(Lite väl mycket vi mot dem för min smak, men han har en en och annan poäng. Eller är det bara islamofobi? Lämna din åsikt i kommentarsfältet.)

”The women of paradise are unblemished, menstruation-free, free of feces, urine, phlegm, [and] children. [...] They are restricted to tents, locked up for the husband. There is no such thing as going out. Then he comes home – they are there. There is no such thing in paradise as a man coming home and not finding his wife there.”

Från Rock Beyond Belief. Videon är översatt av det israeliska propagandaorganet Memri TV.

Intressant nog skyller tidningens VD, Charb, inte brandbombningen på islamister, utan på ”radikala korkade människor som inte vet vad islam är.” Han fortsatte: ”Jag tror att de egentligen är icke-troende … idioter som förråder sin egen religion.”

Utför man våldshandlingar i islams namn är man ateist? Det är alltså vårt fel.

Från Svenska Dagbladet:

Antalet självmordsbombare i världen har ökat dramatiskt efter 11 september-attackerna 2001. Först stod Irak i centrum, sedan Afghanistan men de senaste tre åren är det Pakistan som drabbats värst. Under ett decennium har landet drabbats av 303 självmordsattacker, 4 808 människor har dött och mer än dubbelt så många har skadats. Rapporter från Pakistan efter den 11 september i år visar också att den skrämmande utvecklingen fortsätter.

Hur har det blivit så här?

Jan Hjärpe, professor i islamologi, talar om att de här ungdomarna inte ser något alternativ.
– De får hela tiden höra talas om samma sorts världsbild. För att religiöst motivera dåden använder de här grupperna också uttrycket ”istishhad”, det vill säga självvalt martyrskap och inte ordet självmord, vilket är förbjudet enligt islam, säger Jan Hjärpe och menar att grupperna är marginaliserade i samhället och att de tar avstånd från den folkliga fromheten.

Religionstolkning – för en del är det en fråga om liv och död. Synd att vi inte har facit.

Idag är det den 11:e september, 10 år efter den dramatiska attacken på World Trade Center – attacken som gjorde många slentrianateister till högljudda religionskritiker. Igår räckte Humanisternas ordförande Christer Sturmark och prästen Annika Borg varandra handen i en försoningsgest – trots tidigare meningsskiljaktigheter – och gjorde gemensam sak för de universella mänskliga rättigheterna. Är striden plötsligen över?

Nej. Det handlade istället om ett förtydligande av skiljelinjerna. Vad vi är engagerade i är att värna människovärdet och de mänskliga rättigheterna i varje läge. Att inga religiösa sedvänjor och traditioner – ingenting! – någonsin får övertrumfa dessa grundläggande rättigheter.

Som illustration av hur våra motståndare resonerar tänker jag citera några väl valda stycken ur en gästkrönika av Göra Skytte i tidningen Dagen som också publicerades igår: Om Jesus och ondskans ateistiska korståg. För den 11:e september handlar i Skyttes föreställningsvärd förstås om ateism.

Draken står framför kvinnan för att sluka hennes barn. Men barnet ”rycktes upp till Gud och hans tron … Och det blev en strid i himlen: [ärkeängeln] Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades” och störtades ner från himlen.

Så börjar berättelsen om den strid som sedan dess pågår mellan det onda och det goda, mellan ljuset och mörkret. Och budskapet i Bibelns mustiga sista bok är underbart: ondskan kommer alltid – i varje strid – att till sist förlora.

Och det är, menar jag, just detta vi rent konkret kan se genom hela historien. Gång på gång dyker det upp onda drakar. På Jesus tid var det kejsar Nero som brände de första kristna i Rom. I vår tid är det sådana som Hitler, Stalin, Mao, Saddam Hussein, Pol Pot, Gadaffi, Usama bin-Laden.

