Main menu:

Mina böcker

Sök på sidan

Recent Posts

Recent Comments

Länkar

March 2015
M T W T F S S
 1
2345678
9101112131415
16171819202122
23242526272829
3031  

Kategorier

”Religionen bidrar inte till ett bättre samhälle”

Bo Rothstein har idag en artikel på DN Debatt där han presenterar resultat angående religioners inflytande på samhället från analyser av datamaterialet i World Values Survey.

Stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion, så som de stora religiösa samfunden påstår? Tack vare nya omfattande data kan vi i dag besvara frågan – och svaret är nej. Människor i religiösa länder litar mindre på varandra, och korruptionen är högre, skriver Bo Rothstein.
[…]
De stora världsreligionerna hävdar ofta att de bidrar till skapa en god, ansvarsfull och medmänsklig etik i samhället. I den gällande svenska läroplanen står det till exempel att den kristna traditionen bidrar till att fostra eleverna till ”rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande”. Sveriges muslimska förbund har i sin vision att man ”arbetar mot främlingsfientlighet och rasdiskriminering och har i dess ställe sått kärlek, respekt och närmande mellan folken”. Katolska kyrkan i Sverige säger att man arbetar för att alla människor ska ha ”rätt till ett värdigt liv; en bra utbildning, en rättvis inkomst som man kan leva på och värdiga arbetsförhållanden”. Judiska församlingen i Stockholm framhåller på sin hemsida vikten av att alla församlingsmedlemmar efter förmåga deltar i arbetet för ”att skapa en bättre värld för allas bästa”.
En fråga är då hur väl religionerna lyckas med sina goda föresatser. Eller annorlunda uttryckt, stämmer det att vi får ett bättre samhälle om fler människor utövar och praktiserar religion? Tack vara tillgången till nya, omfattande och jämförande data kan man i dag faktiskt ge ett någorlunda säkert svar på denna fråga.
[…]
Ett tydligt resultat är då att ju mer religiös befolkningen är i ett land, desto högre är i allmänhet korruptionen och desto mindre anses det att ”folk i allmänhet” är att lita på. Och motsatsen gäller då förstås också, ju mer sekulär befolkningen är, desto lägre är korruptionen och desto mer pålitliga anses människor i allmänhet vara. Från detta kan vi alltså slå fast att de ovan nämnda världsreligionerna inte förmått leverera vad de utlovar – samhället får inte en högre etik eller bättre moral ju mer befolkningen utövar religion. Likadan är bilden om vi tittar på mera objektiva mått på mänsklig välfärd såsom spädbarnsdödlighet eller förväntad livslängd. Ju mer religion som utövas desto sämre är som regel värdena på dessa och andra standardmått på mänsklig välfärd.
En given invändning mot detta resonemang har länge varit att människor som lever under svåra förhållanden i sin desperation har större anledning att vända sig till religionen. Denna invändning har emellertid nyligen slagits i spillror av undersökningar från det ekonomiskt välmående USA. När man där jämfört barn som växer upp i religiösa och sekulära familjer visar sig de senare vara mer toleranta, mindre rasistiska, mindre nationalistiska och de löpte mindre risk att hamna i fängelse. Således, även i ett ekonomiskt synnerligen rikt land som USA ser vi denna icke-effekt av religion på etiskt handlande och moral.
Jag tvivlar inte för en sekund på att många religiösa människor finner stor glädje och förtröstan i sin tro. Jag har inte någon ambition alls att försöka övertyga religiösa människor om att de skall upphöra med att tro eller sin religionsutövning. Men som mycket annat av livets goda gör sig religionsutövning noga sett bäst när den förbehålls privatlivet. Argumentet att samhället blir mera etiskt och moraliskt högstående eller att vi får mera mänsklig välfärd om vi utövar mer religion eller för in mer religion i politiken visar sig helt sakna bäring.

Läs hela artikeln här.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Pär Engström
Tid: 3 March 2015, 13:39

Det intressanta är kanske på vilken grundval som människor utför handlingar och vilka handlingar som utförs.

När nunnorna i Alsickekloster, utifrån sin kristna tro, tar hand om människor på flykt/flyktingar kan somliga tycka att detta är en god handling. Andra kan tycka att det strider mot vår sekulariserade lagstiftning, tex. vad gäller uppehållstillstånd.

Den stora skillnaden är, menar jag, om religioner eller sekulariserade ideologier, verkar på ett privat plan eller om de är statsbärande.

Religioner såväl som sekulariserade ideologier har historiskt sett utgjort en grundval vad gäller såväl förtryck som befrielserörelser.

Vad är det goda samhället? Vilka är grundvalarna i det goda samhället?
Det “svenska” folkhemmet har vi monterat ner och det är inte så många som längre ser det som endast ett gott samhälle.

Rothsein med flera har oftast framhållit ett samhälles utbildning som centralt för ett gott samhälle, dvs. ju fler som har (högre) utbildning desto mer tillitt, mindre korruption etc. Andra har mer sett utbilnding som en beroende variabel och istället utgått från ekonomisk jämlikhet, t.ex. Wilkinson & Picket, ju större ekonomisk jämlikhet desto mer tilit, mindre korruption etc. Wilkinsom och Picket utgår från de rikaste länderna och även från delstater i USA. Om alla är jämlika men inte har mat för dagen är detta inte ett gott samhälle enligt Wilkinson och Picket.

En tredje variant på ett gott samhälle är att jämföra olika demokratiska aspekter i olika samhällen. Samtidigt torde demokrati som styresleform stå inför stora utmaningar, bl.a. på grund av att en global ekonomisk elit antas sätta den yttersta agendan för vad folket i respektive stat kan påverka (enligt bl.a.

Globalt har världen ännu inte etablerat ett legitimt demokratiskt system där alla stater är jämlika – samtidigt som valdemokrati har införts på flertal nivåer, t.ex. kommunal, nationell och EU-nivå.

Det goda samhällets dilemman rör sig mellan universalism, t.ex. FNs mänskliga rättigheter, och partikularism som bygger på människors behov av att ingå i gemenskaper. Och här tycks det finnas en inbyggd motsättning mellan medborgares behov trygghet för att kunna planera sina liv och företagens behov av flexibilitet för att kunna konkurrera på en global marknad.

Kanske är det så att vi idag har en grupp unga människor i Europa som tror att de kommer att få det sämre än sina föräldrar, det finns även objektiva mått på att anställningstryggheten har minskat, arbetslösheten har ökat etc. i en 30-40-årsperiod.

Och det är i en sådan samhällsutveckling som ideologier och religioner kan få förnyad betydelse för dessa människor.

Skriv en kommentar