Patrik Lindenfors blogg

Guds frånvaro från vetenskapen är en absolut nödvändighet för vetenskapens integritet. Man kan förstås vara religiös och forskare samtidigt, det är ovanligt men det går, men man får aldrig blanda in Gud i själva forskningen.

Varför? För att med övernaturliga inslag blir allt möjligt. Och är allt möjligt, då finns inte längre någon metod att skilja bra och dåliga beskrivningar av verkligheten från varandra. Vetenskapen bryter helt enkelt ihop under det möjligas tyngd. Om detta är (i princip) alla forskare överrens; religiösa såväl som icke-religiösa. Vill man ändå inkludera en Gud i sina teorier får man göra det privat, eller så bör man syssla med något annat.

I senaste numret av Nature – en av världens två mest välrenommerade vetenskapliga tidskrifter – granskas Templetonstiftelsen. John Templeton var (han är avliden och hans son har tagit över) en amerikansk miljardär som instiftade en stiftelse och ett pris för att “bygga bryggor mellan vetenskap och religion“. Han tyckte att religioner borde kunna mötas i öppen konkurrens på det sätt som vetenskapliga teorier och politiska ideologier gör.

Templeton specificerade att hans pris alltid skulle vara större än Nobelpriset och delade ut sitt första pris till Moder Theresa. På senare tid har dock priskommittén allt mer premierat vetenskap. Belackarna säger att priset numera går till den mest seniore forskare kommittén kan hitta som är villig att säga något vänligt om religion.

Pengarna stiftelsen delar ut går till alla möjliga och omöjliga projekt. “Mycket pengar slösas på nonsensidéer” säger Harold Kroto, en nobelprisbelönad kemist vid Florida State University, Tallahassee. Templeton hade för sig att neurovetenskap, psykologi och fysisk skulle kunna öka förståelsen för andliga frågor, som till exempel förlåtelse, moral och verklighetens natur. Stiftelsen donerade därför 2001 8,2 miljoner dollar för att skapa Institutet för forskning på obegränsad kärlek vid Case Western Reserve University, Cleveland, Ohio.

Jerry Coyne, evolutionsbiolog vid University of Chicago, Illinois säger att “Om någon är villig att sälja ut för en miljon dollar, då ställer Templeton upp.” Coyne menar vidare att själva ambitionen att förena religion och vetenskap är fel i grunden. “Religion baseras på dogmer och tro, medan vetenskap bygger på tvivel och ifrågasättande. Inom religion är tro en dygd. Inom vetenskapen är tro ett oskick.” Coyne menar att Templetonstiftelsen försöker bryta ner skiljelinjen mellan vetenskap och religion; att stiftelsen försöker försona det oförenliga och ge religion en vetenskaplig legitimitet.

Templetonstiftelsen har dock märkt av vetenskapssamhället misstänksamhet och ogillande och lanserat en ny hemsida där det nästan inte märks alls vad det egentliga syftet är. Religion nämns inte längre så ofta och temat sägs vara “vetenskap och de stora frågorna”. Dock anar man det egentliga syftet under rubriker som “Har universum någon mening?” Jerry Coyne menar att stiftelsen är “slugare än kreationisterna” men att det egentliga syftet är klart: att pådyvla vetenskapen religiösa värderingar. Allt med hjäp av sina miljarders pengar.

Tack, men nej tack. Man kan inte köpa sig vetenskaplig trovärdighet – det är något som måste förtjänas.

Bra att Nature “outar” stiftelsen på det här sättet- du kan läsa hela rapporten här. Det är förstås frestande för forskare i anslagsdjungeln att ta emot lättförtjänta pengar från en sådan här stiftelse, men att ta lätt på vetenskapliga principer är ingen vidare merit att ha med sig som forskare i karriären, men inte heller i livet.