Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

juni 2015
M T O T F L S
« maj   jul »
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
2930  

Kategorier

Rösträtt för 16-åringar – vad jag egentligen ville säga

MP har tydligen föreslagit på sin kongress att man bör prova 16-årsgräns för att få rösta i kommunalval. Jag har inte läst något om detta och vet inget mer, men eftersom jag för några år sedan skrev en debattartikel där jag förespråkade 16-årsgräns i alla svenska val så har jag idag blivit intervjuad av TV4.

Ibland går det bättre och ibland går det sämre med en kamera upptryckt i ansiktet och idag kanske inte var min bästa stund – jag glömde att dra alla sakargument. Så jag gör det här istället, i efterhand.

  1. Tack vara den så kallade Flynn-effekten vet vi att människors förmåga att svara bra på IQ-tester har ökat kontinuerligt de senaste 100 åren, på ett sätt som gör att man kan misstänka att dagens 16-åingar är bättre på att klara den typen av tester än 18-åringar för 40 år sedan, när man införde 18-årsgräns. Kognitiv kapacitet är därför inget argument mot 16-årsgräns (IQ-test är ett grovt mått på sådan kapacitet). Vore det kapaciteten som var kriteriet borde man för övrigt istället testa alla som skulle få rösta – ett något opraktiskt förfarande. Och man kan då också fundera på om det snarare inte vore mer motiverat med en övre åldersgräns.
  2. Barn lär sig idag källkritik och har tillgång till alternativa nyhetskällor på ett helt annat sätt än tidigare generationer. Pisa-resultaten går ner, men skolan är fortfarande mer pedagogisk och genomtänkt än den skola Jan Björklund gick i och är nostalgiskt för. Pedagogiken har utvecklats, även om vi tagit ett stort steg tillbaka just de senaste åren. Vore det kunskapen som var kriteriet borde man för övrigt istället testa alla som skulle få rösta – ett något opraktiskt förfarande. Och man kan då också fundera på om det snarare inte vore mer motiverat med en övre åldersgräns.
  3. Med 16-årsgräns skulle man kunna lära sig mer handgripligen om val och demokrati i gymnasiet, något som sen kulminerade med att alla fick gå och rösta. Idag är medelåldern på en förstagångsröstare 20 år (eftersom vi har 4-årscykler). Med en 16-årsgräns skulle den bli 18 år.
  4. Men är inte 16-åringar mer nyckfylla/populistiska/extrema/[fyll i valfritt]? Det här är en farlig argumentation att fundera över. Att ”ha för konstiga åsikter”, hur det än formuleras, är verkligen inget bra sakargument för att förvägra någon demokratiska rättigheter.
  5. Måste man inte vara myndig för att rösta? Nej. Det finns mängder med åldersgränser i Sverige. Till exempel blir man delvis straffmyndig vid 15, får ta körkort vid 18, köpa på systemet vid 20 och adoptera barn vid 25. Det finns ingen speciell anledning att koppla rösträtten till någon annan rättighet – varje åldersgräns måste ha sin egen motivering.

I princip så är det samma argument mot 16-årsgräns som man i tidigare skeden använt mot fattigas, outbildades och kvinnors rösträtt. Ser man närmare på argumenten håller de dock inte för 16-åringar heller. 16-åringar borde helt enkelt få rösta i alla val – de har allt som krävs.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Patrik N
Tid: 14 juni 2015, 18:24

”Men är inte 16-åringar mer nyckfylla/populistiska/extrema/[fyll i valfritt]? Det här är en farlig argumentation att fundera över. Att ”ha för konstiga åsikter”, hur det än formuleras, är verkligen inget bra sakargument för att förvägra någon demokratiska rättigheter.”

Det är förmodligen inte de extrema åsikterna i sig som gör att en del argumenterar för att ungdomar inte ska ha rösträtt i för låg ålder, det är snarare ”nyckfullheten” i sig (den outvecklade hjärnan), dvs den som leder till de extremare åsikterna. Du vänder på hela det argumentet när du skriver att det skulle vara åsikten i sig som är problemet och det blir bara en halmgubbe. Halmgubben gör att du inte ägnar dig åt och bemöter det riktiga argumentet (hjärnans omognad i 16-årsåldern) och det skulle vara bättre om du tog dig an det.

https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=skolval%20sd

Tror du att det är mognad som gör att skolungdomar väljer så extremt i skolvalen eller *kan* det ha med en ännu inte fullt utvecklad hjärna att göra? Är det vettigt att ge rösträtt till människor som vi med säkerhet vet ännu inte, även om deras resonerande förmåga är rätt gott utvecklad i 16-årsåldern, har utvecklat exempelvis sin empatiska förmåga?

Någonstans måste gränsen för rösträtt dras men den borde snarare höjas än sänkas om någon förändring skulle göras.

Kommentar från Patrik N
Tid: 14 juni 2015, 18:25

…16-åringar har helt enkelt inte allt som krävs.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 15 juni 2015, 9:42

Patrik N,
Hjärnan är inte mogen förrän vid 25, så enligt det här sättet att resonera på skulle man få höja rösträttsåldern dit. För att avgöra distinktionen mellan 16 och 18 är däremot hjärnmognadsobservationen helt oanvändbar. Det sker inget distinkt eller direkt avgörande mellan 16 och 18 som gör att man kan säga ”tillräckligt mogen” vid 18 men ”otillräckligt mogen” vid 16.

Kommentar från Patrik N
Tid: 15 juni 2015, 14:28

”Till skillnad från logiskt resonerande förmågor, som tycks vara väl utvecklade vid 16 års ålder, fortsätter socioemotionella förmågor och speciellt kontroll- och styrsystem som förbättrar beslutsfattande och modererar risktagning – t ex impulskontroll, känsloreglering, uppskjutande av belöning och motstånd mot kamratinflytande – att mogna in i tidig vuxenålder.

Men med tanke på den kraft med vilken drifter och känslor gör sig gällande verkar bilden av ungdomar som kompetenta beslutsfattare bäst stämma under förhållanden där inflytandet av arousalhöjande psykosociala faktorer är begränsat eller minimalt – en relativt ovanlig situation för kamratberoende ungdomar.”

http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=13719

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 15 juni 2015, 15:03

1. Fortfarande ingenting som motiverar en gräns vid 16 istället för vid 18.
2. På vilket sätt är det sämre att ha det ungdomliga sättet att förhålla sig till beslutsfattande när man röstar?
3. Är inte röstsituationen, som är anonym, just en sådan situation som Läkartidningen kallar ”relativt ovanlig”?

Skriv en kommentar