Main menu:

Mina böcker

Gud finns nog inte
finns i tryck på svenska, engelska, tyska, danska, polska, holländska, persiska, som e-bok på engelska och snart även på italienska.

Prenumerera!

Sök på sidan

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

Länkar

februari 2016
M T O T F L S
« Jan    
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
29  

Kategorier

Elisabeth Ohlson Wallin: Våga visa obekväm konst

Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Elisabeth Ohlson Wallin protesterar mot dagens fega konstklimat i Expressen.

När jag nu vet att huvudstadens kulturhus inte vågar bjuda in Lars Vilks som gäst på Anna Odells vernissage är det ett kvitto på en rädsla som inte är sund.
Konstchefen på Kulturhuset i Stockholm, Marianne Lindberg De Geer, avgår med omedelbar verkan efter turerna runt Lars Vilks och Makode Linde. Och debattkvällarna om Lindes konst ställs in. Det var just de debatterna vi behövde. Vi måste våga prata och reflektera. Vi måste ge plats i offentligheten åt dem som blir kränkta lika mycket som åt dem som inte blir det. Konsten måste vara jobbig och obekväm. Detta är konstens viktigaste grundpelare.

Lars Vilks skriver apropå Marianne Lindberg De Geers avgång:

Aktionen, så kan man nog kalla avhoppet, är en markering av hur konsten begränsas genom överdrivet hänsynstagande, hur den reduceras till att bli lite småtrevlig för alla. Man kan också säga att det institutionella övertagandet av samtidskonsten i statliga eller statligt understödda institut aldrig kan bli en lyckad lösning. Idén med konsten som en överskridande verksamhet kan, om den tillämpas på annat sätt än genom retoriska formuleringar, inte filtreras genom en publikt anpassad kvalitetssäkring. De officiella institutionerna kan i praktiken bara visa det som har nått en tillräcklig grad av erkännande eller som följer riktlinjerna för den statliga politiken. Så är det bara och fallet med Lindberg De Geer är ett gott exempel.

Om inte konsten får vara fri kvävs vi.

Läs mer om kaoset på svenska kulturinstitutioner här.

Bookmark and Share

Vi äter bättre än forna tiders kungar

Lite om min forskning. Nedanstående är ett pressmeddelande som vi släppt för ett litet sidoprojekt om matlagning några av oss här på Centrum för evolutionär kulturforskning bedrivit. Länkar till originalartiklarna finns längst ner.

