Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

May 2013
M T W T F S S
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
2728293031  

Kategorier

Människans kulturella förmågor äldre än 170 000 år

Idag publiceras en forskningsrapport som jag varit delaktig i där vi daterat människans kulturella förmågor till att vara äldre än 170 000 år. Andra har tidigare gjort samma datering utifrån enstaka observationer, men vi hoppas att med vår genomgång och metodik sätta punkt för debatten (förutom att arkeologer verkar ha väldigt svårt för den typen av resonemang vi använder – evolutionär metodik och matematiska modeller – men vi får väl se).

(En detalj: trots att vi bara säger “vi vet inte” angående Neandertalarnas kulturella förmågor tror jag det är det som kommer få störst uppmärksamhet…)

Forskningsrapporten är fritt tillgänglig från den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Här nedanför kan ni läsa pressmeddelandet.

Människans kulturella förmågor äldre än 170 000 år

Forskare vid Stockholms universitet har använt evolutionsbiologisk metodik och med hjälp av observationer från genetik, paleoantropologi, arkeologi och lingvistik kunnat fastställa att människans förmåga att utveckla kultur måste vara äldre än 170 000 år. De sätter därmed punkt för en långdragen debatt om åldern på människans unika kognition. Debatten har handlat om huruvida människans förmåga till kultur uppkom så sent som för 40 000 år sedan, vilket är dateringen av de äldsta kulturlämningarna i Europa, eller om människans kulturella förmågor uppstod långt tidigare.

– En orsak till att debatten dragit ut på tiden är att arkeologer, av förklarliga skäl, inte gärna daterar förmågor kopplade till en viss teknologi som äldre än de äldsta fynden av teknologin, men evolutionsbiologisk metodik gör det möjligt att dra slutsatsen att de förmågor som krävs för kulturutveckling måste vara äldre än de första fynden i Europa, säger Kerstin Lidén, professor i arkeologi och en av forskarna.

– Grundresonemanget är egentligen väldigt enkelt. Vi kan inte datera förmågan att lösa Rubiks kub genom att titta på när Rubiks kub uppfanns. Då vi vet att människor från alla världens hörn kan lära sig läsa och skriva måste dessa förmågor antingen uppstått i samband med att vår art uppstod eller senare. De kan inte ha uppstått efter vår arts uppkomst om det inte finns några senare tecken på att deras genetiska grund har spritt sig till alla världens hörn, säger docent Johan Lind, biolog, som har lett studien.

Det är ett av resultaten som betyder att människans kulturella förmågor måste ha uppstått tidigare än för 170 000 år sedan – förmågorna måste ha uppkommit innan den anatomiskt moderna människan första gången splittrades upp i olika grupper.

Slump och populationsstorlek påverkar kulturell evolution
Men detta leder i sin tur till ytterligare en gåta. Om människans kulturella förmågor är 170 000 år gamla, varför uppstod inte till exempel jordbruk förrän för 12 000 år sedan och skriftspråk förrän för 5 600 år sedan? Denna eftersläpning förklaras förmodligen av att avancerad kultur kan ta lång tid att utvecklas. Genom matematiska modeller illustreras hur evolutionen av kultur påverkas av både slump och populationsstorlek.

– Finns det inte tillräckligt många människor glöms kunskap helt enkelt bort för fort. Det krävs en viss kritisk storlek på gruppen för att kulturell utveckling ska vara möjlig, säger Stefano Ghirlanda, en av forskarna bakom studien, och professor i psykologi vid Brooklyn College, New York.

En spännande konsekvens av resultaten är att man inte kan utesluta att samma förmågor kan vara långt äldre. Kanske hade Neandertalare samma förmåga till kulturutveckling som oss.

– Man har hittat många fynd som är lika för människor och Neandertalare, men vi kan i dagens läge inte definitivt avgöra frågan, säger Kerstin Lidén.

Resultaten presenteras i artikeln ”Dating human cultural capacity using phylogenetic principles” i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Länk till artikeln:
http://www.nature.com/srep/2013/130507/srep01785/full/srep01785.html

Om Centrum för evolutionär kulturforskning
Evolutionär kulturforskning är ett växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige finns ämnet representerat vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Där arbetar bland annat biologer, matematiker, statsvetare, historiker, antropologer, arkeologer, lingvister, sociologer och psykologer för att tillsammans försöka förstå kulturförändring. Centret startades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.

För ytterligare information
Johan Lind, docent i etologi vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet, tfn 08-16 27 47, e-post johan.lind@zoologi.su.se
Kerstin Lidén, professor i arkeologi vid Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, tfn 08-16 29 48, e-post kerstin.liden@arklab.su.se

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Kristian Grönqist
Tid: 10 May 2013, 13:32

Min förra kommentar verkar inte ha gått in.
OK.

Den kulturella utvecklingen är exponentiell och vissa delar utvecklas inte innan samhällen når ett tröskelvärde i storlek. Det är helt enkelt inte evolutionellt lönsamt med vissa kulturella aspekter, innan samhällen eller riken omfattar den storleksordningen, att sådana kulturella utvecklingar behövs. Jag trodde att detta var självklart för alla…

Kommentar från Kristian Grönqist
Tid: 10 May 2013, 13:36

Sammanfattning: Evolutionen är inte beräknande, den gör det som behövs.

Skriv en kommentar