Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

april 2017
M T O T F L S
« Mar   Maj »
 12
3456789
10111213141516
17181920212223
24252627282930

Kategorier

”Förbjuden kunskap”

I senaste avsnittet av sitt Waking Up Podcast sticker Sam Harris verkligen huvudet in i getingboet. Detta genom att under titeln Forbidden Knowledge intervjua ingen mindre än Charles Murray. För de flesta svenskar är Murray en totalt okänd forskare, men han orsakade stort rabalder då han 1994 tillsammans med Richard Herrnstein publicerade boken The Bell Curve: Intelligence and Class Structure in American Life.

I boken rapporterar författarna resultatet att variation i intelligens mellan människor både förklaras av genetik och miljö, att intelligens till stor del avgör hur det går i livet, samt att vi håller på att få en ny typ av klassamhälle där intelligens spelar stor roll i och med att fler och fler arbeten kräver bra kognitiva färdigheter. Inget direkt vetenskapligt kontroversiellt så långt, men sen gör författarna en undersökning till. De ser på skillnader mellan grupper i det amerikanska samhället utifrån självdefinierad rastillhörighet. Och hittar en skillnad. För att verkligen göra frågan problematisk gör de all statistik rätt och korrigerar för alla variabler man kan tänka sig spelar roll.

När jag föreläser om vetenskapsteori eller etik i forskningen har jag länge använt det här som ett exempel på frågor världen kanske inte behöver få reda på svaret på. Hittar man ingen skillnad så visst, inget problem. Men vilken nytta har vi av eventuell kunskap om att det existerar en skillnad mellan självdefinerade ”vita” och självdefinerade ”svarta”? Hur liten skillnaden än är – Murray & Herrnstein  rapporterar en skillnad på en standardavvikelse – så kommer människor med tveksam agenda använda den för att konstatera att ”men då så” när det kommer till skillnader i samhället. Vilket är fel slutsats i det här fallet, för den individuella variationen är större än variationen mellan grupperna, så man har väldigt dålig användning av den rapporterade skillnaden om man som rasist vill använda den för att sortera människor. Och sen ska vi inte glömma att asiater får högst resultat på intelligenstester, så är man ”vit” är man i alla fall inte överst.

Det går att ha alla möjliga invändningar mot den här forskningen, förutom den etiska jag tar upp här ovanför (samma etiska frågor som Sam Harris ställer om och om igen i programmet, för övrigt). Och folk har verkligen haft invändningar. Tyvärr har vissa av dessa inte varit vetenskapligt stringenta. Notoriskt bland dessa är Steven Jay Goulds kritik i the New Yorker som kritiserade något helt annat än bokens teser. Men det har även förekommit annat osakligt, nu senast då studenter vid Middlebury College tog till våld för att hindra Murray från att tala – bland annat blev en annan professor skadad.

Det var denna händelse som ledde till att Harris bjöd in Murray till sin podd, för det är inte våldsamma protester som är det bästa svaret mot kontroversiella teser. Och vilket intressant samtal det blev. Murray visar sig inte alls vara rasist, utan någon som är genuint oroad över det nya sorts klassamhälle som håller på att utvecklas. Murrays analyser – fördjupade i boken Coming Apart (som jag just nu sträckläser) – är den bästa förklaringen av Donald Trumps framgångar jag har sett. Hans recept på hur man åtgärdar dem är för libertarianska för min smak, ocxh han ärr till viss del en konservativ gubbstrutt, men problemanalysen är så vitt jag kan bedöma det både korrekt och oroväckande.

En observation förvånar mig, om debatten i sociala medier efter Harris kontroversiella poddavsnitt. Det är mycket tal om vetenskapsförnekelse och alternativa fakta just nu, med ”högerns” avfärdande av växthuseffekten som främsta exempel. Om ”vänstern” har en liknande blind fläck så är det i frågor om genetiskt arv den finns. Och det är inte bara en observation gjord högerifrån, utan det finns böcker av t.ex. Göran Greider och Peter Singer om problemet.

Notera dock vad resultaten kring IQ faktiskt säger. Det finns en ärftlig komponent som förklarar IQ-resultat. Och det finns en miljökomponent som förklarar IQ-resultat. Medan det förstnämnda kanske kan användas för att argumentera för bevarandet av status quo så är det sistnämnda ett argument för … social ingenjörskonst. Det här är vetenskapliga resultat som kan användas för att förstå samhället vilken politisk åsikt man än har. (Men glöm inte att vi inte har det slutgiltiga svaret på frågan om IQ förrän vi har förstått Flynneffekten.)

