Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, danska, polska, holländska, persiska, som e-bok på engelska och snart även på italienska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

juni 2016
M T O T F L S
« Maj   Jul »
 12345
6789101112
13141516171819
20212223242526
27282930  

Kategorier

Världsfrånvänd ideologiproduktion (falskflaggad som ”forskning”?)

På teologen i Uppsala forskar Simon LeDrew om det han kallar ”nyateism”. Jag har funderat på att köpa hans bok för att läsa om forskningen, men en intervju i Fokus får mig att undra om det skulle vara värt besväret. (Det kan i och för sig ha med journalisten att göra.) Här nedanför följer en lista på sakfel i artikeln.

Vi träffas för att prata om hans nya bok, »The Evolution of Atheism: The Politics of a Modern Movement«, där han studerat de moderna ateistiska rörelser som vuxit sig starka i stora delar av västvärlden
Budskapet om att religion är roten till mycket ont får enkelt fäste i sekulära länder, som Sverige. Utan religion inga religionskrig, ingen fundamentalism. Inga jihadister som utför terrordåd, hindu-nationalister som startar upplopp eller fanatiska kristna som skjuter på abortkliniker.
Därför har det på senare år uppstått den här typen av rörelser som förespråkar ett alternativ. En värld där vetenskapen stipulerar reglerna och lagarna fungerar som värdegrund. Där får förnuftsbaserad etik ersätta religiös dogmatik och världen blir fri från meningslösa konflikter och förtryck.

1. Nej, vi nyateister tycker inte att vetenskapen ska stipulera regler. Vetenskap är en metod för att undersöka verkligheten och således inget man kan använda för att stipulera regler. 2. Nej, vi nyateister tycker inte att lagarna ska fungera som värdegrund – tänk på Rosa Parks så är det lätt att förstå problemet med en så befängd tanke.

Det är nyateisterna som ligger bakom dessa idéer, som bland annat omfamnats av de svenska Humanisterna. Begreppet nyateism myntades av författarna Richard Dawkins, Daniel Dennett, Sam Harris och den framlidne Christopher Hitchens år 2007. De fyra har skrivit flera bästsäljande böcker i ämnet och bjudits in till tv-soffor och för att föreläsa världen runt, med budskapet att världen måste göra sig av med religion. Då når vi en värld där ett universellt och tidlöst förnuft råder. En värld utan religiös förvillelse. Västvärlden har kommit en bra bit på väg, menar nyateisterna. Stora delar av övriga världen har en bra bit kvar innan de når vetenskaplig frälsning.

3. Nej, nyateister som Humanisterna, Dawkins, Dennett, Harris och Hitchens ligger inte bakom ”dessa idéer” eftersom de är fel sammanfattade. 4. Nej, de uppräknade författarna myntade inte begreppet ”nyateism” som istället togs fram som en sorts skällsord för att försöka peka på en påhittad skillnad mellan modern ateism och vanlig ateism. 5. Nej, vi nyateister vill inte göra oss av med religion, bara att den ska hållas privat. 6. Nej, en värld utan ”religiös förvillelse” innebär inte en värld ”där ett universellt och tidlöst förnuft råder” – det finns många sätt att ha fel på som inte har med religion att göra. 7. Nej, vetenskapen skulle inte innebära någon ”frälsning” – det är en metod vi pratar om, ingen livsåskådning.

– Nyateisterna tror att världen vore bättre utan religion. Men det finns inga bevis på att ideologier med vetenskapen som grund kommer att producera bättre resultat, säger Stephen LeDrew.
Han menar att nyateisterna är lika intoleranta och fundamentalistiska som de religioner de kritiserar. Nyateisterna ersätter bara en religiös ideologi med en ideologi som står på sekulär grund.

8. ”Lika intoleranta och fundamentalistiska som de religioner de kritiserar” – really? Det är inte vi som håller oss med dogmer och heliga texter – våra fundament är att allt måste vara tillåtet att undersökas och prövas, att allt är öppet för diskussion. Hur man ens skulle komma därifrån till ”intolerant” på ett ärligt sätt vet jag inte. Men visst vill vi ersätta religiösa ideologier med en ideologi som står på sekulär grund. Rätt – bravo!

