Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

August 2012
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Kategorier

Den vetenskapliga revolutionen i en graf

En sak jag gör i mitt yrke är att gå igenom olika databaser och undersökningar för att se om de lämpar sig för kulturevolutionära analyser. Ibland snubblar jag över godbitar. Här är en graf från ett arbete publicerat 1992; det är en forskare vid namn Gascoigne som gått igenom biografisk information och kompendier för att försöka katalogisera personer verksamma i forskarsamhället (han kallar sin egen databas HCS). Han har dessutom använt sig av en redan existerande databas som jämförelse (DSB), och de två visar ungefär samma sak. Här nedan kan man se forskarsamhällets tillväxt sedan sen medeltid, räknat som antalet forskare.

Notera den närmast totala bristen på tillväxt under medeltiden. Notera den vetenskapliga revolutionen som tar sin abrupta början i mitten på 1400-talet (nästan enbart i Italien, visar det sig om man ser närmare på datat). Explosionen i antalet forskare sammanfaller med starten på renässansen och boktryckarkonsten. Allt det här är saker som historiker redan vet, men med en sådan här metod får man också kvantitativa belägg för saken.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Staffan Bengtsson
Tid: 14 August 2012, 10:54

Vad är “tillväxt” och hur mäter man det? Den tillväxt som var stark under medeltiden var väl den politiska expansionen där tidigare skilda grupper bands samman under allt mer centraliserade styren något som sen romarriket föll saknades. Samtidigt utvecklades effektivare jordbruksmetoder vilka är nödvändiga för att ge en växande civilisation näring. Det var först efter renässansen kapitalismen drog igång och idén att “tillväxt” endast handlar om materiell egendom som var den enda som är matematiskt kvantifierbar tills socialstatistiska data blev vanligare på 1800-1900 tal. Det Sven-Eric Lidman beskriver som den mjuka upplysningen började dessutom inte ge frukt förrän på 1900-talets andra hälft, varför Europa präglades av oavbrutna krig under mestadelen av tiden och framförallt det första årtusendet var ett slagfält i vilken ingen utveckling kan ske.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 14 August 2012, 15:53

Staffan,
Tillväxt, i betydelsen jag använder det i grafen här ovanför, är det absoluta antalet forskare. För att tala om tillväxt mer generellt krävs förstås andra data.

Kommentar från Xenolith
Tid: 14 August 2012, 21:16

Tack Patrik för mycket intressant data. Mitten på 1400-talet ett tydligt knä. Skulle tippa att man kan se motsvarande för 1800-talet (men då på en annan skala).

Kommentar från Tim Platt
Tid: 16 August 2012, 19:29

Kina och Arabien då? Fullt med forskare under medeltiden och tidigare.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 17 August 2012, 0:26

Så sant så sant. Det är en helt annan historia.

Kommentar från Tim Platt
Tid: 18 August 2012, 10:09

Det finns de som påstår att åtminstone islamisk vetenskap är en del av samma historia som Europas.

Kommentar från Tim Platt
Tid: 18 August 2012, 13:25

Islamisk medicin, astronomi, matematik och kemi importerades direkt till medeltida Europa med sin arabiska terminologi som vi använder än idag (algebra, zenit, alkohol mm mm mm), för att inte tala om våra indo-arabiska siffror !

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 19 August 2012, 4:05

Med det perspektivt är grafen fullständigt missvisande. Men nog kan man väl i alla fall tala om den vetenskapliga revolutionen i Europa och mena ett lokalt fenomen?

Kommentar från Jens
Tid: 6 September 2012, 12:27

Det vore lite intressant att också få se kurvan som antalet forskare per 100.000 eller motsvarande. Det är fortfarande en stigning efter medeltiden kan jag gissa men inte lika uttalad.

Skriv en kommentar