Resultat sparkar – det är helt enkelt en dålig idé att avfärda vetenskap av politiska skäl. Och att använda våld och skrän för att tysta andra kan göra att man missar faktiskt intressanta tankar. Ta er tid att lyssna på Harris och Murray. Om ni inte håller med så kommer ni på det sättet i alla fall få en korrekt bild av vad som faktiskt sägs.

The Waking Up Podcast vann för övrigt just ”the 2017 People’s Voice Webby Award in the Science & Education category”.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Göran Hestner
Tid: 26 april 2017, 8:19

Bra skrivet Patrik!

Torbjörn triggar Torbjörn förstår jag!

Inte lugnt och sansat servat, men lugnt och sansat svarat.

Kommentar från Nils
Tid: 26 april 2017, 23:05

Jag har läst både The Bell Curve, Coming Apart och Loosing Ground och samtalet var otroligt intressant.

Frågan är vad man gör med kunskapen men finns inte kunskap för kunskapens skull?

Jag har inte lyssnat igenom riktigt hela men av det jag hittills hört gör jag några reflektioner. Bl a CMs konstaterande att ”vanligt folk” har accepterat tanken på att IQ till stora delar är ärftlig och att det finns skillnader medan eliterna vägrar. Hur kommer det sig?

SH nämner det i podden och Steven Pinker skriver om det i någon av sina böcker, att hög intelligens förutsäger liberalism, tolerans och positiv till migration, typ. Men frågan är vad som spelar in här. Som jag ser det måste det vara miljön. Har du hög IQ kommer du att få bättre jobb och bo bättre vilket innebär att du aldrig konfronteras med de problem som vi ser i Rosengård, Vivalla och Biskopsgården. Det kostar inget att sitta i Stockholms innerstad och visa tolerans mot vargförekomst. För fårägarna som får sina djur rivna är kanske inte toleransen lika självklar. Skulle en fårägare med några punkter högre IQ vara mer överseende att med få djuren lemlästade?

Och varför är det så mycket bättre om miljön har stor betydelse för IQ? Nu visar ju alla forskning att IQ har en stor ärftlig komponent, men om jag förstår CM rätt har miljön inverkan bara om två individer växer upp i olika miljöer. Växer de upp i samma miljö kan inte miljön göra något. I Bell Curve skriver de väl också att de mest ambitiösa projekt med förbättrad miljö och pedagogik endast förmår skapa kortvariga effekter.

Kommentar från Christer Brodén
Tid: 10 maj 2017, 23:02

Fysisk styrka och god hälsa styrs också både av genetiska faktorer och miljön. Sådant leder till bättre ekonomi.

IQ verkar dock vara ett känsligt område: Somliga har en själ, som är bättre på att grubbla. En bättre själ! Det blir ett laddat påstående.

Du tål att jag säger att någon har bättre kropp och fysik än du. Om jag säger, att någon är intelligentare blir du, blir du f(censurerat ord).

Vi får väl bli religiösa! Nej, inte tro på Gud, men väl att vi har både själ och ande. Anden är ju den ologiska delen av oss. Den som sysslar med samvete, kärlek och värderingar. Sköna konster, estetik och musik. Allt sådant är bortom logik och förnuft.

Värdenihilismen förnekar anden, men religionen sätter den främst. Den kan rädda själen, heter det. Synsättet är för många helt galet, men medför en lägre värdering av den IQ, som räknas till själens egenskaper.

Därmed får vi också en annan värderingsgrund för människan.

När det gäller arv och miljö, minns jag en gammal artikel (i Expressen eller AB). Jag läste där om vetenskapliga rön från Apartheidlandet. Man hade där nere fött upp och IQ-testat råttor.

Somliga råttor hade fötts upp i svält och elände, andra i välstånd. Svälten påverkade råtthjärnorna negativt. Men inte bara det. De mentala skadorna av svält och fattigdom ärvdes!

Fädernas ”synder” gick igen på ungarna intill femte och sjätte led. Fattigdom påverkade genetikens förmåga att låta dem ärva hög IQ. Vart tog den forskningen vägen? Någon annan som minns?

Artikeln blev omedelbart politiskt kommenterad. Självklart!

Sådan här forskning får inte utföras på människor, eller har kanske så redan skett i stor skala, överallt?

Skriv en kommentar