Därmed skiljer sig nyateismen från den ursprungliga ateism, som grundlades i början på 1800-talet och utvecklades av Marx, Nietzsche och Freud. Den var knuten till socialism och arbetarrörelsen och utgångspunkten var att religion stod för förtryck och lidande och därför befäste en orättvis värld. Marx var inte överdrivet religionskritisk, men han menade att religion spelade de konservativa politiska krafterna i händerna och förhindrade en social förändring av samhället.

9. Den ”ursprungliga ateismen” kommer inte från början av 1800-talet, utan är något som funnits med människan alltid. Tanken att världen är tom på gudar finns belagd i gamla texter från antikens Grekland, men även till exempel i det gamla Indien. Har LeDrew läst något om ateismens historia alls?? 10. Att hävda att Nietzsches och Freuds ateism var knuten till socialism och arbetarrörelsen är helt befängt.

Denna så kallade humanistiska ateism skiljer sig från nyateisternas scientistiska. Nyateisterna ser inga större bekymmer med den värld som väst har skapat, säger Stephen LeDrew. Enligt dem är västvärldens egentliga enda bekymmer att religionen hänger sig kvar. Vi är nära perfektion.

11. Nyateism är inte scientism. 12. Världen är inte nära perfektion.

– De saknar helt kritik mot västvärldens strukturer. Skillnader mellan fattiga och rika, mellan män och kvinnor.

13. Det här påståendet beror förstås på vilka nyateister vi talar om. De medlemmar i Humanisterna som hör till Vänsterpartiet tar sig nog för pannan över den här påhittade generaliseringen.

Nyateisternas ateism handlar mer om att söka kunskap än att förändra samhället. Via vetenskapen söker de de »sanna« svaren på hur världen är beskaffad. Vad är rätt och fel, sant och falskt? Och, enligt LeDrew är nyateisterna övertygade om att vetenskapen kan ge svar även på den typen av moraliska frågor.

14. Nej. Det är bara Sam Harris (och kanske några få till?) som förfäktar den åsikten.

– Deras utgångspunkt är att det finns ett (1) rätt svar, och det skapar per definition intolerans, säger han.

15. Hur många svar det finns beror förstås på frågan, men i etiska spörsmål handlar det nästan jämt om att väga alternativ, så då finns inte ett (1) rätt svar.

Allra mest otäckt tycker Stephen LeDrew att nyateisternas påhopp på islam är. Han menar att de därmed förstärker högernationalisternas budskap och spär på fördomar som finns. Att förklara förekomsten av IS med religion är rentav naivt, menar han. Det är att ge människor enkla svar på komplexa frågor. Genom att ge vetenskapliga förklaringar till varför muslimer är farliga ger nyateisterna budskapet legitimitet, säger LeDrew. Nyateisterna ger sken av att vara neutrala och objektiva, när de i själva verket sprider samma hat som nationalistiska rörelser.

16. Han kan ju själv försöka förklara IS (Islamiska staten, ni vet) utan att dra in religion. 17. Nyateister ger inte ”vetenskapliga förklaringar till varför muslimer är farliga” – det är helt gripet ur luften. Vi kritiserar islam, inte muslimer – de flesta muslimer begår ju inte våldsbrott. 18. Nyateister sprider inte hat.

– Nyateisterna är väldigt kritiska till idén om mångkulturalism. Deras utopi är en kultur byggd på vetenskap, vi ska alltså alla dela samma syn. De anser att vetenskap kan definiera moral och därmed avgöra vad som är rätt och fel.

19. Vissa nyateister är kritiska till idén om mångkulturalism, andra inte. Det beror (förstås!) på vem man frågar. 20. Vi anser inte att kulturen ska bygga på vetenskap. Återigen – vetenskap är ett verktyg för att undersöka aspekter av verkligheten, inte en ideologi. 21. Det är ungefär en (1) nyateist (Harris) som anser att vetenskap kan definiera moral. LeDrew gör helt hårresande generaliseringar.

Stephen LeDrew ser nyateism som en konservativ rörelse, som starkt försvarar den moderna, västerländska världen. Men även i väst har samhällen fallit offer för system som är totalitära och fundamentalistiska, inte minst nazism. Alla ideologier kan enkelt glida in i fundamentalism, oavsett om det är religion eller något annat som ligger bakom.