Vi äter bättre än forna tiders kungar
Matlagning blir allt mer komplicerat, i likhet med annan kultur. Den mat du äter till vardags är mer avancerad än vad kungar och adel åt förr, visar ny forskning från Stockholms universitet.
Forskarna har jämfört nordeuropeiska kokböcker från de senaste 800 åren och kunnat konstatera att nutida recept är mer avancerade och mångfacetterade än recept ur kokböcker för forna tiders kungar. Nutida recept innehåller fler steg, separata processer och olika metoder, men också fler ingredienser, både råvaror och halvfabrikat.
– Vi ville undersöka om den generella trenden att kulturell komplexitet ökar över tid också gäller något så grundläggande som matlagning. Det kunde vi bekräfta. Eftersom de äldsta bevarade kokböckerna var recept för kungar och adel, medan moderna kokböcker är till för allmänheten, kunde vi samtidigt konstatera att recept för gemene man idag är mer avancerade än recept i gamla kungakokböcker, säger Patrik Lindenfors, docent i zoologi och en av forskarna bakom studien.
Forskarna kunde också visa att utvecklingen av matlagning mer liknar en långsam evolutionsprocess än snabba modesvängningar, utom vad gäller kryddning och till viss del vilka grönsaker som används.
– Under perioden vi studerade upptäckte européerna Amerika, något som förstås gett avtryck i vilka ingredienser som används. Vid mitten av 1800-talet gick man också över från att laga mat över öppen eld till spis, något som förändrade matlagningen för alla, säger Sven Isaksson, docent i arkeologi.
Forskarna har också provat att laga några av maträtterna från de gamla recepten.
– Där finns flera enskilda rätter i alla de gamla kokböckerna som är helt klart utsökta också i modern tappning, men att helt byta till mat som på 1300-talet till exempel vill vi nog inte göra hur kunglig den än är. Vad som smakar gott och vad vi tycker är äckligt är saker som vi till största delen lär oss, säger Sven Isaksson.
Studierna är del i ett större projekt för att förstå generell kulturutveckling vid Centrum för evolutionär kulturforskning.
Resultaten presenteras i artiklarna ”An Empirical Study of Cultural Evolution: The Development of European Cookery from Medieval to Modern Times” i tidskriften Cliodynamics och ”A Novel Method to Analyze Social Transmission in Chronologically Sequenced Assemblages, Implemented on Cultural Inheritance of the Art of Cooking” i tidskriften PLoS ONE.
För ytterligare information:
Sven Isaksson, Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Tfn: 08-674 7367, e-post:sven.isaksson@arklab.su.se
Om Centrum för evolutionär kulturforskning:
Kulturell evolution är ett snabbt växande tvärvetenskapligt forskningsfält. I Sverige bedrivs forskning vid Centrum för evolutionär kulturforskning vid Stockholms universitet. Där arbetar biologer, matematiker, arkeologer, statsvetare, antropologer, lingvister, sociologer, psykologer och andra tillsammans i ett försök att förstå kulturell förändring på ett brett plan. Centret etablerades 2007 av biologen Magnus Enquist och historikern Arne Jarrick.

Bookmark and Share

David Bowie 1947-2016

Bookmark and Share

”Ske din vilja på jorden, såsom den sker i himmelen”

Bookmark and Share

Custom Universe

Bookmark and Share

Finsk mjölkreklam tribut för Lemmy

Bookmark and Share

Bästa twitter-duellen någonsin? ”Ahh that’s nothing”

Bookmark and Share

Lyckans prislapp

Bookmark and Share

Slavoj Žižek: Varför vara lycklig när man kan vara intressant?

Bookmark and Share

Hur får man ett bra liv? Lärdomar från den längsta studie av lycka som gjorts

Bookmark and Share

Kompatibilism

Bookmark and Share

Ett år efter massakern kommenterar Charlie Hebdo med ett omslag: ”Mördaren går fortfarande fri”

Bookmark and Share

Lemmy Kilmister inte odödlig

Lemmy Kilmister, Motörheads sångare, har dött, 70 år gammal, av cancer – enligt bandet fick han diagnosen för bara några dagar sedan. Det är svårt att tro att det är sant – var inte han odödlig? Som han själv formulerade problemet med åldrandet: “It’s when you get to 60 when everything starts to go pear-shaped. Everyone thinks that becoming an older guy is easy, but you never consider it fully. It comes as quite a shock. But the thing is, I don’t want to give in to it.” (Eller så återuppstår han på tredje dagen – konstigare saker har (tydligen) hänt. Då kanske vi äntligen får se den zombieinvasion som Bibeln yrar om i sin uppståndelsesaga.) I vilket fall så lever han vidare genom den musikskatt han lämnar efter sig.

Tack för din tid på jorden Lemmy – du förgyllde livet för många.

Så här skriver resten av bandet i ett uttalande:

There is no easy way to say this…our mighty, noble friend Lemmy passed away today after a short battle with an extremely aggressive cancer. He had learnt of the disease on December 26th, and was at home, sitting in front of his favorite video game from The Rainbow which had recently made it’s way down the street, with his family.
We cannot begin to express our shock and sadness, there aren’t words.
We will say more in the coming days, but for now, please…play Motörhead loud, play Hawkwind loud, play Lemmy’s music LOUD.
Have a drink or few.
Share stories.
Celebrate the LIFE this lovely, wonderful man celebrated so vibrantly himself.
HE WOULD WANT EXACTLY THAT.

