Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, spanska, italienska, danska, polska, holländska, persiska och som e-bok på engelska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

december 2017
M T O T F L S
« Okt   Jan »
 123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Kategorier

Uppsalateolog: Tron på ett liv efter detta rationellt obligatorisk

Hur visar man att tron på ett liv efter detta är rationellt obligatorisk? Kvantfysik, så klart.

Nej, det är inte en neo-flummig köksfilosofs inkoherenta svammel vi diskuterar, utan den senaste doktorsavhandlingen från den akademiska pinsamhet som är Teologiska institutionen vid Uppsala universitet, av Johan Eddebo. (Det innebär att det är neo-flummigt köksfilosofiskt inkoherent svammel på akademisk prosa, med källhänvisningar.) Min gissning innan jag började läsa var att det handlade om någon som förläst sig på Stuart Hameroff, men det var fel – det finns tydligen en specifikt kristen gren av tankeströmningen ”kvantfysik är jättekonstigt! – alltså finns Gud/ett liv efter detta”.

Kan man inte spekulera om sådant? Jomenvisst, men här handlar det om starkare teser. Eller vad tycks om följande stycke från baksidestexten:

The conclusion drawn is that belief in the possibility of post-mortem survival is not only rationally permissible within the framework of contemporary science and philosophy, but also rationally obligatory, i.e. that this possibility cannot be rationally be denied with regard to the reviewed evidence.

Jag vet inte jag. Det där uttalandet går att läsa på två sätt. (1) Anting är tron på ”post-mortem survival” (zombies!) rationellt obligatorisk, eller så kan (2) tron på ”post-mortem survival” (zombies!) inte rationellt förnekas. Den senare tolkningen är något mer öppen än den förra, men ingen av tolkningarna är så särdeles högkvalitativ. I strikt mening går ingenting att förneka utifrån författarens tolkning av kvantfysik – inklusive tanken att Satan skapade världen och alla kristna är duperade in i en heltigenom falsk lära genom hans list. Påståendet är helt enkelt tomt.

Detsamma kan man dock inte säga om avhandlingen som är en rätt kompakt text, men med en faktiskt rätt bra genomgång av kvantfysikens historia (men är det det man vill åt så bör man välja en annan bok).

Det jag undrar lite över är med vilka kriterier en sådan här teologiskt tes-drivande avhandling bedöms. Det är inget fel på texten eller källhänvisningarna, det är ett kompetent hantverk. Det kanske bör räcka? I så fall förstår jag inte hur den teologiska vinklingen kan vara så enhetligt abrahamitisk inom teologin. Var är doktoranderna som driver tanken på att kvantfysik och reinkarnation är kompatibla? Eller att kvantfysik är kompatibel med John Frum-kulten? För det kan väl inte vara så att en institution vid ett av våra största universitet har en kristen agenda?

___________________________________________

Johan Eddebo har för övrigt tidigare diskuterat Humanistiska begravningar i tidningen Dagen. Då kläckte han ur sig följande:

Humanisterna förespråkar […] en verklighetsuppfattning som ur den kristna traditionens och filosofins perspektiv inte bara är påvisbart osann [sic!]. Den utgör även ett allvarligt hot gentemot enskilda människor då den riskerar att locka oss bort från Gud, som är ursprunget till, såväl som målet för, och meningen med våra liv.

Den sekulära humanismen är också i rent pragmatiska termer destruktiv på samhällelig nivå, eftersom den underminerar möjligheterna att förankra centrala moraliska utgångspunkter som exempelvis det universella människovärdet, samt riskerar att på olika sätt omöjliggöra vetenskapens och filosofins sanningssökande (om människan är alltings mått, på vilken orubblig grund kan då vår kunskap vila?).

Ja jösses. Numera med doktorsgrad från ett svenskt universitet. Grattis till oss alla.

Bookmark and Share

Kommentarer

Kommentar från Christian Munthe
Tid: 20 december 2017, 10:40

Hej Patrik,

ja, du har helt rätt om tomheten i den här konklusionen. Avhandlingens kärna kunde nog ha reducerats till ca. en sida argumentationsanalys och hade självfallet aldrig passerat ens första seminariet i en filosofi-forskarutbildning. Men din rubrik är nog en smula vilseledande. Det framgår klart av citatet att författaren hävdar att det är tron på MÖJLIGHETEN av ett liv efter detta som är ”rationellt obligatorisk” (vilket jag antar är ett meningslöst tillkrånglat sätt att uttrycka att denna tro är rationell).