Vi ser hur de har makt under en tid, hur de sprider ondska, våld, död, tortyr, förföljelse, svält, massförintelse – men vi ser också att de alltid till slut förlorar, går under. De skapar sina onda imperier, men dessa ”djävulens paradis”, som Benedikt XVI säger i intervjuboken ”Världens ljus. Påven. Kyrkan och tidens tecken”, förvandlas ändå alltid slutligen till grus.

En står kvar. En växer över hela världen. Jesus och hans kyrka.

Visst. Det finns platser på jorden där man fortfarande bränner och dödar kristna. Det finns traditionellt kristna länder – som Sverige – där det pågår ett allt mera aggressivt ”ateistiskt korståg” mot kristendomen. Visst var 11 september inte enbart en djävulsk attack mot USA och demokratin, utan också en attack mot Jesus och den kristna tron.

Men Jesus svar är att han lever och växer. ”Han som vittnar om detta säger: Ja, jag kommer snart. Amen, kom, Herre Jesus.”(Uppenbarelseboken 22:20).

Det här är galet på så många plan. Världens historia skrevs inte in i ett kapitel i Bibeln för 2000 år sedan – det är en dålig idé att tolka vilken bok som helst på det sättet, och med Uppenbarelseboken (eller Koranen) är det direkt farligt. Dagens demokratiska sekulära samhällen är inte ”djävulens paradis” utan de samhällssystem som gett mest välmående till största antalet människor sedan mänsklighetens gryning. Är det inte det Gud vill – eller tror Skytte att Gud hellre vill se mer lidande? Slutligen var attacken den 11:e september inte en del av ett ateistisk korståg mot Jesus, utan den religiösa fundamentalismens attack mot det öppna samhället.

Mot fundamentalism är öppenhet och demokrati det bästa motmedlet – inte fundamentalism med annan färg. Det var sant för tio år sedan och det är sant idag. Jag är glad att det finns religiösa som delar denna insikt. Här är några saker värda att kämpa för:

• Alla människor bör ha rätt att bilda sig en egen uppfattning i livsåskådningsfrågor.
• Alla samtyckande vuxna människor som så önskar bör ha samma möjlighet till lagligt skydd av sina kärleksförhållanden.
• Kvinnor och homosexuella är särskilt utsatta i många av världens samhällen. Det är därför särskilt viktigt att värna dessas mänskliga rättigheter, även då det krockar med religiösa eller traditionella värderingar.

- Det är varje muslims skyldighet att döda dem som lämnar islam. Så lät det nyligen i Sveriges Radio, då en imam från Rinkeby fick lägga ut texten om hur man skulle agera mot somalier som konverterar till kristendomen.

Programmet med dödshotet mot konvertiter sändes av den somaliska redaktionen på Sveriges Radio och var en uppföljning på ett tidigare inslag. Det handlade om hur en grupp kristna somalier hade kommit till Rinkeby torg för att evangelisera, och de fick också berätta om det i ett radioinslag.

Det råder dock religionsfrihet i Sverige. Dödshot mot konvertiter eller avfällingar är inte ok. Förhoppningsvis vidtas någon sorts rättsliga åtgärder. Här är dock något som ger hopp inför framtiden:

Kenadid Mohamed, som gjorde det första inslaget om de kristna somalierna, berättar att han uppfattar det som att imamen tolkar Koranen bokstavligt, och att det därmed inte är möjligt att konvertera från islam.

- Det är ett synsätt som många troende har, berättar Kenadid Mohamed.

Men han berättar också att det finns stora skillnader i åsikter bland somalier, och de som bott i Sverige en längre tid brukar tänka lite annorlunda.

Integration funkar. Det går långsamt, men det funkar. Så länge det svenska samhället konsekvent visar att mänskliga rättigheter gäller för alla – även muslimer, även muslimska kvinnor, även avfällingar från islam, även homosexuella från muslimska länder – så länge vi rakryggat står upp för dessa utsatta grupper så kan vi stoppa våldsideologier från att få fäste. Den sekund vi börja kohandla med de mänskliga rättigheterna har vi redan förlorat.