Patrik Lindenfors blogg

Johan Norberg har skrivit en briljant krönika i Metro om Roland Poirier Martinsson apropå Martinssons diktat att den enda rätta borgerliga åsikten är att inte delta i Pride-festivalen. Detta eftersom man inte har ”rätten att ägna sig åt det privata inför andra människor, att kräva tolerans för sin förmenta frigjordhet”.

Bögar är alltså okej, så länge de stannar i garderoben.

Det är en vedervärdig uppmaning. Pride startades för att staten har förföljt homosexuella, fängslat dem och spärrat in dem på mentalsjukhus, och i vår egen tid har våra politiker förbjudit dem att bilda familj. De har mobbats i skolan, trakasserats på arbetsplatser och misshandlats på gator. Att då ta plats i det offentliga rummet är att bekämpa den statliga diskrimineringen, och det är ett sätt att visa för hundratusentals utsatta att du är inte konstig, du är inte ensam, du behöver inte skämmas. Det kan rädda självkänslan. Det kan rädda liv.

Poirier Martinsson är katolik. Det är en tro som till numerären nog är mer avvikande än de sexuella minoriteter han har såna problem med. Varför kan man inte med lika stor rätt säga åt honom att fortsätta tro, men gör det privat? Sluta skriv artiklar och uppföra kyrkor och predika ert budskap. Om Poirier Martinssons uppfattning är att vi ska slippa se och höra sånt som är stötande för många borde han vara den första att kliva in i garderoben.

Läs hela krönikan i Metro.