22. Kan verkligen alla ideologier glida in i fundamentalism. Gäller detta exempelvis ideologier som i sin grund motsätter sig fundamentalism? Det är lite för motsägelsefullt för att vara sant, något som även LeDrew borde kunna fatta. Men då skulle han inte kunna kläcka ur sig nästa påstående.

– Det gör den nyateistiska rörelsen lika farlig som någon annan.

Ja, vad säger man. Om nyateismen vore det LeDrew påstod skulle han förstås ha en poäng – men det är den inte, så det har han inte.

Hur i hela friden har LeDrew kunnat komma till sina verklighetsfrånvända slutsatser? Om han till exempel bara har läst Dawkins, Hitchens, Harris och Dennett så borde han ha sett att det bara är en person som förfäktar vetenskapligt grundad moralfilosofi (Harris) medan en annan lika bestämt sågat samma sak (Dennett). Men det kan han väl inte ha nöjt sig med om han påstår sig beskriva en hel samtidsströmning? Och vad gäller frågan om scientism verkar han ha lika svårt som Massimo Pigliucci att förstå skillnaden mellan att applicera vetenskaplig metod på fel frågor och att göra dålig vetenskap.

Sammanfattar artikeln essensen av LeDrews slutsatser har det gått horribelt fel i kvalitetsgranskningen av hans bok. Men det är möjligt att hans felaktiga föreställningar om vad vetenskap är för något har inverkat menligt på verklighetsanknytningen i ”forskningen”. Något verkar ruttet på Teologen i Uppsala.

Eller så har journalisten tecknat en nidbild av LeDrew. Men varför skulle hon göra det?

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Kenneth Bodin
Tid: 23 juni 2016, 13:23

Så här står i Humanisternas idéprogram:
”Centrala värden i humanismen är respekt för individens frihet och integritet. Demokrati och vetenskapliga metoder är avgörande verktyg för att skapa en bättre värld.”
Värdemässigt jämställer man alltså (natur)vetenskap och demokrati.
Därmed tycker jag inte att man helt kan avfärda påståendet om att vetenskap används för formulera gemensamma regler.
Vetenskap säger att man dör av rökning. Därför har vi lagstiftning om rökning för unga.
Jag ser inte själv varför man ska vara rädd för detta synsätt, men antar att en del är rädda för scientism-stämpeln.

Kommentar från Lars Karlsson
Tid: 23 juni 2016, 16:00

Kenneth,
Vetenskapen säger att man dör av rökning. Att det är dåligt att människor dör (onödigt tidigt) är en värdering, inte en vetenskaplig slutsats. Vetenskapen hjälper oss till ett informerat beslutsfattande – utan vetenskapen hade vi inte vetat tillräckligt om rökningens skadlighet. Våra värderingar (sjukdom och död är dåligt) avgör sedan vad vi ska göra med den kunskapen, t ex sätta en åldersgräns för tobaksköp.

Kommentar från Pär Engström
Tid: 23 juni 2016, 16:39

”5.. Nej, vi nyateister vill inte göra oss av med religionen, bara att denna ska hållas privat”.

Detta är en värdering hur något bör vara.
Denna värdering om att religion bör hållas privat bygger på någon form av underlag om verkligheten, detta underlag kan ha genererats utifrån vetenskapen och/eller vetenskaplig metod?
Hur skilja på beskrivning av verkligheten genom en vetenskaplig metod och värdering av verkligheten? Finns det inte en värdering bakom en vetenskaplig beskrivning av olika mänskliga och samhälleliga fenomen?

Om vi utgår från att religion kan uttryckas och organiseras både privat och offentligt så har vi följande tre idealtyper av religionsutövning:
1) Religion utövas både privat och offentligt
2) Religion utövas privat men inte offentligt
3) Religion utövas offentligt men inte privat
I grupp 1 behöver den religiöse inte tänka på var hen utövar sin religion.
I grupp 2 kan den religiöse bli ”rädd för att offentligt komma ut” som religiös. Hur kommer omgivningen då att reagera, t.ex. om vederbörande är politiker, forskare, lärare etc.
I grupp 3 råder det omvända. Ateisten (eller annan icke religiös verklighetsuppfattning) känner sig tvingad att offentligt vara religiös.

Hur lösa ovanstående?

Skriv en kommentar