Ian ‘Lemmy’ Kilmister
1945 -2015
Born to lose, lived to win.

Bookmark and Share

Om filosofer läste nyheterna

Bookmark and Share

Skillnaden mellan Star Wars och Kristendomen

Bookmark and Share

Tacka Gud för slaveri

Bookmark and Share

På denna dag föddes en barn som vid 30 års ålder kom att förändra världen

Bookmark and Share

God Jul på er alla – här får ni en hjärtvärmande julsaga (i form av en reklamfilm)

Bookmark and Share

”Julfirandet tillhör alla”

Idag bråkar jag på SVT Opinion med de kristna som vill monopolisera julfirandet. Låt bli med det.

Det nutida julfirandet är en mosaik av hopplockade delar, både äldre och yngre än de kristna inslagen, både inhemska och inlånade. Julskinkan är vikingatida.
Tomten är en kombination av den nordiska gårdstomten, ett helgon från nuvarande Turkiet (S:t Nikolaus) och någon sorts Disneyfigur. Hade jag skrivit den här artikeln på 1800-talet hade julklapparna istället delats ut av julbocken, som det nu blivit tradition att elda upp i Gävle.
Namnet ”julklappar” kommer sig ur en tradition då man klappade på dörren för att snabbt slänga in ett vedträ eller en halmfigur, inte sällan med ett vidhäftat nid-rim om mottagaren, något som vidareutvecklats till dagens paket under julgranen.
Traditionen med klädd julgran har rötter i hednatiden men hämtades i sin nutida form från Tyskland för hundratalet år sedan. Den svenskaste av alla traditioner – det rituella Kalle Anka-tittandet klockan tre – går bara tillbaka till 1960. Och så vidare.
Jul och Lucia är helgdagar som hör till årstiden, som hör till oss alla! I den karga nordiska vinternatten behövs högtider som minner om ljus och generositet.
Julen är inte exkluderande utan alla kan vara med i firandet, oberoende livsåskådning. Om man håller sig till sanningen är Lucia- och julfirande i skolan inga som helst problem. Julfirandet tillhör alla.

Läs hela artikeln här.

Bookmark and Share

Remarkabelt grund analys av IS drivkrafter

Religiös politik är bara politik, en religiös stat är bara en stat och religiösa symboler är bara symboler? Eller vad menar Stefan Arvidsson i sin debattartikel Politik snarare än religion som lockar unga till IS? Det måste i alla fall vara den grundaste analysen någonsin, eller vad tycks om följande:

Religiös politik innebär att politiken motiveras med hjälp av teologiska föreställningar, men den är och förblir lika fullt i grunden politik. Det kalifat som IS-anhängare drömmer om är förvisso en religiös konstruktion, men vad kan bli mer politiskt än viljan att grunda en ny stat? Önskan att göra Gud till freds och dra en slöja över kvinnokroppen är förvisso förankrat i en tolkning av Koranen och haditherna, men viljan att dela upp könen och rangordna dem är politisk. Religion ger teologisk legitimitet, politiserade situationer och globala processer driver.
Alltsedan islamologen Jan Hjärpes ”Politisk islam” från 1983 har det inom den svenska religionshistoriska forskningen rått konsensus om detta synsätt.

Nej, det råder verkligen inget konsensus kring detta synsätt bland vare sig religionsvetare eller andra akademiker, hur skulle det kunna göra det? Politik är ju verktyget islamisterna använder för att förverkliga sin sjuka världsbild, inte ”grunden”. Det är lite som att hävda att finsnickeri i grunden handlar om verktygslådan. Men utan en förståelse av vad snickaren vill skapa är verktygsanalysen fullständigt tom. Om inte Arvidsson förstår ideologiers kraft behöver vi nog påminna om nazism, kommunism, anarkism, liberalism, socialism och libertarianism. Alla högst motiverande tankesystem; alla med politiken som verktyg.

Hur kan en religionsvetare inte se religionens starkt motiverande kraft både för gott och ont, dess förenklade sanningsanspråk, dess förmåga att skapa sammanhang och gemenskap, men bara inom gruppen? Makalöst.

