Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

Kategorier

“Ett rasistiskt språkbruk är inte god antirasism”

Adam Cwejman, projektledare för området Integration hos Timbro, skriver i en välbehövd artikel på SVT Debatt om den nya rasismen.

Jag har i snart två år med stigande förvåning sett hur man i svensk samhällsdebatt börjat använda ord som ”vit”, ”icke-vit” och ”rasifierad”. Vem är vit och icke-vit? En normalbegåvad person antar att det handlar om uppenbara egenskaper som pigment. Men så enkelt är det inte om man lyssnar på och läser de som talar om rasifiering och vithet.
[…]Förra året skrev skribenten Elise Karlsson på SvD Kultur om vita respektive icke-vita inom kulturen. Karlsson beskrev hur ”icke-vita skapare och erfarenheter” lyfts fram på senare tid. Som exempel på icke-vita skapare nämnde hon bland andra regissören Gabriela Pichler.
Jag mejlade Karlsson och frågade henne med vilka kriterier man definierar någon som vit eller icke-vit, Är det pigment? Karlsson svarade utförligt att det handlade om ”kontext” och att personer i olika tider och i olika länder ”uppfattas” som icke-vita.
Exempelvis menade Karlsson att någon med ”mörk hårfärg men medelklasstillhörighet kan uppfattas som vitare än någon med ljusare hudfärg men arbetarklasstillhörighet.”
Alltså: icke-vit kan vara, men behöver inte vara, kopplad till faktisk hudfärg. Det är en kontextbunden tolkningsfråga.
Då inställer sig frågan vem som uppfattar Pichler, som till pigmentet är vit, som icke-vit? Är jag själv, med svart hår och föräldrar från Polen icke-vit? Är denna text exempel på en icke-vit berättelse eller åsikt? Om inte: varför och vem har avgjort vad som är den vita respektive icke-vita berättelsen?
I Gabriela Pichlers fall är det Elise Karlsson som sätter henne i det icke-vita facket. Det är Karlsson själv som definierat hudfärgernas rätta kontexter.
[…]
Ras är en ”social konstruktion” sägs det. Och visst är det så. Men vem är det förutom renodlade rasister som konstruerar mest ras i vår samtid?
Personer som […] Karlsson verkar ha glömt Berger och Luckmanns viktigaste tes från The social construction of reality: vår mellanmänskliga interaktion och språk skapar verkligheten.
Alla dessa skribenter och debattörer är inte neutrala och passiva betraktare av ett rasfixerat samhälle som de tolkar och förklarar för oss förtappade färgblinda. De skapar själva denna vår gemensamma rasfixerade verklighet. Om ras är en social konstruktion då är en samling antirasister direkt skyldiga till att konstruera ras.
[…]
Alibit som dessa hela tiden har är det flyktiga samhället som hela tiden sägs sortera människor. Men de som i svensk press tycks sortera och avgränsa mest är i själva verket de som skriver om hur människor hela tiden döms till att vara icke-vita och rasifierade.
Ett rasistiskt språkbruk är inte god antirasism.

Läs hela artikeln – den är läsvärd.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Kristian Grönqvist
Tid: 14 March 2014, 22:35

Somt föll i god jord Patrik. Anledningen till att jag tröttnade på Humanistbloggen var just tendenserna Adam försöker beskriva. Att man bedömer en annan kontext utifrån en ganska oklar egen kontext

Skriv en kommentar