Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

juli 2011
M T O T F L S
« Jun   Aug »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Kategorier

Vetenskap och religion är oförenliga

Bloggaren Nonicoclolasos tipsar om en artikel skriven av professorn i teoretisk fysik Sean Carroll. i tidskriften Faith and Philosophy om förhållandet mellan religion och vetenskap. Carroll skriver bland annat så här:

Within this framework, there are two possible roads to reconciliation between science and religion. One is to claim that science and religion are not incompatible because they speak to completely distinct sets of questions, and hence never come into conflict. The other is to assert that thinking scientifically does not lead to rejection of theism, but in fact that religious belief can be justified in the same way that any scientific theory might be. I will argue that neither strategy succeeds: science and religion do speak to some of the same questions, and when they do they get different answers. In particular, I wish to argue that religious belief necessarily entails certain statements about how the universe works, that these statements can be judged as scientific hypotheses, and that as such they should be rejected in favor of alternative ways of understanding the universe.

Nonicoclolasos refererar även till en artikel av professorn i biologi Jerry Coyne, som skriver detta:

It would appear, then, that one cannot be coherently religious and scientific at the same time. That alleged synthesis requires that with one part of your brain you accept only those things that are tested and supported by agreed-upon evidence, logic, and reason, while with the other part of your brain you accept things that are unsupportable or even falsified. In other words, the price of philosophical harmony is cognitive dissonance. Accepting both science and conventional faith leaves you with a double standard: rational on the origin of blood clotting, irrational on the Resurrection; rational on dinosaurs, irrational on virgin births.

Det verkar ibland råda någon sorts förvirring om detta i kommentarsfältet här på bloggen. Finns det religiösa forskare? Självklart, precis som det finns forskare som tror på horoskop. Finns det forskning vid religiösa institutioner, eller religion vid universiteten? Jamen visst! Det finns en påvlig vetenskapsakademi och teologiska institutioner.

Betyder det att vetenskap och religion är kompatibla? Nej, det betyder bara att människor kan ha självmotsägande åsikter och institutioner kan ha självmotsägande aspekter – det finns ingen naturlag mot sådant. Men själva idéerna som utgör ”vetenskap” och ”religion” är fullkomligt icke-kompatibla sätt att närma sig verkligheten. Det är själva tankesystemen som inte går ihop.

Däremot går det förstås att forska om religion, eller att ha en i det närmaste religiös tro på vetenskap, men det är helt andra frågor.

Nonicoclolasos har för övrigt annonserat att han slutat blogga. Det är en mycket tråkig nyhet – han har drivit en av de bästa bloggarna i Sverige. Jag framför härmed mitt tack för alla intressanta inlägg genom åren.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 11:48

För att undvika förenkling bör begreppet religion definieras. Vad är nödvändigt och tillräckligt för att rymmas inom detta fenomen?
Generell kritik mot religion blir ofta en förenkling då invändningen riktar sig mot föreställningar som omfattas av viss – men inte all religion. T.ex. av avvisa ID utifrån ”vetenskapliga” argument är förvisso möjligt, men det träffar ju bara anhängare av ID – inte andra. Därför upplevs religionskritiken ibland som förenklad, orättvis och trubbig. Det gäller även Carrolls begränsade föreställning om religion. Det låter som om att det främst är fundamentalister som åsyftas.

Popateisterna borde i sin iver eftersträva lite intellektuell hederlighet och läsa lika mycket teistisk litteratur som de läser Hichens, Dawskins et. al.

Lyssna på dessa gubbar också!

http://www.closertotruth.com/video-profile/Arguing-God-s-Existence-Alvin-Plantinga-/1264

http://users.ox.ac.uk/~mcgrath/
http://www.youtube.com/watch?v=20Tc6EQ94GE

http://www.reasonablefaith.org/site/PageServer?pagename=debates_main

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 12:29

Varje gång man idkar religionskritik måste man gå igenom religionens alla aspekter för att det ska bli ok? Jag tror det är lite överdrivna krav, främst ämnade att tysta kritiken.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 12:42

Tysta kritiken? Ja. Exakt. Den onyanserade, förenklade kritiken framstår som ideologisk och stundtals känslomässig. Inskränkthet – oavsett den avser religion eller religionskritik – är ett intellektuellt fattigdomstecken. Du behöver inte läsa ”allt”. Men några hundra sidor av Plantinga, McGrath och Willam Craig borde nog en disputerad hardcoreateistisk bloggare orka läsa.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 13:39

Jag har tagit en enklare lösning, nämligen att gå korrespondenskurser i teologi. Intressant att beskåda luftslottet inifrån.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 14:29

Jag trodde det var religionsfilosofi/epistemologi saken gällde. Den ateistiska metafysiken har ingen särställning bland filosofer.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 15:07

Ateism är ingen metafysik? Vad menar du?

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 16:18

Kan du falsifiera, verifiera att Gud inte finns? Om inte, är utsagor som ”Gud finns inte” av metafysik karaktär. Förmodligen är du agnostiker, det brukar s.k. ateister visa vara.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 16:27

Min bok heter ”Gud finns nog inte” av just den specifika anledningen. Men det gör mig inte till agnostiker. Läs om Russells tekanna för att förstå varför.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 18:37

”Nog” implicerar osäkerhet. Ateism är hållningen att (och nu citerar jag Russell) ”we can know whether or not there is a God. The Christian holds that we can know there is a God; the atheist, that we can know there is not.”. Enligt agnosticismen kan vi inte veta. Så, om du varken är ateist eller agnostiker – vad är du då?

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 18:44

”Nog” implicerar i det här fallet ”förmodligen” i betydelsen ”nästan helt säkert”. Jag vet, för det är min titel.