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 20 december 2017, 10:45

Välvillighetsprincipen – ok. Jag tycker, som jag också skriver i inlägget, inte riktigt att det är så klart som du hävdar. Men visst, så kan (bör?) det läsas.

Kommentar från Johan Eddebo
Tid: 20 december 2017, 17:13

Hej!

Så trevligt att du intresserat dig för min avhandling, och tack för de bitvis vänliga orden.

Jag bedömer nog dock att du tyvärr inte helt rättvis vad gäller representationen av slutsatsen och tillämpningen av det empiriska materialet, men jag har säkert varit något otydlig i min framställning.

Kapitlet om kvantmekanik syftar nämligen först och främst till att styrka att ontologier vid sidan om reduktiv fysikalism är idémässigt kompatibla med befintliga naturvetenskapliga teorier och data. Det är en ganska svag tes, och den borde egentligen inte alls vara kontroversiell givet t ex von Neumanns arbete. Även om man avvisar sådana ontologier kan ju alltså kompatibiliteten föreligga.

Kvantteorin har därför en ganska liten roll att spela i avhandlingen, som huvudsakligen behandlar den konceptuella koherensen av efterlivsföreställningar samt den metafysiska möjligheten att post-mortem-överlevnad faktiskt skulle kunna äga rum givet hållbarheten av icke-materialistiska ontologier.

Slutsatsen är alltså att den metafysiska möjligheten av pm-överlevnad inte rationellt kan förnekas givet den argumentation som presenteras i
avhandlingen. Jag föreställde mig inte att blotta vidhållandet av den rent metafysiska möjligheten skulle vara särskilt bekymmersamt att gå med på givet en sekulärhumanistisk utgångspunkt, se Nagel t ex.

Påståendet att ”tron på ett liv efter detta är rationellt obligatorisk” som du öppnar med skulle däremot vara en annan tes.

Att avhandlingens slutsatser är särskilt abrahamitiskt orienterade skulle jag nog också vilja ifrågasätta. Alla religiösa traditioner som inbegriper föreställningar om ett liv efter döden i någon som helst bemärkelse (vilket alltså utgör den absoluta majoriteten av religiösa traditioner) får ju potentiellt ett stöd i slutsatsen som dras.

God Jul, och tack igen för ditt intresse!

Kommentar från Laszlo Donat
Tid: 20 december 2017, 19:44

Liv efter detta? Visst finns det om vi har gjort vår plikt att avla arvingar som ärver vår DNA och kanske våra kunskaper och begåvningar. Desto mer vi bidragit till artens framgång, desto längre lever vi efter döden. Vi föds igen och lever igen med DNA arvet, kanske inte med samma uppsättning men med lite positiva eller negativa ändringar.

Kommentar från Anders Åberg
Tid: 21 december 2017, 23:48

Citaten från Dagen var spännande.
”Den sekulära humanismen är också i rent pragmatiska termer destruktiv på samhällelig nivå, eftersom den underminerar möjligheterna att förankra centrala moraliska utgångspunkter som exempelvis det universella människovärdet”

Kvalificerat bullshit säger jag!
Människovärdet är en del av den evolutionära moral som har sorterats fram av det naturliga urvalet för att hålla ihop jägar/samlargruppen.
Dom abrahamitiska religionerna däremot stöder sig på gamla testamentet där Gud likt Hitler beordrar utrotning av minst tio hela folk för att det utvalda folket skall besitta deras länder. Dessa folks människovärde är enligt bibeln då noll.
Således kan inte en troende som bekänner sig till denna barbariska skrift vara konsekvent motståndare till massmord och det är då alltså bibeln som underminerar människovärdet.
Humanismen däremot har inga som helst problem med att försvara människovärdet.

Kommentar från Patrik Lindenfors
Tid: 22 december 2017, 14:49

Kvantmekanik stärker inte ontologier vid sidan av reduktiv fysikalism. Kvantmekanik är fysik.

Skriv en kommentar