för att råda bot på den bristande existentiella hälsan.

– Grunder för existentiell hälsa är att man känner mening, hopp och samhörighet kombinerat med att man har någon övergripande tolkning av tillvaron. Den kan vara till exempel andlig, religiös eller politisk, säger Cecilia Melder.

Enligt henne är det många i dagens samhälle som saknar en fungerande religiös eller profan grund, vilket leder till existentiell ohälsa. Denna ohälsa påverkar hur människor mår såväl psykiskt som fysiskt och resulterar i ohälsa även i bredare mening. Till exempel blir det allt vanligare med depressioner, uppgivenhet och olika smärttillstånd i Sverige.

Som grund för sina slutsatser har Cecilia Melder gjort enkätundersökningar och intervjuer som berör mening och meningsskapande handlingar. Flera av dem som deltog i undersökningen hade enligt henne haft en fungerande existentiell hälsa som barn. Många vände sig till en gud eller liknande om de till exempel skadade sig eller mådde dåligt. Då upplevde de att det hjälpte. Som vuxna har de fått en sämre existentiell hälsa. Det gör att fysisk och psykisk ohälsa upplevs svårare.

– Den existentiella hälsan är att jämföra med kondition. Den måste underhållas. Gör man inte det blir sökandet akut när något händer. Man måste bygga upp en ”grundkondition”. De som har en god existentiell kondition upplever sig må bättre och när de blir sjuka har de bättre förutsättningar att hantera det, säger Cecilia Melder.

För att råda bot på en ökad existentiell ohälsa i takt med att sekulariseringen brer ut sig föreslår Cecilia Melder att man utvecklar en icke-religiös insats som hjälper människor utveckla en existentiell grund att stå på.

– Sjuka skulle kunna erbjudas kurser bestående av samtal, kreativa aktiviteter och upplevelser för att utveckla verktyg att bemästra livet. Därefter kan effekterna på den existentiella hälsodimensionen, men även den fysiska och psykiska, studeras. Frågan är inte om det går utan vem som ska gör det,
säger Cecilia Melder,

– Ohälsan kostar samhället hundratals miljarder, förutom det enskilda lidandet. För att råda bot på detta behövs en stark huvudman inom detta nya folkhälsoområdet.

Det är är ju helt otroliga påståenden med flera orsakssamband att hålla reda på. Nytt folkhälsoområde minsann! Bristande religiös eller profan grund ska alltså enligt Melder resultera i existentiell ohälsa (enligt WHOs definitioner) som i sin tur ska påverka den psykiska hälsan och resultera i ett specifikt ohälsotillstånd: depressioner.

Flera frågor infinner sig. Hur vet hon att det är orsakssamband och inte bara korrelationer? Det brukar vara extremt svårt att ta det steget om man ska vara vetenskapligt ärlig (och det ska man väl vara, även på teologen?). Om man nu vet att det finns ett orsakssamband, hur vet i så fall man att orsakssambandet går från existantiell ångest till depression och inte åt andra hållet?

Läser man avhandlingens Abstract verkar det bara vara korrelationer det rör sig om. Så Melder har alltså visat att deprimerade människor även har existentiell ångest. Ingen direkt chockerande insikt, om man säger så. Och alltihop baserar hon på fem intervjuer och två enkäter med totalt 86 personer.

Vi kanske kan vänta med det där nya folkhälsoområdet?

Melder är präst och försöker förmodligen bara motivera sin yrkes existens. Då följer det naturligt att hon måste mena att inte vilken tro som helst har effekter på hälsan. Och mycket riktigt, här är slutet på tidningen Dagens artikel om avhandlingen:

Samtidigt framhåller hon att de stora religionerna har ett försprång i att kunna hjälpa människan i sin vilsenhet. De har långa traditioner av existentiellt tänkande och tydliga former för sin tro.

– Det handlar ju om att hitta en tro som bär även i framtida livskriser. De människor jag intervjuade sökte febrilt efter en mening under en livskris. Ofta sökte de i nyandligheten eller hos Dalai Lama, till exempel, och kunde uppleva en tillfällig lättnad. Men vid nästa livskris vidtog samma febrila sökande igen. Sådant ger ingen långsiktig hälsoeffekt.


Teologen i Uppsala går från oklarhet till oklarhet. Lägg ner den här reklamverksamheten för kristendomen och flytta den seriösa forskningen till andra institutioner där den bättre kan tas om hand.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Camilla Grepe
Tid: 31 januari 2011, 14:53

Knappast någon reklamverksamhet för kristendomen enligt mig. Ta de här pretentiösa argumenten och betrakta kristendomen ur ett historiskt perspektiv. Haltar det inte redan vid tiden för inkvisitionen??

Skriv en kommentar