Bookmark and Share

Inte i Aristoteles efterföljd

Bookmark and Share

Galenskaparna och After Shave önskar God Jul

Nu tar vi julledigt och kommer tillbaka med Spargrisarna den 21 januari. Vi kanske ses innan, men till dess en liten julhälsning.
Posted by Galenskaparna och After Shave on Saturday, December 19, 2015

Bookmark and Share

Framtiden är här … snart

Bookmark and Share

Tillbaka till Medeltiden – Sverige har (snart) ett nytt (katolskt) helgon!

Påven tog i måndags emot prefekten för Vatikanens helgondepartement, kardinal Angelo Amato, och ett dekret om helgonförklaring utfärdades; Sverige kommer att få ett nytt helgon: Elisabeth Hesselblad som nygrundade Birgittinorden. Elisabeth fick även år 2004 postumt utmärkelsen Rättfärdig bland folken av staten Israel för sitt arbete med att skydda judar under andra världskriget, så det är en genuin hjälte vi har att göra med. Ni kan läsa mer om ”den Heliga Elisabeth” (som hon väl borde kallas?) hos Catholic Online.

Som ni kanske vet krävs det två mirakler för att man ska få bli helgon – det var bland annat det andra av dessa påven godkände. Det ena miraklet som tillräknas Hesselblad är att en liten pojke i Havanna blivit mirakulöst botad från en hjärntumör och medan det andra handlar om en rullstolsburen kvinna i Mexiko. Båda blev helade efter att anhöriga bett till Elisabeth. (Bett till Elisabeth – really? En formulering som vissa kristna kanske hakar upp sig på, men som är uttryck för en ”folkreligiositet” som Katolska kyrkan ändå är ok med.)

Sveriges annars mest kända helgon är förstås den Heliga Birgitta. Här har ni en beskrivning av hennes mirakler:

A woman called Agnes de Comtessa lived in the city of Rome and who from her birth had had a very foul, deformed and enlarged throat. Before Saint Birgitta was buried, this woman came with others to the body and, with her own girdle, touched the hand of this glorious woman with great devotion and bound the girdle about her neck. Immediately thereafter her throat was cured by a miracle of almighty God and it was restored to its correct and symmetrical form.
There was also a nun of the same monastery of Saint Lawrence who had been a close friend of Saint Birgitta during her lifetime. This nun had suffered a grievous stomach complaint for two years and was so weak that she had been almost entirely bedridden for the entire time and she rose from her bed in great pain. Rising from her bed in great pain, she came with assistance to the bier and lay by it all night where she never ceased praying to almighty God that, by the martyrs and prayers of his glorious spouse, Saint Birgitta—whose body was there present — she might have such healing of her long illness that she could be with her sisters at divine service and that she might, when necessary, go about the monastery without help. And in the morning her body was healed even more than she had prayed for.
On the twenty-sixth day of the same month of July, the body of Saint Birgitta was buried in a marble sarcophagus and, miraculously, in the space of five and a half weeks the flesh was entirely consumed and had disappeared and the only things left were the clear white shining bones.

Ett förruttnelsemirakel minsann.

Söker man på Bridget på Catholic online visar det sig även finnas en St. Bridget of Ireland som inte nöjde sig med att utföra mirakel efter sin död utan även utförde dem som levande, bland annat denna heliga abort:

A certain woman who had taken the vow of chastity fell, through youthful desire of pleasure and her womb swelled with child. Brigid, exercising the most potent strength of her ineffable faith, blessed her, causing the child to disappear, without coming to birth, and without pain. She faithfully returned the woman to health and to penance.

Där ser man – i Guds namn är tydligen även aborter mirakulöst goda.

Ni kan läsa mer om Elisabeth Hesselblad hos DNSVT eller framförallt hos Expressen, som har en längre artikel.

Bookmark and Share

Miley Cyrus sjunger ”Silent Night”

Bookmark and Share