Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

mars 2016
M T O T F L S
« Feb   Apr »
 123456
78910111213
14151617181920
21222324252627
28293031  

Kategorier

Flest fel i en understreckare någonsin? ”Scientismen tolererar bara sin egen tro” (eller ”I fablernas värld”)

Idag har Jonna Bornemark, docent i filosofi vid Södertörns Högskola, en Understreckare i SvD. Det är en anmälan av boken ”The evolution of atheism: The politics of a movement” av Stephen LeDrew, post-doc vid Teologiska institutionen på Uppsala universitet, så det är lite svårt att veta vad som är Bornemarks åsikter och vilka som hör till LeDrew, men med tanke på den föga kritiska läsningen av bokens teser är skillnaden förmodligen ringa. Jag nöjer mig här med att lista några sakfel och rena påhitt i artikeln/boken.

  • Den scientistiska ateismen, som nyateismen tillhör, skiljer sig på flera punkter från denna humanistiska ateism. Den bygger istället på Darwins evolutionsteori och lutar sig idag framför allt mot evolutionspsykologi och neurovetenskap, som de menar att alla andra kunskapsanspråk kan reduceras till.” Var ska man börja? För det första är ”nyateismen” inget nytt – vi använder samma argument som alltid använts, något högljuddare sagda. Men spelar roll, låt oss anamma begreppet som vårt. Då är problemet att det är vissa inom ”nyateismen” som försökt anamma ”scientism” som ett positivt begrepp (i meningen att allt är undersökningsbart) medan andra värjt sig mot detta. Det här är en diskussion värt att ha – men det finns ingen enhetlig dogmatisk åsikt att förhålla sig till. För det tredje bygger inte ”nyateismen” på evolutionsteorin – den bygger på de gamla vanliga argumenten mot gudarnas existens. Och tvärtom mot vad som påstås används evolutionspsykologi, neurobiologi och kognitiv religionsforskning med framgång av både troende och icke-troende för att förstå sig på religion – i det första fallet vill man undersöka hur Gud kommunicerar med oss, i det andra fallet hur föreställningar om Gud uppstår. Bornemark/LeDrew verkar genuint opålästa om de här forskningsfälten, vilket förvånar lite.
  • En sådan universialisering är inte på något sätt en nödvändig konsekvens av Darwins världsbild eller av naturvetenskapen, utan snarare en ideologi som innebär att naturvetenskapen och dess mätbarhetsmetoder utgör den enda legitima kunskapsformen som ska guida oss på livets alla områden.” Det är väldigt behändigt att hitta på sina motståndares argument, men jag kan lugna alla som undrar: ämnesområden som matematik, filosofi, samhällskunskap och humaniora står fortfarande högt i kurs även hos de som inte värjer sig mot att kallas nyateister. Påståendena i artikeln är helt gripna ur luften.
  • Den scientistiska nyateismen är också en särskild sorts scientism med dess starka betoning på evolutionism [sic!]. Den stannar inte vid Darwins förståelse av evolution, utan hämtar näring ur Herbert Spencers laissez-faire-individualism som utvecklar Darwins tanke om naturligt urval och den starkes överlevnad (survival of the fittest) till att även gälla människans samhälleliga liv. Till skillnad från hos Darwin finns här en utvecklingsdeterminism och en utopisk idé om att religionen kommer att klinga av för att bereda plats för ett rent vetenskapligt samhälle.” Det här är ett fint sätt att kalla nyateister för nazister. Men nej, Herbert Spencers socialdarwinism är sedan länge grundligt avfärdad av alla som studerar evolutionsbiologi, ofta väldigt uttryckligen så (jag gör till exempel det i min bok Samarbete). Sen är det ingen som strävar efter ett rent vetenskapligt samhälle, det är återigen något helt gripet ur luften. När blev det legitimt att hitta på sina egna faktauppgifter?
  • Nyateismen menar sig […] stå för ett universellt och tidlöst förnuft som alla en dag kommer att omfatta. De strävar inte bara mot sekularisering utan mot en ”scientifiering” av all politik och kultur, och missionerar för en scientistisk världsbild. I denna världsbild är det inte heller bara religionen som är problematisk, utan även humaniora och samhällsvetenskap anses antingen överflödiga eller som outvecklade grenar av evolutionsbiologin.” Men var kommer det här ifrån? Hur skulle humaniora och samhällsvetenskap kunna vara överflödiga i dagens samhälle – hur skulle de någonsin kunna bli överflödiga? Tvärtom är de ämnena förmodligen viktigare än någonsin i dagens förvirrande värld. Återigen är påståendena helt gripna ur luften. Det många forskare nu försöker göra är dock att korsbefrukta humaniora och samhällsvetenskap med naturvetenskap, till exempel inom mitt fält kulturell evolutionsforskning – men det är en korsbefruktning med lika insatser där det deltar forskare från alla discipliner. Om detta verkar Bornemark/LeDrew återigen genuint okunniga.
  • Äh, jag orkar inte ens. I artikeln påstås det bland annat också att vi står bakom tankar om civilisationernas krig, tortyr och islamhat. [NEJ, det gör vi inte!] Det påstås också att vi är emot ett pluralistiskt och mångkulturellt samhälle [NEJ, det är vi inte!], att religionskritik bara är ett element i en ideologi som har som mål att försvara en scientistisk världsbild vetenskap som enda auktoritet [NEJ, vi har inte vetenskap som enda auktoritet!], att Humanisterna är små [nåja, som tre stycken LUF ungefär] och kapitalstarka [tyvärr inte].