Vad gäller Russell så har du citerat ur sin kontext (är du månne religiös? vanligt trick). Så här fortsätter han:
”The Agnostic suspends judgment, saying that there are not sufficient grounds either for affirmation or for denial. At the same time, an Agnostic may hold that the existence of God, though not impossible, is very improbable; he may even hold it so improbable that it is not worth considering in practice. In that case, he is not far removed from atheism. His attitude may be that which a careful philosopher would have towards the gods of ancient Greece. If I were asked to prove that Zeus and Poseidon and Hera and the rest of the Olympians do not exist, I should be at a loss to find conclusive arguments. An Agnostic may think the Christian God as improbable as the Olympians; in that case, he is, for practical purposes, at one with the atheists.”

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 19:32

Syftet med Russelcitatet var för att precisera skillnaden mellan agnosticism och ateism. Du antyder att jag har för avsikt att vilseleda. Exakt vad i detta kan vara vilseledande?

Nåväl, du svarar inte på frågan. Men av vad du skriver och citerar ovan framgår det att du inte är ateist, utan agnostiker.

”[A]n Agnostic may hold that the existence of God, though not impossible, is very improbable”. Jfr. ”förmodligen”, ”nästan helt säkert”.

F.ö. är Russells resonemang lite problematiskt. Å ena sidan menar han att ateism förutsätter föreställningen att det går att bevisa att Gud inte finns, å andra sidan menar han att vissa agnostikers attityd närmar sig ateismen. Men attityden (”not far away from atheism”; ”I should be at loss to find conclusive arguments”) visar ändå en avgörande skillnad. Kriteriet på falsifierbarhet kan inte tillgodoses. Popper skulle nog kalla popateismen för förklädd agnosticism.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 19:45

Jaja. Enligt min egen definition och Russells är jag ateist. Enligt din så är jag agnostiker. I praktiskt hänseende spelar det förstås ingen roll.

Det vilseledande var att klippa av Russells resonemang innan det var slutfört.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 21:09

Din egen definition? Enligt citaten ovan passerar både du och Russell under ‘agnostiker’.

Som jag ser det är det en metodologisk fråga; för att kalla sig ateist bör man kunna visa vilken metod som används för att visa att universum inte har en medvetet ursprung – Gud. Vilken metod använder du?

Om mitt citat av Russell var avsett att styrka någon tes som jag, men Russell inte drev, vore det riktigt att tala om vilseledning. Men nu tycks din anklagelse främst blottlägga en aversion mot troende (som vanligtvis är falska och förvanskar citat). Tala om cognitive bias.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 21:15

Jag håller helt med Russell i det här. Var han en ateist eller agnostiker? Så här skrev han själv:
”As a philosopher, if I were speaking to a purely philosophic audience I should say that I ought to describe myself as an Agnostic, because I do not think that there is a conclusive argument by which one can prove that there is not a God.
On the other hand, if I am to convey the right impression to the ordinary man in the street I think I ought to say that I am an Atheist, because when I say that I cannot prove that there is not a God, I ought to add equally that I cannot prove that there are not the Homeric gods.”

Jag har en aversion mot quote-mining i största allmänhet. Troende använder (tyvärr) den tekniken väldigt ofta. Kommer väl från någon sorts vana från bibeltolkning kan tänka.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 22:11

Ja, i viss kristen kontext används korta bibelcitat, enstaka rader, men inte i syfte att vilseleda som du menar. I de diskussioner jag haft med kristna har jag inte – i motsats till dig – upplevt att förvanskning förekommer alls.

Själv har jag, däremot, varit med om att mina inlägg på Humanisternas blogg tagits bort direkt när jag skrivit dem. Då var det högre i tak hos dig. 🙂

Avslutningsvis: här är några nobelpristagare som är av annan åsikt än vad ditt ursprungliga post ger.

http://nobelists.net

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 18 juli 2011, 22:16

Carl,
Det är jag som modererar Humanistbloggen, och jag har aldrig plockat bort någon kommentar från dig. Jag har plockat bort ungefär tre kommentarer totalt de senaste åren, och de var alla rasistiska utbrott. Det måste skett något fel då du skrev in din kommentar. Prova gärna igen.

Din lista öppnar med Einstein. Du vet väl att Einstein inte talade om en personlig Gud som går att tillbe, utan syftade till en sorts panteism, som Spinozas gudsbegrepp ungefär. Således är det högst vilseledande (igen! börjar bli en vana) att klämma in Einstein på en sådan lista.

En vanlig förvanskning är till exempel Gud = kärlek. Som alla som läst bibeln vet är det inte sant.

Kommentar från Carl
Tid: 18 juli 2011, 23:03

Om Einstein har det skrivits mycket om, både troende och icke-troende vill ha honom på sin sida. Som jag uppfattar honom var han deist, vilket är en slags gudsuppfattning. Boken jag länkade till gör väl inte anspråk på att vara en religiös lista – det var din förhastade tolkning. Det är vilseledande att tala om vilseledande här!

Man kan tro utan att vara religiös.
Man kan vara religiös utan tro på Gud (Buddism).
Gudsbegreppen är flera.

Vad betyder detta: ”En vanlig förvanskning är till exempel Gud = kärlek. Som alla som läst bibeln vet är det inte sant.” ?

Bibelns bilder av Gud är många och motstridiga. Dess försvarare och kritiker har dock gemensamt att bibeln läses selektivt. Liksom Gud beskrivs som kärleksfull finns det, som du antyder, stycken som talar om eviga straff, utvalda folk, förlegad kvinnosyn etc. Men bibelns mytologiska skapelseberättelse, kristus förbarmande av svaga och utsatta, psaltarens vackra ord och böner samt föreställningen om att något hos människan överskrider döden – dessa sidor kan selektivt läsas och bejakas tycker jag.

Skriv en kommentar