Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

oktober 2010
M T O T F L S
« Sep   Nov »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Kategorier

”Björklund bör ge astrologi en särställning i skolorna”

Robert Aschberg ger sig in i debatten om läroplanen med ett enkelt påpekande: det finns andra läror som också påverkat Sverige historiskt. Om det är det bästa argumentet för kristendomens särställning i skolan måste även dessa läror beredas plats.

Jan Björklund motiverar sitt beslut om kristendomens särställning med att ”det här beror på det enorma inflytande som just kristendomen har haft i vårt land”.

Troligen är det en simpel eftergift åt Kristdemokraterna och/eller Sverigedemokraterna. Det är i alla fall den enda rimliga förklaringen till att Björklund väljer att bortse totalt från en rad andra inflytelserika, men lika osannolika, teorier om hur allt hänger ihop.

Låt oss ta astrologi som exempel. Tron på stjärnbildernas betydelse är cirka 3 000 år äldre än kristendomen.

Historiskt har tolkningen av himlakropparnas positioner haft avgörande betydelse för människor, folk och nationer. Ända in i vår tid har makthavare låtit denna pseudovetenskap påverka viktiga beslut. Hundratals miljoner människor studerar regelbundet horoskop.

I Sverige har astrologin en lång historia. Ett stort antal svenska tidningar, med miljontals läsare, publicerar dagliga profetior byggda på modeller av himlakropparna.

Visst, spådomarna skiljer sig markant från varandra. Men det är inte konstigare än att olika kristna har diametralt motsatta uppfattningar om hur skriften ska tolkas.

Läs hela artikeln hos Aftonbladet.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 15 oktober 2010, 10:33

Om kunskap om astrologi är viktigt för att förstå vår kultur och historia så ska det förstås få utrymme i läroplanen. Risken är förstås att mer utrymme åt astrologi gör att fler tror på smörjan och detta är ett argument för att inte släppa in astrologin i skolan. På samma sätt finns det en risk med att undervisa om t.ex. nazismen eller kristendomen. En avvägning måste göras.

Kommentar från Kristian Grönqvist
Tid: 16 oktober 2010, 12:48

Så, hur skall Du ha det Jonas. Skall alla sagor bort eller skall alla sagor beredas samma utrymme?

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 17 oktober 2010, 21:35

Kristian, varför tycker du att valet står mellan inget eller allt lika mycket?

Kommentar från Kristian Grönqvist
Tid: 18 oktober 2010, 21:34

Låt mig omformulera detta på ett begripligt sätt. Med sagor menas i min vokabulär religioner av alla möjliga slag. Inte de fem världsreligionerna utan ungefär 10.000 av de religioner som fortfarande existerar. Vi har ingen som helst möjlighet att utgå från att den största har mest rätt.
Faktum är tex, när Galilei gjorde sin upptäckt om jorden som roterar runt solen så var han förmodligen en av de enda människorna som visste om det. Man kan kalla det en mycket liten trosuppfattning.
Ändå var det den enda rätta…
Vad gör den ena religionen viktigare än den andra?
Det påstås i en del debatter att det är dess påverkan på vår kultur.
Är det något att undervisa om i detalj att vi i Norden har trott på en orientalisk lögn i 1000 år?
Eller att skryta med?
Eller annars, skall vi försöka undervisa folk om alla de underliga trosuppfattningar som mänskligheten har och har haft?
Bägge uppfattningarna är ju egentligen lika absurda.
Därför bör religionsämnet vara frivilligt och de inslag i undervisningen som innefattar religion också vara frivilliga.
Det finns inget val, helt enkelt.

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 19 oktober 2010, 10:00

Tänker du likadant om historia och samhällskunskap? ”Är det något att undervisa om i detalj att vi i Norden har saknat demokrati i 1000 år? Eller att skryta med? Eller annars, skall vi försöka undervisa folk om alla de underliga styrelseskick som mänskligheten har och har haft?” Bör detta också vara frivilliga inslag i undervisningen?

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 19 oktober 2010, 10:02

Jonas,
Tänk så här. I forna kommuniststaterna berättar man om det kommunistiska styret, men ger inga kurser i marxism. Historian är obligatorisk, läran kan vara frivillig.

Det tycker dock inte jag. Religionskunskap är viktig.

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 19 oktober 2010, 20:48

Principen som du beskriver (men inte anammar) skulle alltså vara att man inte har obligatorisk undervisning om teorin bakom politiska och religiösa läror, men däremot måste alla lära sej hur lärorna har tillämpats i verkligheten. Märklig princip men den är i alla fall hyfsat väldefinierad!

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 19 oktober 2010, 21:02

Har du ett bättre förslag månne?

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 20 oktober 2010, 0:11

Å, jag trodde aldrig att du skulle fråga!

Mitt förslag är att skolan ska lära ut även teorin bakom ideologier, och tiden man lägger ner på olika ideologier ska vara ungefär i proportion till hur viktig kunskapen om dessa är för en kulturellt och vetenskapligt medveten svensk medborgare. Större delen av denna undervisning skulle kunna ligga inom det nya ämnet ”ideologi” som får ersätta det gamla ämnet ”religion”.

Att specificera närmare vilka ideologier som är ”viktigare” än andra att lära sej om är en grannlaga uppgift som säkert kräver en hel stab av experter inom olika områden (som histora, konsthistoria, musikhistoria, vetenskapshistoria, religionshistoria, biologi, nationalekonomi och säkert många till). Men utan tvekan hamnar kristendom högt upp på listan.

Kommentar från Jonas Sjöstrand
Tid: 20 oktober 2010, 0:37

Som jag ser det finns det tre mål med ideologiundervisningen:

1. Man ska lära sej att inte tro på nåt utan anledning. Detta är en sorts fostran i intellektuell hederlighet, alltså en respekt för logik och konsekvens, vilket är oerhört viktigt för samhället.

2. Man ska lära sej att det finns människor som tror på saker utan anledning och vad dom tror på. Detta är en förutsättning för att man ska förstå varför världen är som den är och för att man ska kunna delta i samhällsdebatten.

3. Man ska bli förtrogen med gamla tiders ideologier för att bättre kunna ta till sej västerländsk finkultur såsom musik, konst och litteratur. Detta är viktigt för att denna kultur inte ska fall i glömska.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 20 oktober 2010, 9:31

Blir mycket ideologi i din skola…

Kommentar från Jonas
Tid: 20 oktober 2010, 14:49

Blir det? Jag förespråkar ju inte mer undervisning om ideologi generellt. I själva verket tänker jag mej att mängden och fördelningen av ideologiundervisningen i min skola är ganska lik den som finns i den nuvarande skolan.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 20 oktober 2010, 14:54

I så fall blir det mindre kristendom av nödvändighet, eftersom exempelvis marxism, nazism, socialism, liberalism och sekulär humanism inte finns på det nuvarande schemat.

Kommentar från Jonas
Tid: 20 oktober 2010, 17:18

Alldeles riktigt. Fast lite teori om marxism, nazism, socialism, liberalism och sekulär humanism fick åtminstone jag lära mej på religionslektionerna i skolan, i alla fall på gymnasiet.

Skriv en kommentar