Kort sagt är artikeln i nästan helt och hållet ett besök i fablernas värld. Jag vill inte beskylla Bornemark för alla sakfel och påhitt, det är ju en läsning av LeDrews bok hon redogör för, men någon lite källkritisk granskning borde hon väl kunnat kosta på sig om hon nu tar på sig recensionsuppgiften?

Det här är en så undermålig bok/artikel med så många obehagliga och tendensiösa anklagelser att man undrar hur SvDs annars så kompetenta kulturredaktion kunnat släppa igenom den – är det någon vikarie som varit framme?

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Martin R
Tid: 2 mars 2016, 8:49

Sorgligt med dessa vetenskapsfientliga universitetsanställda. De är tack och lov få numera.

Kommentar från David Björnfot
Tid: 2 mars 2016, 9:24

Det ter sig extra lustigt för mig att läsa om vårt påstådda motstånd gentemot ett mångkulturellt samhälle i ljuset av vad jag nyss läste: https://samtiden.nu/24273/kristendomen-bor-ges-en-sarstallning-sverige/

Kommentar från Jonas Bohlin
Tid: 2 mars 2016, 14:28

Hmmm, att bara skriva ”Nej det gör vi inte” duger inte Patrik. Visst kan du bättre? Det är mer seriöst att inte skriva någonting alls i så fall, hellre än att låta som en tonåring som är trött och spattig på samma gång 🙂

Jag skulle kunna göra väldigt många anteckningar i kanten på denna replik med kommentaren ”Källa?”

Så istället för att halvhjärtat och slarvigt försöka bemöta varje detalj var och en för sig, i en så lång artikel som Jonnas, så hade det varit mer intressant att läsa din egen definition på t.ex. nyateism.

Ta ett djupt andetag helt enkelt
Du hinner! 🙂

Kommentar från Mattias
Tid: 2 mars 2016, 15:45

Varför skickar du inte in din analys som ett mothugg till DN ? Dom publicerar det säkert.

Kommentar från källan Stellan
Tid: 2 mars 2016, 15:50

Troligen är det varken mer eller mindre sakfel i detta än i något annat, men det är först när man själv anser sig insatt i ett ämne som man inser hur bristfällig medierapporteringen är. Slår liksom aldrig fel.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 2 mars 2016, 17:04

Ska jag ge källa vad gäller frånvaron av evidens? Ett vanligt kristet trick i och för sig, att fråga efter något sådant. Eller vill du ha källa på mina och Humanisternas åsikter? Det räcker väl i så fall med min hjärna? Eller vad är det du efterfrågar egentligen? Bornemark/LeDrew tar enskildas åsikter och försöker smeta dem på en hel grupp människor. Det är helt enkelt fel.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 2 mars 2016, 17:05

Jag tror inte DN skulle ta in replik på en SvD-understreckare. Och jag tror inte SvD gör det heller.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 2 mars 2016, 17:06

Nej då. Jag har varit i debatter i tidningarna förut, om skilda ämnen, och den här artikeln är extremt dålig även med dessa mått.

Kommentar från Jonas Bohlin
Tid: 2 mars 2016, 17:59

Vad skiljer din hjärna från Jonnas hjärna i det hänseendet?

När du säger ”ett vanligt kristet trick” – smetar du då inte själv metoder på en hel grupp människor? Varför kan du smeta när ingen annan kan det?

Jag menar bara att det hade räckt med en eller ett par detaljer i kritiken och gjort en tydlig replik på dem med hänvisning till tydlig empirisk bevisning. För om jag har fattat saken rätt så är empirisk bevisning något som ateister är särskilt förtjusta i…

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 2 mars 2016, 19:22

Det Jonna utger sig för att skildra är innehållet i min och mina vänners hjärnor. Därför är innehållet i min hjärna väsentligt medan innehållet i Jonnas hjärna helt ointressant. Hon påstår en massa saker om min och mina vänners åsikter som inte är sanna. Eftersom det är mina och mina vänners åsikter som är uppe för gransknin räcker det med att jag avfärdar hennes spekulationer som varandes helt hittepå.

Vad gäller ”vanligt kristet trick” så har du dock rätt – det är bara vissa kristna som sysslar med sådant.

Du får gärna själv lägga fram evidens för att du inte egentligen är buddhist så får du se hur lätt det är. Jag förstår att du skrivit om andra ämnen, men vad har det med saken att göra? Du kan ju själv fundera över hur trovärdigt det är när Bornemark avfärdar filosofer som varandes mot humanistiska metoder för kunskapsinhämtning, te.x. Dennett och Grayling.

Pingback från The absence of religion is not a religion? – manobotablog
Tid: 20 mars 2016, 13:02

[…] is found here. A good comment and some background on this article by Jonna Bornemark are given by Patrik Lindenfors. [2] I don’t think this is a right word in this context and in a way the word “freethinker” […]

Skriv en kommentar